Sverige ska bli världsbäst på cirkulär ekonomi

Måndag 3 juli 2017

Initiativ för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi pågår i Sverige och i andra länder. Utmaningarna är stora men en svensk övergripande plan behövs. Ett nytt IVA-projekt har målet göra IVA till plattform för arbetet.

Under ett seminarium i Almedalen presenterade IVA planerna på ett projekt som får till uppgift att samla pågående svenska initiativ inom cirkulär ekonomi till en gemensam plattform.

– Det saknas en vision för hur Sverige ska bli ledande när det gäller resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, sa Jan Nordling, projektledare för det blivande projektet.

Om planerna går i lås startar arbetet i höst och pågår därefter till år 2019.

Medvetenheten om såväl utmaningar som möjligheter med bättre resurseffektivitet har ökat kraftigt de senaste åren.

– Numera ser man detta som affärsmöjligheter. Sverige rör sig i rätt riktning, men det kunde gå snabbare, sa IVAs preses Leif Johansson.

Per Anders Enkvist, vd Material Economics, påpekade att inget land har den perfekta lösningen, men att Sverige har goda förutsättningar att bli en ledande nation när det gäller resurseffektivitet.

Fastighetsbolaget Vasakronan är ett exempel på företag som numera arbetar med större fokus på återanvändning för att utnyttja material mer effektivt.

– Tidigare siktade vi mest in oss på effektiv energianvändning, men nu har vi ett bredare fokus, sa Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Det går ju, påpekade hon, att återanvända mycket när man bygger om lokaler. Dessutom skulle nattomma kontorslokaler kunna användas bättre med nya typer av hyreskontrakt.

Företaget Stormie Poodle är ytterligare ett exempel på en affärsidé med cirkulära förtecken. Caroline von Post, som driver firman, samlar in kasserad textil från tvätterier. Avfallet kommer mest från hotell. Caroline von Post omvandlar den textil som annars skulle ha hamnat i soporna till badrockar av premiumkvalitet.

Man har inte gjort affärer på det här sättet tidigare, sa hon.

Regeringens utredare om cirkulär ekonomi, Ola Alterå, lade i våras fram sina förslag. Han konstaterade att det fortfarande saknas en hel del kunskap om materialflöden i olika branscher. Även han menar att nya affärsmodeller är ett väsentligt inslag för ökad resurseffektivitet.

– Man har ofta stoppat in resurseffektivitet i miljörutan. Men det är betydligt bredare än så, sa han.

Hans förslag innebär att en delegation för nationell samverkan inrättas.

– Kanske borde denna ligga under statsministern, men den passar också bra under näringsdepartementet, sa Ola Alterå.

Johan Hultberg, riksdagsledamot (M) ansåg att resurseffektivitet och cirkulär ekonomi måste finnas med inom alla politikområden.

– Men det finns målkonflikter exempelvis när det gäller begagnade byggmaterial. Så frågorna har inga helt enkla svar, sa han.

Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S) efterlyste mer samverkan mellan politik och näringsliv.

– Och det borde vi kunna ordna. Det finns ju tradition av sådan samverkan i Sverige. Jag tror också att den offentliga upphandlingen kan spela en viktig roll, sa han.

Skribent: Pär Rönnberg