VD-ORD: Människor måste få chans att bidra hela livet

En av de riktigt stora utmaningarna för svensk konkurrenskraft är kompetensförsörjning. Svenska arbetsgivare, inte minst våra kunskapsintensiva företag, behöver kunna rekrytera välutbildade individer som kan bidra med kompetens under lång tid.
tuula_ledamotsfoaje

IVA:s årliga barometer över hur näringslivet ser på investeringsklimatet för FoU i Sverige publicerades nyligen. Den visar tydligt att tillgång på kompetens är avgörande för var företag lokaliserar sina FoU-investeringar. Många FoU-intensiva företag anger att rekrytering av kompetens är ett hinder. Det är en varningsflagga. Om kunskapsintensiva företag inte kan hitta rätt kompetens i Sverige riskerar FoU-investeringar att hamna i andra länder.

För att utbildningen ska fungera så bra som möjligt, för såväl samhälle som individ, måste alla länkar i systemet, från skola via högskola till livslångt lärande, hålla hög kvalitet och ha ett långsiktigt perspektiv. Skolan är samhällets viktigaste bildningsinstitution och lägger grunden för att ungdomar både kan förverkliga sina drömmar och bidra till samhället. Det är en viktig anledning till att akademien, som länge arbetat med högre utbildning, startat ett skolprojekt.

Ett av de första resultaten från vår skolsatsning är en omvärldsstudie om lärare. Rapporten ger inga förslag, utan beskriver verkligheten och frågeställningar utifrån forskning. Bristen på lärare är ett stort problem och prognoser visar att den kommer öka fram till år 2033. Lärarförsörjningen måste lösas utifrån en sakligt grundad syn på möjliga förändringar. En annan fråga handlar om lärarnas arbetssituation. Undersökningar pekar på hög arbetsbelastning, stress och en mängd arbetsuppgifter utanför uppgiften att undervisa elever. Det riskerar att minska yrkets attraktivitet och att lärare överväger att lämna yrket. En annan utmaning är det decentraliserade och differentierade skolsystemet. Granskning och kontroll är viktigt, men medför höga rapporteringskrav och omfattande administration. När förbättringar och förändringar av skolans styrning diskuteras behöver dessa faktorer finnas med.

Människor måste kunna bidra med kunskap under ett långt arbetsliv. Men med snabb vetenskaplig och teknisk utveckling blir det allt svårare. Vi behöver också nyttja hela befolkningens kompetens, under allas yrkesverksamma liv. Därför deltar IVA i ett av regeringens samverkansprogram om framtidens infrastrukturer för livslångt lärande. Programmet samlar många människor och perspektiv med fokus på bland annat digital infrastruktur, attityder och incitament, synliggörande av kompetens och behov, attraktion av kompetens, utbildning samt omställning.

I gruppen ”Utbildning för konkurrenskraft”, som jag själv är aktiv i, arbetar vi med förutsättningarna för ett utbildningssystem som tillgodoser både näringslivets behov av kompetens och individens behov av utbildning som ger bra förutsättningar att bidra i samhället. Det är inte självklart hur ett framtida utbildningssystem bör se ut. Universitet och högskolor kommer att ha fortsatt viktiga roller men många andra aktörer behöver bidra. Viktiga frågor är hur samverkan mellan näringsliv och utbildningsaktörer bör fungera, hur behoven av utbildning kan förutses både på kort och på längre sikt, och hur incitament skapas för olika aktörer och individer.