Vd-ledare: Vi behöver starka nyskapande lärosäten

I slutet av januari anordnade IVA och utbildningsdepartementet en ”hearing” om den framtida forskningspolitiken. Det välbesökta och uppskattade seminariet samlade över 200 personer, med medverkande från akademier, stiftelser, företag och Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Glädjande nog indikerade statsrådet redan i sitt inledande anförande att innovation kommer finnas med i nästa proposition. Det välkomnar IVA.
Teeri-Tuula-iva-aktuellt.jpg

Forskning, utbildning och innovation ska ses som en helhet. Propositionen bör vara en del av en nationell strategi för nyskapande kunskap, stärkt konkurrenskraft och hållbarhet. Frågan vi måste ställa oss är om det svenska systemet för utbildning, forskning och innovation är riggat på bästa sätt för att nå dessa mål. Många steg i rätt riktning har tagits i kunskapspolitiken under de gångna åren. Men räcker dessa steg i den allt hårdare internationella konkurrensen med frammarsch av nya starka kunskapsekonomier, inte minst i Asien? I Sverige råder en kultur som bidrar till att tiden för reformer och beslut kan bli lång. I princip har vi ett bra underlag för framtidssäkring av vår kunskapsproduktion med mängder av utredningar om resursfördelning, autonomi, ledningsfunktioner, internationalisering och mycket annat. Men i praktiken har reformerandet varit relativt försiktigt vilket bidrar till en otydlighet om färdriktningen.

Sverige behöver starka, nyskapande lärosäten och ett system som gynnar högkvalitativ forskning, utbildning och samverkan. Låt oss titta på hur våra konkurrenter gör. Nederländerna har, enligt Times Higher Education, sju universitet bland de hundra bästa i världen och utvecklas snabbast som innovationsland. Enligt två professorer med holländsk bakgrund, som deltog i seminariet, är den största skillnaden jämfört med Sverige att Nederländerna har vågat satsa på spets. Vi har en högskolesektor med många lärosäten med delvis olika, men viktiga, roller i samhällsutvecklingen. Men vi saknar en tydlig strategi för utveckling av lärosäten till den absoluta internationella framkanten. I dag finns bara två svenska universitet bland de hundra bästa, samma antal som lilla Singapore.

Kvalitet ska vara i fokus,systemet för styrning och finansiering ska gynna nyskapande forskning och utnyttjandet av forskningsresultat för att lösa dagens och framtidens utmaningar. Det betyder att vi måste våga prioritera spetsforskning som banar väg för helt ny kunskap och lägger grunden till nya innovationer i näringslivet och hela samhället. Det är även viktigt att premiera lärosäten för framgångsrik samverkan. I dag utvärderas inte samverkansaktiviteter väl nog och incitamenten för nyttiggörandet av forskningsresultat behöver stärkas. Forskningens långsiktighet betyder att alla forskare inte kan vara ”innovativa” samtidigt men det går mycket bra att utvärdera och belöna framgångar på universitetsnivå. I dag finns inte ett enda svenskt universitet bland Europas hundra bästa på Reuters lista över de mest innovativa universiteten (2019). Nederländerna har nio. Ofta är det samma universitet som toppar listorna för både akademisk excellens och innovation. IVA har stora förväntningar på höstens forskningsproposition. När ekonomin börjar blir svagare är det en signal att förstärka kunskapsproduktionen, inte att dra ner investeringarna.