Tvister om lagar och skatter

Ett flertal lagar och skatter med syfte att öka resurseffektiviteten är på gång inom den närmaste tiden. IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, som vid årsskiftet publicerar ett antal rapporter med egna förslag bland annat till nya regleringar, listar här några av de nu aktuella styrmedlen.
tax-law_1200px.jpg

Exempelvis lämnas nu regeringens förslag om att införa en skatt på avfallsförbränning till riksdagen. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2020 och är en del av samarbetet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Inom ramen för skatten ska en skattenivå införas som kommer att trappas upp stegvis, från 75 kr per ton avfall 2020 till 100 kr per ton avfall 2021 och till 125 kr per ton avfall 2022. Regeringen menar att skatten ska bidra till att nå de nationella klimat- och miljömålen, medan kritiker påpekar att förslaget påverkar lönsamheten av investeringar och reinvesteringar i avfallsförbränningskapacitet. Skatten föreslås träda i kraft 1 april 2020.

En annan skatt, den så kallade plastpåseskatten, har på senare tid kritiserats av flera olika aktörer.

– Den nya skatten kommer att leda till minskad återvinning av plast och ökad användning av förpackningar som ökar koldioxidutsläpp. Det är väldigt svårt att se någon klimatnytta med det, säger till exempel Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna, till nyhetssajten fPlus.

Lundberg säger att den svenska marknaden varit unik ur ett internationellt perspektiv, där mellan 75 till 80 procent av alla plastbärkassar som tillverkas i Sverige är fossilfria. Soppåsar produceras emellertid knappt alls i Sverige, utan de köps in från utlandet, där de enligt IKEM tillverkas av fossil plast.

Även Mats Hedenström, näringspolitisk chef Svensk Handel. "Vi vet att en tygpåse behöver användas flera hundra gånger för att inte utgöra en direkt miljöbelastning jämfört med plastpåsen", skriver till exempel Hedenström på Aftonbladets debattsida. En annan kritisk röst mot skatten är Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och ordförande för Delegationen för cirkulär ekonomi.

Delegationen för cirkulär ekonomi har å sin sida föreslagit sex insatsområden som kan bli aktuella att ta vidare till regeringen för att ställa om Sverige till en cirkulär ekonomi. Dessa är: producentansvar för plast, skatt baserad på mängd återvunnet material, stärkt spårbarhet, green deals, designprinciper och förlängd garantitid. Framöver kommer man att konkretisera förslagen till en rapport som delegationen lämnar till regeringen under det första kvartalet 2020.

- Vi vill se resultat och bidra aktivt till Sveriges omställning. Här har vi chansen att föreslå effektiva, och kanske obekväma, styrmedel och åtgärder som åstadkommer just detta. Det handlar om att våga pröva nya vägar, utvärdera, och skala upp, säger Åsa Domeij till tidningen Recycling.

På EU-nivå börjar nu EU slutförhandla den så kallade taxonomin, rapporterar exempelvis Aktuell Hållbarhet. Inom ramen för lagverket ska det tydliggöras vad kapitalplacerar och andra finansiella aktörer de facto kan hävda är en "grön" investering. Taxonomin ska därför utgöra ett klassificeringsverktyg för att bedöma ekonomiska aktiviteter utifrån deras klimategenskaper. Därmed ska risken för "greenwash" minska, menar man. Vissa företag är dock rädda för att deras verksamhet helt ska klassas som ohållbar, medan miljöorganisationer ser risker med alltför många kryphål och undantag. Än så länge står därför de olika parterna långt från varandra inom taxonomiarbetet.

En annan EU-lagstiftning är det så kallade "avfallspaketet", som Sverige gradvis fram till år 2025 ska anpassa sig efter. En ny promemoria har därför tagits fram - ”Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet” - med förslag till vilka förändringar i svenska lagar och förordningar som krävs för att genomföra de flesta av de nya EU-kraven. Bland annat listas nya krav på källsortering för bygg- och rivningsavfall, en möjlighet till så kallat frival (det vill säga en möjlighet att välja att kommunalt avfall från en verksamhet lämnas till någon annan än kommunen), liksom ett förbud mot förbränning av avfall som samlats in för återvinning. Vidare krävs framöver att flera återvinningsmål höjs stegvis fram till år 2030 respektive 2035.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17