Företag och lärosäten avgörande för Sveriges försvarsförmåga
Svenska företag och lärosäten sitter på kunskaper, resurser och innovationskraft som är avgörande för Sveriges förmåga att klara framtida kriser och krig. Det menar flera tunga forskare, politiker och ledare som samlats på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) för att diskutera hur det svenska totalförsvarets behöver utvecklas för att kunna hantera morgondagens eventuella hot.
- Vi hade ett starkt totalförsvar i Sverige som monterades ner efter kalla kriget i slutet av 80- och början av 90-talet. När vi nu ska bygga upp det igen, är det i en värld som ser annorlunda ut och som kräver nya lösningar. Där kommer samspelet mellan näringslivet och akademin att bli en av nyckelfaktorerna. Det är där den stora innovationskraften och förmågan till snabba omställningar finns, säger Camilla Asp, överdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
De senaste åren finns flera exempel på hur näringslivets och forskarvärldens förmågor fått avgörande betydelse för att hantera akuta samhällshot. Under pandemin lyckades till exempel läkemedelsindustrin och forskarvärlden gå ihop för att på rekordtid ta fram effektiva vacciner och ställa om sin produktion för att möta det plötsliga jättebehovet av vissa sjukvårdsprodukter.
- Vi som statsbyråkrater och myndighetsutövare kan ju tänka ut vilka behov vi kommer att ha, men lösningarna för att möta dessa finns ofta ute på företagen och lärosätena. Ibland är det dessutom bara de som vet vilka sorts lösningar vi kan fråga efter, säger Camilla Asp.
Grunden för samhällskritiska system
En viktig del av Sveriges beredskap och försvarsförmåga handlar om att bygga robusta lösningar för att upprätthålla system och tjänster som hela samhället är beroende av, inklusive det militära försvaret. Det gäller till exempel landets livsmedelsförsörjning. I slutet av januari presenterade regeringen en utredning med namnet ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”.
- Vad gäller livsmedelberedskapen är vi helt beroende av näringslivet. Idag är hela kedjan privat, från den enskilda bonden, till kvarnen, mejeriet, handlaren och restaurangen, säger den särskilde utredaren och IVA-ledamoten Ingrid Petersson, som lett utredningsarbetet på uppdrag av regeringen.
I utredningen analyseras hela hotskalan, från effekter av extremväder till höjd beredskap och ytterst en situation där Sverige hamnar i krig. En av de viktiga frågorna handlar om vem som ska stå för de investeringar och satsningar som måste göras för att de svenska livsmedelsföretagen ska kunna upprätthålla sin produktion och sina leveranskedjor. Är det staten eller näringslivet?
- Utredningens slutsats är att det finns delar som staten måste stå för. Det kan handla om kostnaderna för att lagerhålla vissa insatsvaror till primärproduktionen, som utsäde, växtskyddsmedel och handelsgödsel. Vi tycker också att man ska titta vidare på möjligheten att dela ut investeringsstöd. Till exempel när det gäller kostnader för att bygga ut den reservkraft som krävs för att hålla livsmedelsbutiker öppna och för att se till att deras betalningssystem fungerar.
När det gäller livsmedelskedjans kapacitet att fungera i kris eller krig understryker utredningen att samverkan med lärosäten kring satsningar på forskning och innovation även här är oerhört viktig. Det kan handla om allt från att utveckla nya sorts grödor och nya metoder för att säkra tillgången till handelsgödsel, till att utveckla smarta förpackningar och ta fram lösningar för att säkra energiförsörjningen.
Dual use en nyckel till ökad försvarsförmåga
De resurser och den kompetens och innovationsförmåga som finns inom näringslivet och forskarvärlden har också i allt högre grad blivit viktig för att utveckla landets militära förmåga.
- Teknikutvecklingen för det militära försvarets behov drivs alltmer av icke militära organisationer och företag. Det föreligger därför ett ökat behov av samverkan med dessa för att dra fördel av kunskapsomsättning för det militära försvaret. Till exempel när det gäller utvecklingen inom artificiell intelligens, digitalisering och materialteknik, säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.
