Rapport: Avancerad produktion
Varje lastbil som rullar ut från Göteborg. Varje stridsflygplan som lyfter från Linköping. Varje industrirobot som monteras i Västerås. Avancerad industriproduktion är i dag en av Sveriges viktigaste tillgångar, en sektor i världsklass som sysselsätter hundratusentals människor och står för en stor del av Sveriges exportintäkter. Men den internationella konkurrensen hårdnar. En ny rapport från IVA visar vad Sverige behöver göra för att behålla sitt försprång i en alltmer konkurrensutsatt värld.
En stor del av Sveriges välstånd vilar på så kallad komplex diskret produktion. Det handlar om tillverkning av avancerade produkter som lastbilar, industrirobotar, flygplan och stridsfordon, som består av tusentals delkomponenter, kräver långa leveranskedjor och ställer höga krav på samverkan mellan många olika aktörer.
I en tid av snabb teknisk utveckling, ökade hållbarhetskrav och hårdnande konkurrens är avancerad produktion en viktig nyckel till att försvara Sveriges position i världen. Men andra länder knappar in och går om oss. För att hänga med omvärlden behöver Sverige agera – och det behövs en tydlig plan.
Det handlar om Sveriges förmåga att tillsammans med Europa stå på egna ben. Det gäller inte bara vår konkurrenskraft och vår välfärd, utan också om vår säkerhet, att kunna producera det vi behöver för att bygga ett stabilt och resilient samhälle.
För att kunna konkurrera med länder som Kina, USA och Sydkorea måste vi bli mer effektiva, mer cirkulära, öka vår omställningsförmåga och satsa mer på att få fram nya kompetenser. Och staten måste våga gå in och ta ett större ansvar, säger IVAs vd, professor Sylvia Schwaag Serger.
Målbild för svensk avancerad industriproduktion 2035
Rapporten formulerar en tydlig vision: år 2035 ska svensk industri, inom diskret produktion vara flexibel och resilient, med förmåga att snabbt ställa om och skala upp produktion när omvärlden kräver det. Försörjningskedjorna ska vara diversifierade, cirkularitet en naturlig del av affärslogiken och kompetensförsörjningen en styrka snarare än en flaskhals.
Det är en ambitiös målbild, nödvändig då alternativet kan bli en industri som sakta tappar konkurrenskraft, kompetens och till slut sin plats i de globala värdekedjor som formar framtidens välstånd.
Om rapporten
Rapporten är framtagen inom IVAs projekt Svenska framtider, med representanter från Volvo Group, Scania, Saab, ABB Robotics, Luleå tekniska universitet och andra ledande aktörer. Arbetet bedrevs december 2025 till april 2026 och ingår i ett bredare arbete med att formulera en långsiktig vision för Sverige som ledande inom teknik och innovation år 2035.
Rekommendationer
Rekommendationerna baseras på en nulägesanalys av Sveriges position inom produktionsområdet, internationella utvecklingstrender samt en genomgång av nyckelfrågor som identifierar hinder och möjligheter för Sveriges fortsatta utveckling. De sammanfattar de förslag och handlingspunkter som redovisas mer utförligt ovan.
- Se till att Sverige blir bättre på att omsätta forskning till industriell tillämpning. För att uppnå det behövs förstärkning av kompetens och testmiljöer för industrialisering samt satsningar på forskning inom etablerade produktionstekniker.
- Stärk svensk resiliens genom omställning till en cirkulär ekonomi. För att uppnå det behöver affärsmodeller, reglering och incitament inom produktionsindustrin förändras.
- Öka den svenska innovationsförmågan genom att etablera ett antal industrikluster och förbättra de grundläggande villkor för etablering och drift av produktionsindustri i hela landet.
Rapporten presenterar också flera konkreta handlingsförslag, som beskriver vilka åtgärder som behövs, när de behöver göras och vilka aktörer som bör ha ansvar för att genomföra dem, bland annat:
- Stärk kompetens, innovation och testmiljöer och för industrialisering. Till exempel genom att fördubbla statens stöd till ingenjörsutbildningarna och ställ krav på fördjupad samverkan med industrin.
- Stärk svensk resiliens genom omställning till en cirkulär ekonomi. Till exempel genom att införa ett "cirkularitetskliv" för industrin - ett nytt stödprogram som hjälper svenska företag att ställa om till cirkulär produktion.
- Utveckla svenska industrikluster genom att ytterligare stärka och utveckla de regioner som redan är etablerade och har en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer. Låt Tillväxtverket eller Vinnova leda utvecklingen av en finansieringsstrategi för industriklustren, i samarbete med relevanta myndigheter, regioner, kommuner och branschorganisationer.
- Satsa på forskning inom etablerade produktionstekniker. Till exempel genom att ge några utpekade tekniska högskolor ett tydligt nationellt ansvar för att säkra en teknisk kompetensbas och förstärka forskningen inom ett antal specifikt viktiga teknikområden i framtiden.
- Förbättra industrins grundläggande villkor för etablering och drift. Till exempel genom att ge regeringen och ansvariga myndigheter ansvar att förbättra tillståndsprocesserna och se till att handläggningstiderna blir kortare och processerna blir mer förutsägbara.
Rapportsläpp
