IVAs vd - "It's the economy, stupid"

Kära IVA-vänner,  

Världsekonomin går in i en period av svagare tillväxt än vad vi har vant oss vid. Det visar Internationella valutafondens (IMF) World Economic Outlook, som publicerades tidigare i sommar. Det är i sig ingen nyhet, det har vi känt till ett tag. Men i den uppdaterade rapporten får vi svart på vitt att euroområdets tillväxtsiffror är bland de lägsta i världen. Låt mig resonera kring vad det kan bero på och vad som krävs för att röra oss bort från jumboplatsen.

Men först några siffror. Den globala tillväxten för 2026 spås ligga på 3,0 procent och för nästa år något högre: 3,4 procent. Fördelat på regioner spås Asien ligga på 4,8 procent, USA på 2,2 procent medan euroområdet spås ligga på blygsamma 1,2 procents tillväxt – samtliga siffror för 2027. Siffrorna för Sverige varierar något beroende på vilken källa man går till, men ligger någonstans mellan 2,2 procent (EU-kommissionen) och 2,5 procent (OECD). Betydligt bättre än euroområdet och i linje med USA:s tillväxtsiffror.

IMF betonar att det inte handlar om en global recession utan snarare om en ny ekonomisk verklighet, där tillväxten blir mer begränsad, mer ojämnt fördelad och svårare att skapa. I detta nya tillstånd ökar betydelsen av innovation, teknikutveckling, produktivitet, kompetensförsörjning och förmågan att omsätta forskning till nya företag och nya marknader.

IMF:s biträdande forskningschef Petya Koeva Brooks menar att världsekonomin just nu påverkas av två starka krafter som drar åt olika håll. Å ena sidan ser vi följderna av energichocken efter kriget i Mellanöstern. Å andra sidan drivs investeringar och tillväxt av den snabba teknikutvecklingen, inte minst inom AI.

Det är alltså teknikutveckling och AI-investeringar som i allt högre grad avgör vilka ekonomier som växer och vilka som halkar efter. Det gör rapportens kanske mest anmärkningsvärda observation särskilt viktig för Europa: medan delar av världsekonomin fortsätter att dra nytta av ny teknik, investeringar och växande produktivitet fastnar euroområdet i en betydligt lägre tillväxttakt. Problemet för Europa är alltså inte i första hand konjunkturellt utan strukturellt.

Det är mot denna bakgrund som Europas pågående debatt om konkurrenskraft bör förstås och det är också därför EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nästan maniskt fokuserar på konkurrenskraft och den inre marknaden. En starkare inre marknad, bättre tillgång till kapital, snabbare teknikutveckling och ökad innovationskraft är helt avgörande för att få Europa på banan igen. Jag har tidigare lyft Ursula von der Leyens ledarskap som föredömligt, och jag vill göra det igen. Krisinsikten och de nödvändiga politiska reformförslagen finns i Bryssel. Men är medlemsländerna redo? Tillräckligt modiga?

Nästa år är ett ovanligt viktigt valår i EU. Flera stora medlemsländer går till val, bland annat Frankrike, Polen, Spanien och Italien. De politiska företrädare som väljarna röstar fram kommer att ha stor inverkan på Europas framtid. EU:s långtidsbudget ska klubbas och säkerhetsläget är mycket bekymmersamt med krig i vårt absoluta närområde och ett oklart stöd från andra sidan Atlanten. Lägg därtill den ultrasnabba teknikutvecklingen som skapar en ny verklighet att förhålla sig till.

Redan i år är det val i Sverige - om bara 33 dagar. Väljarnas viktigaste frågor är i tur och ordning sjukvård, lag och ordning, skola och utbildning samt försvar. Det är kloka prioriteringar men förutsätter ett (betydande) ekonomiskt utrymme. Och det är där tillväxten kommer in. För att klara av att finansiera nödvändiga reformer – i Sverige och i EU – krävs en tillväxt som är betydligt starkare än de blygsamma 1,2 procenten som förutspås för unionen och de 2,2 för Sverige.

Som James Carville, den politiska strateg som förde Bill Clinton till presidentposten 1992, sade: ”It’s the economy, stupid!”

Vd-orden publiceras på svenska i IVAs nyhetsbrev, och på engelska på IVAs LinkedIn.