En viktig erfarenhet av hur väl den sortens samarbeten kan fungera är det nationella flygtekniska forskningsprogrammet NFFP. Inom ramen för programmet har flygindustrin och forskarvärlden, med stöd från innovationsmyndigheten Vinnova, i över 30 år ägnat sig åt så kallade dual use-forskning. Det vill säga forskning och innovation som är avsedd att leda till både militär och civil nytta. Programmet är en långsiktig satsning som har bidragit till att vi, trots att Sverige är ett litet land, i många år har varit en av världens mest konkurrenskraftiga flygnationer.
- Sverige har en helt unik styrka som flygtekniknation i förhållande till vår folkmängd. Det är ingen tvekan om att vi är bäst i världen per capita. Men ännu mer intressant är att vi i absoluta termer ligger någonstans på plats fem till sju. Det är ganska anmärkningsvärt för ett land som har färre invånare än många storstäder i världen. Det konstaterar IVA-ledamoten Anders Blom som fram till nyligen varit programchef för det strategiska forskningsprogrammet Innovair, där NFFP ingår.
Etisk balansgång för landets lärosäten
Erfarenheterna från flygområdet visar att universiteten och lärosätena har viktiga roller att fylla i arbetet med att stärka Sveriges civila och militära förmåga att hantera framtida hot mot samhället.
- Men vår uppgift är kanske inte primärt att aktiveras som en resurs under pågående kris eller krig. Det är snarare att bygga kapacitet, kunskap och ta fram kompetens som kan göra samhället mer robust och motståndskraftigt vid framtida kriser eller krigssituationer. Vi är som en framtidsfabrik som kan hjälpa samhället att se runt hörnet och förbereda sig för de utmaningar och behov som kan komma. Till exempel för att kunna bidra till att bygga morgondagens transportsystem och energilösningar, eller hänga med i den digitala utvecklingen, säger Anders Söderholm, rektor på KTH.
Som en del i det arbetet invigdes i början av februari Cybercampus Sverige på KTH. Det är en nationell plattform med en mängd partners på olika lärosäten, försvarsmyndigheter och företag. Syftet är att bedriva forskning, utbildning och innovation för att stärka cybersäkerheten i Sverige, till exempel när det gäller att skydda mot cyberattacker och cyberspionage riktade mot svenska intressen. Enligt Anders Söderholm är det en utveckling som skapar viktiga möjligheter för universiteten, men också knepiga utmaningar.
- Vi rör oss idag på gränsen där vi ibland behöver relatera till krigs- och vapenindustrin. Där kommer det in en helt ny typ av etiska bedömningar som man behöver göra från vår sida, för att se hur vi kan arbeta med den typen av frågor också.
Om Camilla Asp
Camilla Asp är sedan 2021 överdirektör på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som arbetar med att samordna nationella insatser för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och konsekvenser av krig. Camilla Asp är sedan april 2023 också ledamot i Finansinspektionens styrelse.
Om Anders Blom
Anders Blom är tidigare programchef för det nationella strategiska innovationsprogrammet Innovair, som arbetar för att stärka Sverige som flygtekniknation genom ökad samverkan, forskning och informationsspridning. Anders Blom har tidigare varit verksam som forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Han har mottagit flera prestigefulla svenska och internationella utmärkelser, och tilldelades IVAs Guldmedalj 2023.
Anders Blom är ledamot av IVAs avdelning Maskinteknik sedan 1994.
Om Anders Söderholm
Anders Söderholm är rektor för Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), och tidigare rektor på både Mittuniversitetet och Handelshögskolan vid Umeå universitet. Anders Söderholm har innehaft en professur i företagsekonomi.
Anders Söderholm är ledamot av IVAs avdelning Företagande och ledarskap sedan 2023.
Två IVA-seminarier ger djupare bild
Med anledning av det svåra säkerhetsläget i världen har IVA under februari arrangerat två seminarier där ett tungt fält av forskare, näringslivsledare och politiker gett sin syn på hur Sverige kan stärka sin försvarsförmåga och beredskap inför framtida kriser och krig. Båda går att se i efterhand:
