Vaccinnationalism hot mot pandemifri värld

Samarbete utan gränser tog fram vacciner mot covid-19. Varje injektion är lönsam för samhällsekonomin. Men nationell egoism kan lägga hinder i vägen mot en pandemifri värld.

– Det finns en vaccinnationalism skapad av ledare som tänker: om jag bara lyckas vaccinera min egen befolkning allra först. Då är allting bra. Men det är inte sant. Världen är inte säker innan alla i alla länder är vaccinerade, sa Astra Zenecas styrelseordförande, Leif Johansson, vid ett webbinarium arrangerat av IVAs avdelning för ekonomi.

Alla typer av exportförbud för såväl vacciner som komponenter medför allvarliga negativa konsekvenser.

– Exportförbud hade vi inte räknat med. Det påverkar vår förmåga väldigt mycket att leverera över hela jordklotet. När man fryser vaccin- och komponentflöden är det svårt att förutse vad som händer.

Att det alls finns vacciner mot covid-19 är, påpekade Leif Johansson, ett resultat av kraftfullt samarbete utan gränser mellan regeringar, akademi och industri.

– När alla är beredda att samarbeta på ett sätt som man inte tidigare har gjort så kan man göra saker på mycket kortare tid. Jag hoppas att den insikten kommer att leva kvar i världssamfundet.

Utmaningarna är dock stora. För den globala vaccinindustrin gäller det att snabbt skala upp. Totalt sett handlar det om att tillverka 67 gånger fler doser än under ett normalår.

– För Astra Zenecas del rör det sig om tre miljarder doser avsedda för hela världen. Men vi överskattade vår förmåga att snabbt få till de riktigt stora volymerna, sa Leif Johansson som avfärdade tanken på att bygga nationella vaccinfabriker.

Pandemier inträffar inte årligen, så de eventuella fabrikerna skulle mest få ligga i malpåsar. Internationellt samarbete, utan handelshinder är, enligt honom, mycket mer effektivt.

Alla åtgärder som statsmakterna har vidtagit för att minska smittspridning och sjukdom får ekonomiska konsekvenser. Att fundera på vilka är en viktig uppgift för nationalekonomer.

– Vi kan bidra till att man förstår pandemin och åtgärderna bättre, sa John Hassler, professor i nationalekonomi.

Nationalekonomernas nybyggda modeller visar exempelvis att minskade kontakter människor emellan minskar smittspridning men ger negativ effekt på BNP. Det är människors beslut som påverkar R-talets upp- och nedgång. Dröjer det länge innan vaccin mot en pandemisk sjukdom finns på plats så kan strategin att ”platta ut kurvan” vara samhällsekonomiskt optimal.

– Värdet av vaccin är enormt. Det kan beräknas till 10 000 kronor per varje vaccinerad person sett ur samhällsekonomiskt perspektiv. Högst blir värdet om man vaccinerar unga. Visserligen inte för individen, men för samhället eftersom de då inte smittar gamla, sa John Hassler som inte trodde att pandemin, när den väl är över, får några långsiktiga negativa konsekvenser för svensk ekonomi.

– Det behövs heller inga återstartpaket, vare sig i Sverige eller på EU-nivå. Däremot krävs en ekonomisk politik för att övervintra.

Åtgärder, restriktioner och vaccin är viktiga för att få stopp på pandemin. Det är också ett tydligt ledarskap. Chefen för armén, general Karl Engelbrektsons, personliga syn på detta är att kriser kräver en annan typ av ledarskap än normala förhållanden.

– I allvarliga kriser måste man hantera brist på resurser. Sveriges förvaltningsmodell är bra i normalläge. Men i en kris krävs mer samverkan och en tydlig chef, sa han.

Han ansåg att begreppet strategi numera är så urvattnat att det inte innebär något alls.

– Men nu har vi en allvarlig kris. Och då behövs en verklig strategi. Det innebär en åtgärdsplan på högsta nationella nivå eller ännu högre, på en koalitionsnivå. Och för att klara framtida kriser behövs nya samverkansformer mellan stat och industri, sa Karl Engelbrektson.

Kontaktinformation

Hampus Lindh
Projektledare
Telefon 08-791 29 31