Vd-ledare: Tydlig strategi behövs i nästa proposition

En forskningsproposition ska presen­teras hösten 2020. Myndigheter, intresseorganisationer, lärosäten, företag och akademier arbetar nu intensivt med att färdigställa sina förslag och inspel till regeringen. Propositionen är viktig för kunskapsnationen; den faststäl­ler en huvudinriktning och vad som bör ske de kommande fyra åren. Satsningar på specifika områden och program pekas ut, initiativ till förändringar av lärosätenas styrning och finansiering kan finnas med.
_VE81882_lq-1.jpg

I den senaste forskningspropositionen, från 2016, försökte regeringen anlägga ett långsiktigt, tioårigt perspektiv. Det var ett lovvärt initiativ eftersom forskning och innovation behöver förutsebara och lång­siktigt stabila förhållanden.

I regeringsförklaringen sa statsministern att Sverige är en ledande forskningsna­tion och att den positionen ska försvaras. Den långsiktiga och nyskapande fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot både globala och nationella samhällsutmaningar. I forskningspropositionen slog regeringen fast att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, och en ledande kunskapsnation. Dessa mål är själva grunden till Sveriges fortsatt starka position på den globala arenan.

Planeringen av den kommande forsk­ningspropositionen har precis påbörjats. Den påverkas självklart av hållbarhetsmål och en vilja att stärka svensk konkurrens­kraft. Men utöver dessa viktiga mål behöver Sverige en stark forskningsproposition som ser till helheten, ett slags kunskaps­proposition som utöver forskning rymmer högre utbildningen i Sverige har länge varit underfinansierad vilket är en utmaning för kompetensförsörjningen och vår attrak­tionskraft. Detta samtidigt som förhållan­dena för näringslivets FoU behöver stärkas i Sverige, något som en ny barometer som IVA presenterar den 24 september, tar tempen på. Det framgår tydligt i vår enkät att kompetensförsörjning är den viktigaste faktorn när företag ska investera i FoU. Vidare saknas det i dag tillräckligt tydliga incitament och finansiering för universitet och högskolor att samverka med näringsliv och det övriga samhället.

När det gäller forskningsinfrastrukturer ska finansieringsbördan delas mellan lärosä­ten, forskningsråd, stiftelser samt staten och EU. Finansieringen till infrastruktur är helt avgörande för exempelvis den tekniska och medicinska forskningens kvalitet men får inte dränera andra finansieringsströmmar från forskningsråd eller medföra minskade basanslag. Det behövs en tydlig strategi och överenskommelser.

Finansieringssystemet för våra lärosäten behöver utan tvekan förnyas men remissvaren på Styr- och resursutredningen (Strut) har varit många och skiftande. Ett nytt resursfördelningssystem för universitet och högskolor behöver till stor del bygga på internationell benchmarking och utvärde­ring, hänsyn måste tas till högskolornas roller i innovationssystemet och basansla­gen får inte öka på de externa forskningsbi­dragens bekostnad. Nu när vi vet hur stort och snabbt Kina och många andra asiatiska länder satsar på forskning, utbildning och innovation, är forskningspropositionen särskilt viktigt för Sveriges framtid som en ledande kunskapsnation.