I den senaste forskningspropositionen, från 2016, försökte regeringen anlägga ett långsiktigt, tioårigt perspektiv. Det var ett lovvärt initiativ eftersom forskning och innovation behöver förutsebara och långsiktigt stabila förhållanden.
I regeringsförklaringen sa statsministern att Sverige är en ledande forskningsnation och att den positionen ska försvaras. Den långsiktiga och nyskapande fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot både globala och nationella samhällsutmaningar. I forskningspropositionen slog regeringen fast att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer, och en ledande kunskapsnation. Dessa mål är själva grunden till Sveriges fortsatt starka position på den globala arenan.
Planeringen av den kommande forskningspropositionen har precis påbörjats. Den påverkas självklart av hållbarhetsmål och en vilja att stärka svensk konkurrenskraft. Men utöver dessa viktiga mål behöver Sverige en stark forskningsproposition som ser till helheten, ett slags kunskapsproposition som utöver forskning rymmer högre utbildningen i Sverige har länge varit underfinansierad vilket är en utmaning för kompetensförsörjningen och vår attraktionskraft. Detta samtidigt som förhållandena för näringslivets FoU behöver stärkas i Sverige, något som en ny barometer som IVA presenterar den 24 september, tar tempen på. Det framgår tydligt i vår enkät att kompetensförsörjning är den viktigaste faktorn när företag ska investera i FoU. Vidare saknas det i dag tillräckligt tydliga incitament och finansiering för universitet och högskolor att samverka med näringsliv och det övriga samhället.
När det gäller forskningsinfrastrukturer ska finansieringsbördan delas mellan lärosäten, forskningsråd, stiftelser samt staten och EU. Finansieringen till infrastruktur är helt avgörande för exempelvis den tekniska och medicinska forskningens kvalitet men får inte dränera andra finansieringsströmmar från forskningsråd eller medföra minskade basanslag. Det behövs en tydlig strategi och överenskommelser.
Finansieringssystemet för våra lärosäten behöver utan tvekan förnyas men remissvaren på Styr- och resursutredningen (Strut) har varit många och skiftande. Ett nytt resursfördelningssystem för universitet och högskolor behöver till stor del bygga på internationell benchmarking och utvärdering, hänsyn måste tas till högskolornas roller i innovationssystemet och basanslagen får inte öka på de externa forskningsbidragens bekostnad. Nu när vi vet hur stort och snabbt Kina och många andra asiatiska länder satsar på forskning, utbildning och innovation, är forskningspropositionen särskilt viktigt för Sveriges framtid som en ledande kunskapsnation.
