"Viktig Strut-utredning får stor betydelse"

Måndag 4 februari 2019

En gemensam proposition för forskning och utbildning varje mandatperiod. Därutöver ska universitet och högskolor styras av fyraåriga överenskommelser mellan varje lärosäte och regeringen. Det är ett par av förslagen i Pam Fredmans styr- och resursutredningen som nu lämnats till regeringen.

Styr- och resursutredningen har haft uppdraget att utreda hur högskolan som en helhet ska styras och finansieras, både forskning och högre utbildning.

– Vi föreslår en långsiktig, samordnad, dialogbaserad styrning av högskolan och en princip för hur pengar ska fördelas. Vårt förslag ger ett ramverk som kan klara förändringar i omvärlden, både ökade och minskade resurser, säger Pam Fredman, professor och tidigare rektor för Göteborgs universitet, som har lett utredningen.

En viktig förutsättning för att lärosätena ska klara sitt uppdrag är den akademiska friheten. Utredningen slår fast att forskning och utbildning inte får styras eller begränsas av politiska, ekonomiska eller andra intressen.

– Forskningens frihet som att välja forskningsämne är reglerad i svensk lag i dag, men inte utbildningens frihet. Samtidigt finns länder i Europa som förbjuder undervisning i vissa ämnen. Det är därför särskilt viktigt att politiken står bakom den akademiska friheten.

Det innebär också bland annat att staten – om den vill göra riktade forskningssatsningar på exempelvis strategiska forskningsområden – måste göra dessa så breda att de inte inskränker den akademiska friheten.

Utredarna har under arbetet kontinuerligt hämtat in synpunkter från intressenter som universitetsledningar, forskare, finansiärer med flera. Två förslag har presenterats under resans gång, det första i januari och ytterligare ett i juni i fjol.

– Vi ville ge indikationer om var vi var på väg. Det gör det lättare för intressenter att komma med input. Vi har själva kunnat reflektera under resans gång och det färdiga förslaget blir bättre. Arbetssättet har fungerat väldigt bra, säger Pam Fredman.

Forskningens  och utbildningens  övergripande mål ska anges av regeringen, men enligt utredningens förslag i en samlad proposition för forskning och högre utbildning varje mandatperiod. Vidare ska målen preciseras i regleringsbrev från regeringen till universitet och högskolor – som kompletteras med överenskommelser mellan varje lärosäte och regeringen. Båda ska ha ett fyrårigt perpektiv.

– Det fyraåriga tidsperspektivet ska ge mer långsiktiga planeringsförutsättningar för lärosätena. Överenskommelserna ska tas fram på deras initiativ och ses som en möjlighet till profilering, att föra fram styrkor och hur man vill jobba. Varje lärosäte har egna, specifika förutsättningar för till exempel samverkan med omgivande samhälle.

Ett annat förslag är att den nuvarande uppdelningen med ett anslag till forskning och ett till utbildning tas bort. I stället ska varje lärosäte få en samlad påse pengar. Syftet är – liksom med förslaget om en samlad proposition – att knyta forskning och utbildning närmare varandra. Samtidigt får lärosätena bestämma över resurserna.

Utredarna vill dessutom att en större andel av forskningspengarna går direkt till universiteten. Målet är att 50 procent av den totala finansieringen ska utgöras av så kallade basanslag. Då ska också bidrag från icke statliga finansiärer räknas in.

–  ­Det vore ju önskvärt om den ökade direktfinansieringen kunde åstadkommas med nya statliga resurser men om så inte är fallet måste det ske genom omfördelning från forskningsråd och andra statliga finansiärer. Lärosätena måste få mer rådighet över resurserna för att få bättre planeringsförutsättningar, säger Pam Fredman.

Martin Wikström, ansvarig för  forsknings- och utbildningspolitisk vid IVA, välkomnar utredningen. Dagens modell har hängt med sedan 1993.

– Det är en viktig utredning som har potential att få stor betydelse för lärosätenas utveckling och för att stärka dem i deras roll i och för samhället, säger Martin Wikström. En samlad proposition som knyter ihop undervisning och forskning kan bidra till att stärka kopplingarna mellan områdena.

– Vi tror också att överenskommelser mellan lärosäten och regeringen kan bli bra, men på sikt måste de med all sannolikhet kopplas till resurstilldelningssystemet. Det är viktigt att lärosätena får stor frihet men självklart också att ansvar utkrävs av dem. Erfarenheter från andra länder visar att ett system med överenskommelser kan växa fram på ett bra sätt, säger Martin Wikström.

Bilder: från seminariet STRUT överlämnad till regeringen – dags för nästa steg, den 5 februari 2019. Se seminariet i efterhand här.

Här kan du läsa utredningen i sin helhet

Skribent: Siv Engelmark