Vetenskap för alla på marsch

Vad tycker allmänheten om forskning och litar man på forskarna? Det har föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, undersökt i tjugo års tid. Med fakta och aktiviteter främjar VA dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare.

Demonstrationen "March for Science" våren 2017 arrangerades på många håll i världen. I Sverige samordnade Vetenskap & Allmänhet arrangemanget. 

Cissi Billgren Askwall har alltsedan den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet bildades år 2002 varit knuten till verksamheten. Sedan 2011 är hon generalsekreterare.

– Vår viktigaste uppgift är att göra vetenskap tillgänglig för alla som vill veta vad som pågår. Vi vill öppna upp forskningen så att fler kan engagera sig, säger hon.

För att kunna göra det behövs kunskap om vad folk i gemen tycker om forskning och forskare. Svaret finns i de årliga mätningar av allmänhetens attityder som VA genomför.

– De har gjort att det finns något att utgå från när man resonerar om hur landet ligger. Kunskapsunderlag är viktigt.

Men VA nöjer sig inte med årliga opinionsmätningar. Många andra aktiviteter genomförs. Forskarfredag, årligen återkommande, sedan 2006 är en.

– VA samordnar festivalen som består av en mängd lokala evenemang arrangerade av lärosäten och andra aktörer. Det har blivit en experimentverkstad för forskare att utveckla sätt att interagera och kommunicera med allmänheten. Inte minst med barn och unga.

Cissi Billgren Askwall framhåller också den stora internationella manifestation som genomfördes 2017 som en direkt reaktion på president Trumps ”alternativa fakta”. I Sverige var VA samordnare av marschen.

– Detta har vi jobbat vidare med på olika sätt. Inte minst under pandemin har frågor om hur man motverkar desinformation kommit i fokus.

Men VA slår sig inte till ro med de nuvarande aktiviteterna.

– Just nu utvecklar vi pilotkurser för forskare för att ge dom råd och stöd i att kommunicera. Min egen hjärtefråga handlar om hur vi ska nå den del av allmänheten som inte redan är intresserad av forskning. Den nöten har vi inte knäckt än, säger hon.

Ointresse för och tvivel på nyttan av sådant som forskare forskade om eller ville forska om fanns redan i slutet på 1990-talet. Då var stamcellsforskning och genteknik heta områden. Var forskning om dessa verkligen etiskt försvarbar?

Majléne Westerlund Panke var då riksdagsledamot (S) och ingick i en parlamentarisk kommitté om just bioteknik. I uppdraget ingick att samtala med forskare och representanter för civilsamhället. Samtalen visade att det var stor skillnad mellan det forskarna ville göra och det människor i gemen tyckte var lämpligt. Allmänhetens tillit till forskarsamhället stod långt ifrån på topp.

Majléne Westerlund Panke var också ordförande för Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, Rifo. Hon var en av dem som insåg att en neutral plattform för dialog och möten behövdes. Det blev den nu jubilerande föreningen med Majléne Westerlund Panke som ordförande.

Camilla Modéer, då direktör på Industriförbundet och IVA-ledamot, var aktivt engagerad i resonemangen innan föreningen bildades.

– Diskussionen om VA började i riksdagens café. Ingen myndighet hade frågan på bordet, säger hon.

Camilla Modéer hade ett internationellt perspektiv och gjorde en stor del av förarbetet. Hon blev VA:s första generalsekreterare.

IVA var en av de 14 organisationer som tillsammans drog igång VA. Rifos administration sköttes av IVA. Därför hamnade också den nya föreningens kansli fysiskt i akademiens lokaler på Grev Turegatan i Stockholm. Ekonomiskt stöd kom från Riksbankens jubileumsfond.

– Dialog var redan från början ett centralt begrepp. Vår utgångspunkt var, då som nu, allmänhetens frågor.

Det är, påpekar Camilla Modéer, viktigt att undvika ett von oben-perspektiv. I starten fick inga universitet bli medlemmar. Numera är de förstås välkomna.

– Ingen visste om vår nya och oprövade verksamhet skulle bli framgångsrik. Så jag är stolt över att vi kunde sälja in idén på mycket kort tid och få igång aktiviteterna.

Efter några år blev VA-barometern en självklarhet och VA en etablerad organisation.

– VA kommer alltid att behövas. Omvärlden förändras och olika uppfattningar kommer alltid att mötas. Och de som utvecklar kunskap måste veta vad som gäller. Förtroende är en färskvara som skapas av och mellan individer, säger Camilla Modéer.

Ordförande i föreningen

2002              Majléne Westerlund Panke

2003–2004    Lena Hjelm-Wallén

2005–2006    Majléne Westerlund Panke

2007–2010    Dan Brändström

2011–2015    Agneta Bladh

2016–2017    Åke Svensson

2017–2019    Kerstin Norén

2019–            Ann Fust

Närmare 100 medlemsorganisationer

Vetenskap & Allmänhet (VA) är en ideell förening som syftar till att främja dialog, samverkan och öppenhet mellan forskare och allmänhet.

Föreningen grundades i januari 2002 och huvuduppgifterna är:

  • Studier och opinionsundersökningar
  • Aktiviteter i nya former med utgångspunkt i dialog och engagemang
  • Kommunikation av egna och andras kunskaper och erfarenheter
  • Påverkansarbete på nationell och europeisk nivå.

Föreningen har närmare 100 medlemsorganisationer samt individuella medlemmar. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, externa projektbidrag och ett anslag från utbildningsdepartementet.