Spaning kring resurseffektiva livsmedel

IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi diskuterar inom ramen för sin arbetsgrupp för Livsmedel frågan om hur man ska motverka matsvinn i samhället. Flera andra initiativ är på gång runtom, inom näringsliv, forskning och politik.
Food_1200x675px.jpg

Välkända restaurangguiden White Guide genomför i år för andra året i rad inom ramen för initiativet White Guide Green en tävling för att bedöma olika matbutiker ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bland annat delar man ut Årets Gröna Pris, Årets Svinnpris, Årets Ekopris samt priser för ett långtgående hållbarhetsarbete med olika produktkategorier som bröd, fisk, kött och annat. Där Nordansmak i Luleå kan vinna pris för årets hållbara föregångare. I år testas runt 300 butiker, där exempelvis Nordansmak i Luleå har nominerats i kategorin Årets hållbara föregångare.

En ny uppdaterad branschöverenskommelse för upphandling av livsmedel, underskriven av 15 stora branschföreträdare, har nyligen mynnat ut i reglerade hållbarhetstider och justerade priser.

Initiativtagaren till överenskommelsen är Kost & Näring, branschorganisation för Sveriges kostchefer. Bland annat har organisationen lyckats balansera kraven på återstående hållbarhetstid vid leverans mot vikten av att minska matsvinn.

– Grossisterna kan minska sin lagerhållning och för producenternas del innebär överenskommelsen att de kommer slippa slänga fullgoda produkter, som trots lång återstående hållbarhetstid inte kan levereras på grund av onödigt högt ställda krav från den upphandlande sidan, säger Anna Svartsjö, ansvarig för upphandlingsfrågor vid Kost & Näring, till Upphandling24.

I den mån man inte kan nyttja maten inom det egna företaget eller på den egna marknaden kan man vidga värdekedjan och satsa på export. Exempelvis har köttproducenten KLS Ugglarps gått från att kassera en betydande del av grisen till att skicka produkterna på export för humankonsumtion. Bland annat efterfrågas grisfötter och -svans i Asien, medan det i Sverige finns ett underskott på fläskfilé - som vi istället importerar från Danmark.

– Hade ätmönstret varit lika överallt hade vi haft ett problem. För tio år sedan kasserade vi de här produkterna. Hållbarhetsmässigt är det mycket bättre att de går till humankonsumtion, här har hela branschen tagit ett jättekliv på kort tid, säger Mårten Backgården, ansvarig för KLS Ugglarps export, till tidningen Grisföretagaren.

Även inom restaurangbranschen lyckas man skapa alltmer resurseffektiva middagar, inklusive "fine dining". KF-ägda Vår Gård i Saltsjöbaden har på detta sätt presenterat en hel femrätters middag tillagad enbart på överblivna råvaror från Stora Coop Orminge. Konceptet kalla No Waste, Just Taste, och är en ny del i Vår Gårds hållbarhetsarbete, rapporterar Food Supply.

På forskningsområdet har nyligen Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beviljat Göteborgs universitet sex miljoner kronor för att utveckla en nationell plattform för hållbar ekonomi, innovation och näringslivsutveckling tillsammans med Chalmers, KTH, IVL, RISE och Lysekils kommun. Projektet kommer att innehålla marin infrastruktur, testbäddar och demonstrationsmiljöer, för att utveckla nya livsmedel genom odling av fisk, skaldjur och alger samt för marin energi och teknik, rapporterar FishEco. På längre sikt ska projektet bidra till närproducerade livsmedel från marin miljö.

Ett annat forsknings- och utvecklingsprojekt kallas BeLivs, och drevs fram till i fjol av forskningsinstitutet RISE tillsammans med stora delar av livsmedelsbranschen. I fokus för verksamheten har varit att minska den betydande energikonsumtionen i livsmedelsbranschen, inklusive kyl- och frysdiskar. Projektet lyckades visa att man kan sänka sektorns energikonsumtion med hela 50 procent.

Inom politiken finns ett antal intressanta exempel från länder som försökt få bukt med bristfällig resurshantering på livsmedelsområdet. Exempelvis lagstiftade Frankrike år 2016 mot matsvinn, där stora matbutiker måste samarbeta med välgörenhetsorganisationer som skänker mat. Även Italien, Storbritannien och Spanien har antagit långtgående styrmedel för att minska matsvinn.

Också Sverige har skrivit under att man ska bidra till EU:s mål om att halvera matsvinnet till 2030. Men några liknande förslag på politisk styrning är inte aktuella i nuläget, menar landsbygdsminister Jennie Nilsson (MP) som är ansvarig för frågan, i en artikel i Metro. Däremot arbetar regeringen sedan förra året enligt den nationella handlingsplanen för att minska matsvinn, där man också börjat ta fram ett nytt etappmål om minskat matavfall.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17