Vd-ledare: Nyttiggör forskarnas resultat och idéer

Forsknings- och innovationspropositionen släpps under hösten. I en utmanande situation ska regeringen lägga grunden för mycket av kunskapssamhällets villkor de närmaste fyra åren.
tuula_orange_portalparagraf

I höst ska även en utredning med förslag till förbättringar av lärosätenas innovationsstöd publiceras. Förslag från båda dessa arbeten kommer ha avgörande betydelse för hur vi kommer ur krisen och hur Sverige bygger konkurrenskraft långt in i framtiden. Svensk innovationskraft tillhör IVA:s hjärtefrågor.

Den 19 augusti diskuterade vi näringslivets perspektiv på nyttiggörande av forskning vid ett webbinarium. Små, medelstora och stora företag, entreprenörer, finansiärer och universitetens holdingbolag deltog. Seminariet visade tydligt på behovet för både lärosäten och industri att förstå och respektera varandras olika förutsättningar och tidsperspektiv. Det långsiktiga vetenskapliga kunskapssökandet kan inom vissa forskningsområden, till exempel naturvetenskap och teknik, vara 25 år. Företags behov av problemlösning kan vara så korta som ett kvartal. Någonstans mellan dessa ytterligheter finns det ändå en fruktbar grund för produktiv samverkan.

Samverkan måste bygga på långsiktigt relationsbyggande, synliggörande av kompetenser inom lärosäten, tillgång till kuskapsförmedlare (”brokers”) och miljöer där forskare och företag möts. Företag med långsiktig och nyfiken akademisk forskning i ryggen kan ta större risker, utveckla nya transformativa lösningar och produkter. Universiteten bör därför ta en aktiv roll i att matcha sina forskares kunskaper med företagens behov och skapa långsiktiga strategiska samarbeten. Det finns över 6 500 professorer vid svenska universitet och högskolor. En minoritet är entreprenöriella med förmågan att själva kommersialisera sina forskningsresultat. Resten behöver stöd i nyttiggörandet av sina forskningsresultat. Svaret är däremot inte att försöka fostra dem till entreprenörer. Men lärosäten kan ändå göra mycket för att underlätta nyttiggörande av dessa forskares resultat och ideer.

Min egen erfarenhet är att finns det två vägar, båda hämtade från USA, för att öka mobiliteten mellan högskolor och företag. Den första är att en professor använder upp till 20 procent av sin tid som konsult i nyckelpositioner i företag. Den andra att företags experter eller entreprenörer anställs som ”professors of practice”, huvudsakligen för att undervisa med även för att delta i forskningsprojekt. Bägge modellerna fungerar utmärkt som verktyg för att hjälpa företag och universitet att förstå varandra. Forskningsbaserat entreprenörskap bör lämnas över till entreprenörer, professionella investerare och affärsutvecklare. De måste personligen tro på idéerna, ha egen erfarenhet och affärskunskap, och riskera eget kapital för att bygga framgångsrika företag. Statens roll är att med lagar och regelverk underlätta så att de ska vilja verka i Sverige.

Jag hoppas på en stark forskningsproposition med stöd och åtgärder för forskningens roll som motor för innovation. Jag hoppas på konkreta åtgärder för att förbättra lärosätenas innovationsdrivande aktiviteter. Och jag hoppas på en budget med investeringar i forskning, innovation och förnyelse. Vi måste göra sådana investeringar, vi har helt enkelt inte råd att låta bli.