Styrmedel ingen lätt match

Styrmedel är en het potatis inom många områden. IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi arbetar för närvarande med att diskutera möjliga styrmekanismer för att uppnå ökad cirkularitet, men många exempel visar hur svår frågan kan vara.
Pointing_finger_1200x675px.jpg

Redan 2017 utreddes en skatt på avfallsförbränning i Sverige, mot bakgrund av materialåtervinningen inom hushållsavfall minskat samtidigt som avfallsmängderna ökat (enligt Naturvårdsverkets nationella avfallsplan). I den nu rådande överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, ingår också ett förslag om en skatt på förbränning av avfall.

Miljökonsulten Gunnar Fredriksson, före detta avdelningschef för avfallsfrågor vid Naturvårdsverket, varnar nu på DN Debatt för att de ökande avfallsmängderna, samt kommunernas stora investeringar i förbränningsanläggningar, riskerar att bygga fast Sverige i ett beroende av förbränning av avfall. Nackdelarna inkluderar även hundratusentals ton dioxinförorenad aska varje år, menar Fredriksson, liksom att kommunerna skulle underlåta att försöka få ned avfallsmängderna som genereras (eftersom de tjänar pengar på förbränningen av soporna).

Från företags- och branschorganisationshåll är man alltjämt negativ till skatten, liksom flera tunga myndigheter som lämnat remissyttranden. Även Naturvårdsverket själva avråder från skatten eftersom det inte finns tillräckligt underlag för att införa den i dagsläget.

Inte bara avfallsförbränningslagen har varit flitigt omdiskuterad på senare tid. Näringslivssajten fPlus listade nyligen nio klimatsatsningar som motverkade sitt syfte.

Exempelvis beslutade regeringen 2005 att alla mackar i Sverige skulle bli skyldiga att tillhandahålla förnybara drivmedel som etanol och biogas. Dålig efterfrågan i vissa områden gjorde emellertid att många mackar fick försämrad lönsamhet, och närapå 600 mackar försvann fem år senare framför allt på landsbygden, menar fPlus.

Även kärnkraftsnedstängningens kortsiktiga effekter på koldioxidutsläppen tas upp av fPlus. Dessutom elcykelbidrag och supermiljöbilspremie, som gav effekter såsom högre efterfrågan på elcyklar och därmed högre slutpris, samt att de subventionerade elbilarna såldes vidare dyrare till länder som Norge.

I Altinget debatteras också kemikalieskatten på elektronik och vitvaror, som enligt Svenskt Näringslivs skattepolitiske expert Robert Lönn leder till dubbelbeskattning av begagnade produkter. Dessutom bygger skatten på vitvarornas vikt, inte mängden flamskyddsmedel, och motverkar därmed inte i sig de mer miljöbelastande produkterna. Och slutligen undgår konsumenter som beställer vitvarorna från utlandet skatten helt, vilket kan leda till att svenska företag drabbas otillbörligt stort, menar Robert Lönn.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17