Stärk den digitala infrastrukturen för att öka konkurrenskraften och nå klimatmålen

En mycket påtaglig effekt av coronakrisen är att videomöten och videokonferenser har fått sitt definitiva genombrott. I många fall har det likställts med att digitaliseringen tagit ett stort steg framåt. Men digitaliseringen är mycket mer än så.

Sverige hade inte kunnat hantera distansarbete och möten på det sätt vi gör utan digitala plattformar för möten. Samtidigt är digitaliseringen en mer genomgripande förändring. Genom snabb hantering och överföring av stora mängder data förändras förutsättningarna för hela verksamheter. Ett konkret exempel är hur en ny del av en processindustri projekteras helt digitalt, provkörs i en digital tvilling och sedan övervakas på millisekundnivå med hjälp av sensorer i alla delar av verksamheten.

På motsvarande sätt har förutsättningarna för forskning inom olika områden förändrats. Ett exempel är SciLife-Lab som enligt deras hemsida ”… flätar samman flera av de komponenter som behövs för att möta de samhällsutmaningar vi står inför: högteknologiska analysmetoder, hantering av stora mängder forskningsdata och tvärvetenskapliga samarbeten”.

En grundsten i digitaliseringen är ett väl fungerande internet för digital kommunikation. Snabb och pålitlig digital informationshantering är ett måste för de flesta företag. Internet är också en förutsättning för system, lösningar och affärsmodeller som gör det möjligt att arbeta resurseffektivt i en cirkulär ekonomi. Två tekniska utmaningar just nu är utbyggnaden av 5G där Sverige och Europa ligger efter USA och Kina, samt att bygga ut fibernätet så att alla hushåll får en snabb uppkoppling. Enligt Post och telestyrelsen (PTS) saknade 20 procent av hushållen en sådan 2019.

Gap mellan kapacitet och behov i den digitala infrastrukturen

Det finns idag ett gap mellan den digitala infrastrukturens kapacitet och driftsäkerhet, och det faktiska behovet till följd av omfattningen av, och innehållet i, de digitala tjänsterna. Insikterna och kunskaperna om detta gaps existens och storlek saknas i många delar av samhället. Det gäller även politiker och andra viktiga beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå.

Politiken har en viktig roll för att garantera en väl fungerande digital infrastruktur med tillräcklig kapacitet. En sådan är också helt avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. Någon samlad planering finns inte för den digitala infrastrukturen (Vetenskapsrådet 2018). Det är ytterligare ett område där det finns ett stort behov av ökad samordning på politisk och myndighetsnivå.

Drift och kontroll av Sveriges digitala infrastruktur har gått från en stuprörsmodell där en aktör kontrollerar alla nivåer för sin tjänst till dagens situation där olika aktörer samverkar. Det innebär att flera aktörer verkar och konkurrerar på samma nivå. Den nya strukturen kan liknas vid en lasagne som byggs i olika lager men som blir en hel smakupplevelse när den äts. Se bilden ovan.

Modellens styrkor är flexibel hantering av rådighet, det vill säga kontrollen en aktör har utan att själv förfoga över alla lager, stor innovationskraft från många aktörer samt flexibilitet.

Dess svagheter är dåligt fungerande marknader som innebär risker för att investeringar som är nödvändiga för systemet som helhet inte sker därför att de inte kan räknas hem på företagsnivå. Svagheter är också bristande styrning och planering av infrastrukturens utbyggnad samt låg beställarkompetens hos de många aktörerna på olika nivåer.

Sverige står nu inför utbyggnaden av 5G inom ramen för vår struktur för digital infrastruktur som vi kallar ”lasagnemodellen”. Det är viktigt att slå fast att 5G är ett komplement till fiber. Det är därför fortfarande viktigt att bygga ut fibernätet. Detta kommer i många fall användas som transport av IP-paket fram till 5G master. Samtidigt måste basstationer förtätas för att uppnå 5Gs fulla potential i högre kapacitet och datahastighet per användare.

Förslag

Säkerställ utbyggnaden av fiber, inte minst till hushåll i glesbygd

Staten kan ge direkta bidrag till utbyggnad i glesbygd. Den kan också villkora licenser för 5G så att leverantörer och operatörer tvingas säkerställa internetaccess, fiber eller trådlöst, till användare som inte är lönsamma i operatörernas normala affärsmodell.

Justera villkoren i auktionen av höstens 5G-licenser så att de styr mot tillräcklig kapacitet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Licenserna ska inte i första hand hanteras som en inkomstkälla för staten, utan som ett sätt att skapa incitament för operatören att ha affärsmodeller och tjänster som gagnar hela samhället.

Stimulera utvecklingen av industriella plattformar

Med hjälp av 5G blir det nya möjligheter att skapa industriella tjänster och samarbeten, det vill säga industriella plattformar. Både etablerade industriföretag samt startups och små och medelstora företag kan dra nytta av dessa. Framväxten av plattformar bör stimuleras genom insatser från forskning, institut samt genom att skapa testbäddar. Vinnova och RISE deltar redan i sådana försök.

Skapa goda planeringsförutsättningar kring industriella virtuella nät

Staten tillsammans med operatörer och andra aktörer måste snarast skapa goda planeringsförutsättningar för företag genom att klarlägga om de kommer att erbjuda industriella virtuella nät. Annars finns risken att företag bygger egna nät till onödiga kostnader eller avvaktar och tappar konkurrenskraft.

Öka samverkan mellan aktörer på olika nivåer kring säkerhetsstöd

Aktörer på olika nivåer i ”lasagne-modellen” måste samverka mer för att skapa och tydliggöra det säkerhetsstöd som kan erbjudas från olika delar av infrastrukturen, inte bara i applikationer nära slutanvändaren. Olika säkerhetsklasser behövs i virtuella nät för olika typer av tjänster. Rätt nivå för olika kategorier av tjänster är en förutsättning för kostnadseffektiva säkerhetslösningar.

Läs online Ladda ner