Tydliga mål viktiga för framgång i samarbetsprojekt

Torsdag 15 november 2018

Saeid, Helena, Teodor, Ulf 5.jpg

Kontakter öga mot öga och en gemensam vision om målet. Det är förutsättningar för att samarbeten mellan forskare och företag ska bli en bra affär.

– Att få tillgång till människor med spetskompetens är det viktigaste skälet för vårt samarbete med fem universitet i Sverige. Vi kan inte själva vara bäst på allt, sa Helena Malmqvist, ABB, vid ett IVA-seminarium.

Under seminariet, arrangerat av IVA-projektet Research2Business, vände och vred deltagare från akademi, näringsliv och politik på frågan om hur svensk forskning bäst ska komma till nytta. Samtliga var överens om att kunskapsöverföring och därmed nyttiggörande av forskning är mycket viktigt för Sveriges konkurrenskraft.

Johan Sterte, rektor för Karlstads universitet, påpekade att studenterna har en väsentlig roll i detta. Han menade också att generellt sett fungerar samarbeten mellan lärosätenas forskare och företag bra. De flesta forskare är intresserade av att arbeta med företag. Men för att lyckas måste parterna ha förtroende för varandra, ha ett gemensamt mål och förstå varandras drivkrafter.

Men det kan finnas stötestenar i just form av skilda drivkrafter för deltagarna i ett samarbetsprojekt. Det framhöll Saeid Esmaeilzadeh, Serendipity Group.

– Vad är viktigast: pengar eller kunskapsöverföring? Det varierar mellan individer. Därför behövs en gemensam och tydlig vision när man startar ett gemensamt projekt, sa han.

I Sverige är det, enligt Saeid Esmaeilzadeh, inte särskilt svårt för små företag att samarbeta med forskare på universitet. I bland kan det dock behövas en ”tolk” som fungerar som en bro mellan de olika världarna.

För Attana, ett litet forskande företag inom Life-Science, var affärer med universitet ett inslag när bolaget var nytt.

– Inte primärt för att tjäna pengar, utan för att få tillgång till kunskap och laboratorium, sa Teodor Aastrup, Attana.

Även han påpekade att tydliga mål redan från början i ett samarbete är nödvändiga om resultatet ska bli framgångsrikt.

KK-stiftelsens uppdrag, som finansiär, är att underlätta för högskolor och nya universitet att nå ut med sin forskning. Men i de projekt som får stöd måste också företag vara engagerade.

– Företagen måste ställa upp med sin kunskap och sin tid för att vi ska finansiera projekten, sa Ulf Hall, KK-stiftelsen.

Han beklagade emellertid att de mindre högskolorna är dåliga på att nå ut med information om hur bra de faktiskt är.

Flera av talarna betonade betydelsen av att i alla samarbetsprojekt redan från början ägna frågorna om immaterialrätt stor uppmärksamhet. Det rör sig om värdefulla tillgångar i form av kunskap som ska nyttiggöras. Men regelverket är komplext. Dessvärre saknas ofta utbildning om detta.

Inom politiken råder samsyn om att forskning måste komma till nytta. Medvetenheten om detta har ökat. Det hävdade Jennie Nilsson, riksdagsledamot (S). Hon ansåg samtidigt att politiken har misslyckats med att förbättra incitamenten för att så ska ske. Erik Bengtzboe, riksdagsledamot (M), önskade sig mer diskussion om hur forskningen kan bli än bättre sett till kvalitén.

Skribent: Pär Rönnberg