Svenska skolan håller inte måttet

Torsdag 18 januari 2018

Den svenska skolan hänger inte med, resultaten är inte bra nog och problemen är, i alla fall delvis, strukturella. Men det finns ljusglimtar i den dystra bilden.

– Det är stora skillnader mellan och inom olika skolor. Det innebär att det inte fungerar bra på systemnivå, sa Martin Ingvar, professor på Karolinska institutet, vid ett IVA-möte, med skolan i fokus.

Enligt honom har rikspolitikerna utsatt skolan för alltför många experiment under alltför lång tid. Det är, anser Martin Ingvar, anledningen till att skolan underpresterar.

– Skolan ska kompensera för elevernas skilda förutsättningar. Det fungerar inte. Skillnaderna ökar istället. Exempelvis mellan pojkar och flickor. En väl fungerande undervisning skulle krympa gapet.

Ett skäl till att undervisningen i skolan inte håller måttet är problem med rekryteringen av lärare. Dessutom, menar Martin Ingvar, att lärare är ett yrke med låg status.

– Det krävs låga poäng för att komma in på en lärarutbildning. Extra dåligt är det för matte och naturvetenskap. Där finns tomma utbildningsplatser.

Modellen för att lära i skolan är, kort sagt, osofistikerad. Färdighetsträning saknas, exempelvis när det gäller läsning.

– Att kunna läsa är en nödvändig färdighet om man ska kunna lära sig det man läser. Betygen i läsförmåga i årskurs fyra är starkt korrelerade till betygen vid slutet av grundskolan, sa han och påpekade att den akademiska diskussionen om skolan är begränsad till en trång krets.

Men det finns också mer positiva uppfattningar om vad som faktiskt går att åstadkomma i den svenska skolan. Annely Tärning är rektor för Tyresö skola. På hennes skola är all verksamhet baserad på vetenskaplig grund. Eleverna ska framgångsrikt kunna anta utmaningarna som väntar efter grundskolan.

– Vi tar till oss allt från forskningen, men allt kan naturligtvis bli än bättre. Bäst är det om pedagoger, skolledare och föräldrar samarbetar, sa hon.

Politiker ska inte ägna sig åt detaljstyrning. De måste ha tillit till att skolan gör sitt på bästa sätt.

Södertälje, där Boel Godner är kommunstyrelsens ordförande, är ett exempel på att en nattsvart situation kan vändas.

– Fram till år 2011 var allt fel med våra skolor. Då anställde vi en skoldirektör och beslutade att all undervisning ska vara baserad på forskning och vetenskap. Resultaten har därefter blivit bättre sju år i rad, sa hon.

I Södertäljes kommunala skolor får lärarna arbeta utan politiska pekpinnar.

– Lärarna märker att de har höga förväntningar på sig och våra förstelärares lektioner filmas, sa Boel Godner.

De rikspolitiker, från såväl regering som allians, som deltog i IVA-mötet var, trots mindre bra resultat i internationella utvärderingar av skolan optimister om framtiden. Det går faktiskt att åstadkomma bra resultat även i dagens skola.

Skribent: Pär Rönnberg