Framtidens vård var temat för ett seminarium arrangerat av IVAs avdelning för ekonomi 22 april.
Maciej Zaremba, journalist på DN, har i en artikelserie granskat vården. Han var starkt kritisk till effekterna av de system som styr vårdgivarnas ekonomiska ersättningar.
– Modeller hämtade från näringslivets köp och sälj är inte relevanta inom vården, sa han.
Varje enskild diagnos har ett listpris enligt vilket vårdgivaren får betalt. Antalet besök som klaras av ger också klirr i kassan. Mål, som max antal timmars väntan på akuten, leder till felaktiga prioriteringar.
– De innebär att fler kirurger jobbar på akuten, medan andra patienter får vänta på sina operationer.
De mätningar som görs av vårdens kvalitet är egentligen rena processmått. Men lever ”Nilsson” efter behandlingen? Det är, menade Maciej Zaremba, tämligen oklart.
– Gör man inget åt detta går vården åt samma håll som skolan.
Helene Hellmark Knutsson (S) är gruppledare i Stockholms läns landsting.
Också hon hade kritik mot de system som styr vården.
– Två mål dominerar: tillgänglighet och antal besök som läkarna ska klara av. Ger detta verkligen bättre vård? Systemen belönar enskilda aktiviteter. Det är de som ger utföraren pengar, sa hon.
Helene Hellmark Knutsson efterlyste mer styrning mot öppenvård och kvalitativa mål som speglar hälsonyttan för patienterna.
– Att de medicinska prövningarna har minskat bromsar dessutom införandet av nya metoder. En sjukvård utan utveckling blir så småningom kvacksalveri, säger hon.
Problem med ersättningar baserade på kvantitativa mål kan balanseras med professionell integritet, värderingar och moderna metoder. Det menade Thomas Berglund, koncernchef för Capio som bland annat driver S:t Görans sjukhus i Stockholm.
– Men det tar för lång tid, ibland tiotals år, att införa nya behandlingsformer. Det är slöseri med kunskap, sa han.
Hans recept för kvalitativ vård handlar om att kalla patienter för just det de är – inte se dem som kunder. Och vårdorganisationer ska byggas underifrån.
– De bästa experterna ska arbeta närmast patienterna. Man ska också utveckla den personal man har. Inte ta in snillen utifrån. Kontinuerlig utveckling ger excellens.
Framför allt skapas kvalitativ vård om de lokala cheferna lyfts fram.
– Människors agerande i vardagen är helt avgörande, sa han.
