Vd-ledare: Låt oss prata om kunskap

Torsdag 15 februari 2018

tuula-ny-1200px.jpg

Kunskapssamhället är grunden för ekonomisk tillväxt och välfärd. I kunskapssamhället dominerar det intellektuella kapitalet. I ett kunskapssamhälle är en stor del av arbetskraften högutbildad. Alla har tillgång till informationsteknik och nya innovationer utvecklas på löpande band. I ett kunskapssamhälle satsar stat, företag och individer på utbildning och forskning.

En flitigt ställd fråga är om svensk skola är tillräckligt bra för att vi ska hävda oss i den stenhårda internationella konkurrensen. Kunskaper och färdigheter som eleverna får i grundskolan och gymnasiet lägger grunden till deras förmåga att klara högre utbildning. För att förbli en konkurrenskraftig kunskapsnation måste hela utbildningskedjan prestera på högsta nivå. Därför är läget i den svenska skolan viktigt för oss alla.

Det vi vet är att svenska elever i dag inte är lika duktiga i matematik, naturvetenskap och läsförståelse som elever i många av våra konkurrentländer. Trots glädjebeskedet i den senaste PISA-undersökningen om förbättring av de svenska skolresultaten ligger vi fortfarande långt efter de ledande nationerna. Låt oss titta på två små och framgångsrika kunskapsnationer: Finland och Singapore.

Finlands modell för en bra skola är en utmanande och forskningsbaserad lärarutbildning. Välutbildade och uppskattade lärare kan själva forma utbildningens innehåll och metodik. Lärare vidareutbildas kontinuerligt för att ta till vara aktuell forskning. Ämnesdidaktik och aktuell kunskap om hjärnans förmåga att ta emot och omvandla ny kunskap till förståelse

står högt i kurs i den finska lärarutbildningen. Även i Singapores skolsystem är grunden kompetenta och omtänksamma lärare som brinner för sitt uppdrag att förändra elevernas liv. Skolan i Singapore ska säkerställa att eleverna får en stabil grund i läsförmåga, räknefärdighet, andra grundläggande kunskaper och framtida, nödvändiga, kompetenser. Resultatmässigt vinner Singapore i dag över både svenska och finska skolsystem.

Enligt OECD lider den svenska skolan av otydlighet och bristande samsyn om exakt vad utbildningssystemet ska leverera. Läraryrket uppskattas inte i samma grad som i andra kunskapsnationer och lönerna är låga i jämförelse. Närmare en fjärdedel av de svenska lärarna saknar en akademisk examen. Ifjol konstaterade Skolkommissionen att kompetensförsörjningen till lärar- och skolledaryrken är otillräcklig och det brister i förutsättningarna för professionsutveckling.

IVA har i snart hundra år verkat för att spetsforskningens resultat inom vetenskap, teknik och ekonomi tas till vara för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta alltid i nära samverkan med näringslivet. Inom utbildningsfrågorna har vi oftast fokuserat på högre utbildning. När Sveriges starka internationella ställning hotas av bristande skolresultat måste vi fokusera våra initiativ även på skolfrågorna. Därför kraftsamlar vi nu för att bidra till en positiv utveckling av den svenska skolan så att elever på alla nivåer får en bra utbildning som bygger på vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.