Smarta städer och smart bostadsanvändning

Kampen om den smartaste staden är i full gång runt världen. Med hjälp av sammankopplad data och styrsystem kan bostäder och lokaler göras alltmer hållbara. Bland bostadsgäster har kollektivboende blivit en större trend.
Shanghai_1200px.jpg

Moderna städer blir alltmer sammankopplade. Det gäller såväl bygg- som driftsfasen, och såväl förvaltar- som brukarperspektivet. I Sverige investerar bland annat riskkapitalbolaget EQT Ventures i BIM, det vill säga "Building Information Model", en slags digitaliserad arbetsmetod vid byggnadsarbeten. Genom BIM kan åtskilliga lager data, från byggplanering till VVS och fiber med mera, göras tillgänglig och överskådlig. I nästa steg kan man med exempelvis artificiell intelligens styra trafikströmmarna på de smartaste sätten.

Ett annat exempel, som omskrivs i Dagens Industri Digital, är Malmöföretaget Mapillary (NTL), som tillsammans med Amazon har börjat kartlägga var det finns lediga parkeringsplatser. Och inom fordonsutveckling håller elscootrar på att bli en framgångsrik lösning för miljöer där man både vill kunna gå och ta sig fram med fordon.

Ett flertal moderna städer runt jordklotet arbetar nu långtgående med avancerade digitala lösningar för att kunna göra anspråk på att höra till världens smartaste stad. På köpet kan städerna bli väsentligt mera hållbara. Ett exempel är Stockholm, vilket också Dagens Industri rapporterar om.

Här finns sedan länge bland annat solcellsdrivna papperskorgar, som "säger till" när de är fulla, och som därför kan optimera antalet tömningar och eliminera onödiga sopturer. Som en effekt har soptömningstransporterna minskat med förbluffande höga 97 procent.

Ett annat exempel är från Stockholms stads användning av digitala system för ökad resurseffektivitet och bättre välfärd är screening av läs- och skrivsvårigheter med hjälp av AI, samt trafikövervakning och smart belysning.

Målet är att Stockholm år 2040 vill vara den smartaste staden i världen.

Från brukarhåll (boende, trafikanter, välfärdskonsumenter) kommer samtidigt trender som att fler börjar intressera sig för kollektivt boende. Anledningen, berättar Dagens Nyheter, stavas framför allt dyrare mark och ett alltmer digitaliserat boende. När också arbetslivet blir mer flexibelt och uppkopplat, med "coworking spaces" för delning av kontorsyta mellan mindre företag, är det inte konstigt att även bostadssektorn följer efter.

Nästa steg kan vara att även byggprocessen kollektiviseras, vilket redan är vanligt i Tyskland. Där kan gemenskapsmedlemmar själva delta i byggprocessen och senare ofta också välja att bo tillsammans. I Sverige är fenomenet fortfarande relativt ovanligt, även om Göteborgs stad nu bestämt att fem procent av markanvisningarna ska gå till bygg- och/eller bogemenskaper.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17