Sofie Lindblom - Månadens Vera, april 2018

Måndag 30 april 2018

Sofie Lindblom månadens vera april.jpg

Ingenjören Sofie Lindblom lämnade posten som innovationschef på Spotify för att starta egna innovationsplattformen Ideation360. IVAs Studentråd har träffat henne för en pratstund inom ramen för projektet #månadensvera.

Vad pluggade du?

Jag började på ett civilingenjörsprogram som heter Elektronikdesign. Tyckte att design lät roligt men förstod inte riktigt att det var kretskort man skulle designa. Det var inte min grej. Men av en slump hittade jag ett program som gick i parallell med mitt hårdvaru-intensiva program, nämligen Medieteknik. Här fanns en balans mellan de tekniska och kreativa som tilltalade mig väldigt mycket. Medieteknik är en kombination av design, produktutveckling med inriktning mot mjukvaruhållet och datateknik. Det passade mig mycket bättre så jag sa hej då till elektronikdesign och bytte program efter första året. Och lyckades sen ta mig igenom resterande fyra åren även om jag var bra skoltrött sista året och bara ville ut i arbetslivet och göra det ”på riktigt”.

Varför valde du att bli ingenjör?

Det var inget självklart val för mig att plugga till just ingenjör. Det var en slump och lite jävlar anamma som gjorde att jag hamnade där. Det är därför jag brunnit för att visa att det finns alternativa vägar till ingenjörsyrket och även bredda bilden av vem som är en ingenjör och vad en ingenjör gör. Trots att det nu är 2018 så har manga fortfarande en otroligt smal bild av vad en ingenjör gör. Till exempel om man googlar "engineer" så får man fram ett sökresultat som innehåller till största del män i gul hårdhatt som står på ett fält med byggritningar under armen. Men att vara ingenjör idag är så mycket bredare. Om man gillar att lösa problem så passar man som ingenjör.

Jag insåg under min utbildning att jag gillar att tänka i system, framförallt i innovationssystem. Blev helt kär i innovation management när jag upptäckte att det var något som man kunde jobba med. Jag hade en ganska krokig bana innan jag lyckades hitta mitt sätt att vara ingenjör och hur jag kunde applicera innovation i organisationer. Det här var cirka 5-6 år sedan, sedan dess har området exploderat och nu finns det många roller som till exempel innovationschefer. Att ha turen att ta examen mitt i den här vågen av förändring har präglat min karriär och jag har kunnat hålla ett högt tempo.

Berätta lite mer om vad du gör idag?

Idag driver jag ett bolag som heter ideation360. Vi tillhör en koncern som heter Innovation360. Det som för oss samman på Innovation360 är att vi alla brinner för att hjälpa bolag och organisationer att bygga upp sin innovationsförmåga för hållbar lönsamhet och tillväxt. Alla organisationer kan vara innovativa om de använder sina styrkor på rätt sätt. Vi håller på att bygga upp en verktygslåda för att göra precis detta genom digitala plattformar, metoder och ramverk.

Hur hamnade du där du är idag?

Jag gjorde mitt tredje år på universitetet som utbytesstudent på National University of Singapore. Jag har alltid pluggat väldigt mycket för att få bra betyg, men inte gjort så mycket utanför skolan kopplat till min utbildning. I Singapore fick jag lite av ett uppvaknande. Mina asiatiska klasskompisar var otroligt drivna, hade gjort internships på kända bolag och hade imponerande CVn med tillhörande projektportföljer. De sopade helt enkelt banan med oss utbytesstudenter och var dessutom ett par år yngre.

Jag återvände till Sverige otroligt motiverad att göra mer, göra skillnad och våga vara den ingenjören jag ville vara istället för att försöka passa in i de ramar som samhället bestämt att man ska passa in i som ingenjör. Mycket hände kommande åren och jag var aktiv i en rad olika sammanhang för att förändra rollen av vem som är ingenjör och vad en ingenjör gör. Jag har också drivit frågan om hur man faktiskt jobbar med innovation i praktiken.

Vad tycker du det innebär att vara ingenjör?

