VD-ORD: Vi måste tänka framkant för att inte halka efter

I handen har jag ett splitternytt förslag om svensk forskningspolitik. Regeringens proposition om forskning och innovation för de närmaste fyra åren är ett led i en långsiktig strategi för landets konkurrenskraft.
tuula_tapet

Glädjande är att regeringen, trots den pågående pandemin med stora ekonomiska påfrestningar, föreslår betydande ökning av resurser till både den fria forskningen och innovationsdrivande aktiviteter. Ambitionen är tydlig: Sverige ska vara ett av världens mest kunskapsintensiva och innovativa länder. Men allt hänger på hur vi genomför strategin.

Att kunna ta sig till framkanten kräver att man vet var framkanten ligger. Ett mått för forskningens kvalitet är citeringsgrad, den uppmärksamhet som forskarnas publikationer får inom det globala vetenskapssamfundet. Intressanta nya resultat får en bred spridning och resultat som andra forskare bedömer som pålitliga hamnar i vetenskapens etablerade faktabas. Antalet citeringar är starkt beroende av traditionen inom olika forskningsfält men i jämförelser av olika regioners eller länders prestation kan man använda citering som en genomsnittlig kvalitetsindikator.

För att utvärdera vetenskaplig kvalitet så objektivt som möjligt använder man ofta andelen publikationer som tillhör de 10 procent mest citerade under en period. l exempelvis CWTS Leidens rankning, vars senaste analys omfattar perioden 2015–2018, har världens 100 bästa universitet 17–30 procent av sina publikationer bland de 10 procent mest citerade. Som vanligt dominerar USA och Storbritannien listan. Nederländerna har sju och Schweiz sex universitet på 100-listan. I Asien hittar vi tre universitet från Kina och två från lilla Singapore på samma höga nivå. I Norden ligger ett universitet var från Sverige, Finland och Danmark nära toppen.

Jag har haft möjlighet att följa utvecklingen i två universitet som har gjort resan till världstoppen: EPFL i Schweiz och NTU i Singapore, det senare under ledning av en svensk rektor. I bägge fallen tog resan tio år, krävde systematiskt och envist arbete med kvalitetshöjande åtgärder. Universiteten skapade tydliga karriärvägar för professoranställning med strikta kriterier och internationell utvärdering inför befordran. Alla tjänster utlyses internationellt. När professorn väl är på plats investerar universiteten i bra förutsättningar för arbetet. Det sker i form av ett ordentligt startpaket för nyanställda samt en bra långsiktig basresurs därefter. I bägge länderna är även den statliga konkurrensutsatta forskningsfinansieringen starkt kvalitetsdrivande. Exempelvis Nederländerna satsar en mindre andel av BNP på FoU än Sverige, men presterar bättre. Landet har färre forskare per capita, men större resurser per forskare. Så bygger man excellens.

Tillbaka till den svenska forskningspropositionen. Vi vill och behöver vara en forskningsnation att räkna med. Vi har bra kvalitet i forskningen. Men vi leder inte – andra länder håller på att springa ikapp och förbi oss. För att klara konkurrensen måste vi med kraft satsa på excellens. Den är grunden även för framgångsrika innovationer. Konkurrens är väsentlig för att bygga excellens. Vi accepterar konkurrens i idrotten – må den bästa vinna. Den attityden måste vi klara att införa i forskningen. Men kom ihåg att vi pratar om Vasaloppet, inte ett 100-meters sprint.