VD-ORD: Vi behöver samlas kring forskningsinfrastrukturer

Teknikens roll för att lösa våra stora samhällsutmaningar växer och det mycket fort. Stora avancerade forskningskomplex och demonstrationsanläggningar är ofta nyckelfaktorer för effektiv forskning och utnyttjande av forskningsrön.
tuula_bord.jpg

Men forskningsinfrastrukturer är ett heterogent begrepp och anläggningarna är av varierande slag – från enskilda konfokalmikroskop på en institution till stora multinationella anläggningar som European Spallation Source (ESS) eller CERN. Huvudmannaskap, finansiering och tillgång till anläggningarna varierar. En nationell strategi för forskningsinfrastrukturer måste hantera denna diversitiet och skapa förutsättningar för lokala anläggningar på lärosätesnivå, stora infrastrukturer med särskilt nationell betydelse och infrastrukturer som enbart kan etableras genom internationella samarbeten, inte minst på nordisk och europeisk nivå.

Stora forskningsanläggningar är dyrbara och kräver stabil finansiering – vid etablering, drift, underhåll och uppdatering. Det växande investeringsbehovet kräver att vi utvecklar en tydlig och långsiktig strategisk agenda på nationell nivå. Den måste koordineras med EU-strategier och möjligheter att medverka i internationella anläggningar. Jag håller med Lisbeth Olsson, Vetenskapsrådets nya huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer, om att Forskarsverige nu behöver samlas runt nationella och internationella forskningsinfrastrukturer. Prioritering behöver ske såväl ”bottom-up” som ”top-down”. Forskningens kvalitet ska självklart alltid vara i centrum, men i samklang med näringslivets och samhällets behov.

Näringslivets användning av våra gemensamma forskningsinfrastrukturer är en hjärtefråga för IVA. Trösklarna för företagens deltagande behöver sänkas och samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och näringslivet stimuleras. Kunskapen om anläggningar som till exempel ESS, Max IV, Myfab och SNIC måste öka bland FoU-tunga företag. Arbetet gentemot företagen behöver bli mer proaktivt med olika samverkansmodeller, rådgivning och utbildning samt ”showcases”.  Infrastrukturer och därtill kopplade stödstrukturer vid lärosäten och de stora nationella anläggningarna måste ha resurser för att realisera anläggningarnas fulla potential, inte minst vad gäller samverkan.

Ekosystemet runt anläggningarna (campus, teknikparker) är av stor betydelse för att skapa en attraktiv miljö. Inte bara för företag och institutioner, utan också i hög grad för individer. ESS och Max IV bör fungera som starka magneter för både nationell och internationell talang. Detta för att förstärka Sveriges varumärke som en ledande kunskaps- och innovationsnation och för att underlätta lärosätenas och näringslivets kompetensförsörjning.

Arbetet med att skapa en stark och visionär strategisk agenda för svensk forskningsinfrastruktur har gått in i en ny fas genom Tobias Krantz utredning, som nyligen presenterades, om styrning, organisering och finansiering. Utredaren påpekar också effektivare deltagande av svenskt näringsliv i både uppbyggnad och användning av forskningsinfrastruktur som ett sätt att maximera samhällsnyttan av investeringar som gjorts med offentliga medel. Vi på IVA analyserar nu noga utredningens många intressanta förslag. Titta gärna på webbsändningen av vår diskussion med utredaren vid IVAs akademisammankomst 29 september.