På en general nivå så innebär det att man gillar att lösa problem. Matematiken spelar en stor roll i att lära sig bli en bra problemlösare, det förstod jag dock långt senare. I matematik har man ett antal variabler som är kända, ett antal variabler som är okända samt ett visst antal regler och strukturer som du måste förhålla dig till. Det är ungefär samma typ av omständigheter och förutsättningar som i matematiken vare sig du ska sätta ihop en bokhylla från IKEA eller en företagsstrategi för Ericsson. Det är otroligt lyxigt att inte vara rädd för problem, man kan skapa sig ett väldigt spännande och meningsfullt liv då.

Har du upplevt några utmaningar att komma dit du är idag på grund av att du är kvinna?

Jag får den här frågan relativt ofta och den är svår att svara på. Ibland tror jag att det varit negativt att vara kvinna i de sammanhang jag befunnit mig men å andra sidan tror jag även att det minst lika många gånger har varit positivt. I framtiden önskar jag att alla individer sågs för deras kompetens och erfarenhet, inte yttre attribut som tex kön, ålder, religion eller hemland. Det är så tröttsamt att vi inte kommit längre i den här frågan.

Jag får till exempel när jag blir intervjuad prata om hur det är att vara kvinnlig entreprenör, kvinnlig VD eller kvinnlig ingenjör medan män får prata om sitt bolag, sin expertis eller liknande. Det kan jag bli otroligt irriterad över. Om jag ska lyckas med mitt bolag så vill jag prata om det och vad vi gör. Inte om hur det är att vara kvinna. För om jag ska vara helt ärlig är det svårt att svara på, jag har aldrig testat något annat.

Varför tror du det är svårt att locka kvinnor att bli ingenjörer?

Jag tror för det första att vi inte ska använda ordet ”locka”. Man lockar djur eller när man vill lura in någon i något. Låt oss istället inspirera och visa på vilka fantastiska möjligheter som finns med att välja att bli ingenjör idag. Du kan få vara med att lösa helt otroligt intressanta problem, ha en spännande karriär och ha en lön så att du kan stå på egna ben om det skulle behövas. Vilken frihet!

En utmaning när den här frågan kommer upp är att vi sällan tar det holistiska perspektivet. Om man t.ex. är universitet så fokuserar man väldigt mycket på den gruppen som ska söka precis nu, men inte på de som går i första klass och ska söka om flera år. Är man är bolag som vill rekrytera fler kvinnliga ingenjörer så fiskar man i en otroligt liten damm istället för att göra långsiktiga investeringar. Bort med de kortsiktiga punktinsatser och investera mer i långsiktiga projekt och att verkligen förstå vilka strukturer i samhället som gör att så få tjejer väljer att bli ingenjörer. Precis som när vi hjälper bolag sätta upp strategier för hur de ska framtidssäkra organisationen så behöver vi sätta upp strategier för hur vi ska framtidssäkra kompetensförsörjningen.

Vad skulle du ha sagt till dig själv som högstadie/gymnasiestudent idag om du fick chansen?

Ju äldre man blir desto bättre blir man på att sätta saker i ett större perspektiv. När jag idag känner att jorden håller på att gå under så försöker jag gå fram 10 år i tiden och tänka "Sofie, kommer du fortfarande känna att jorden håller på att gå under om 10 år? Kommer du ens bry dig om det här om 10 år?". I glappet mellan att vara barn och vara vuxen är man extremt av eller på. Man tänker att om jag inte kommer in på den där utbildningen så går jorden under, man tänker inte ”det löser sig”. Men så gör det oftast det i alla fall för livet är en sinuskurva. Den börjar på noll och sen går den upp och ner: man är glad ibland och ledsen ibland. Det är lätt att bygga upp extrema prestationskrav, måla upp en perfekt värld och om det inte blir så rasar allt. Sinuskurvan är som en bok med olika kapitel. Vissa är superspännande och väldigt utvecklande, vissa kommer vara lugna, och vissa kommer vara rakt igenom sämst. Allt händer på grund av en anledning men vi kan alltid skapa oss förutsättningar.

#månadensvera är ett initiativ från IVAs Studentråd. Vi vill lyfta ingenjörskvinnor både i och utanför IVAs nätverk för att inspirera andra kvinnor till att välja en ingenjörsutbildning. I tolv intervjuer under 2018 visar vi några av de möjligheter som en ingenjörsutbildning har att erbjuda.

Skribent: Carl Anderson Kronlid