Värdefull gensax slipas än mer

Den banbrytande gensaxen har fått sitt genombrott världen över. Det konstaterade Emmanuelle Charpentier, när hon besökte IVA.
Charpentier Emmanuelle 8.jpg

Professor Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna, ligger bakom CRISPR-Cas9, eller gensaxen som hon själv kallar uppfinningen, gjorde sitt banbrytande teknikgenombrott år 2012 i Umeå. Sedan dess har intresset för saxens möjligheter snabbt ökat över hela världen.

– Förra året publicerades 3 300 artiklar, främst om hur tekniken kan användas inte så mycket om forskningen, sa Emmanuelle Charpentier, vid ett fullsatt IVA-seminarium.

Den revolutionerande tekniken är början på en ny era inom molekylärbiologin. Den möjliggör effektiva och pålitliga sätt att göra exakta och riktade förändringar av gener i levande celler.

– Det är ett enkelt och precist verktyg. Som kan snabba upp den evolutionära utvecklingen.

Gensaxen kan exempelvis leda till nya terapier för att bota genetiska sjukdomar. Och inom jordbruket ger den växtförädlingen helt nya möjligheter. Men EU-domstolen betraktar tekniken som genmodifiering och den är därför inte tillåten. Den synen delas inte av, exempelvis, Jordbruksverket i Sverige.

När det gäller användning av tekniken för forskningsändamål tror inte Emmanuelle Charpentier att EU:s inställning kommer att få någon avgörande effekt. Den kan ju utvecklas i andra delar av världen, där reglerna är mindre stränga.

– Bland annat hoppas jag att detta ska leda till att malaria utrotas, sa Emmanuelle Charpentier.

Kontaktinformation

Johan Weigelt
Akademisekreterare, vice vd
Telefon 08-791 29 44