Förutsättningarna för Deep Tech i Sverige – en undersökning av IVAs Studentråd
Sverige är ett av världens främsta länder på att generera och uppmuntra nya teknikbolag, men när idén och prototypen väl finns på plats, upplevs stödet och möjligheterna inom landet minska. IVAs Studentråd har undersökt denna paradox genom att intervjua ledare av fyra svenska deeptech-bolag.
Inledning - Paradox
Sverige är ett av världens främsta länder på att generera och uppmuntra nya teknikbolag. Samtidigt beskriver ledande personer i svenska teknikbolag en tydlig paradox: när idén och prototypen väl finns på plats, upplevs stödet och möjligheterna inom landet minska. I många fall väljer svenska teknikbolag att flytta till utlandet för att öka sina möjligheter till uppskalning.
"Lyckade bolag tar in lite lite pengar i Sverige och flyttar sedan till USA och tar in enorma pengar. Sverige tappar sin innovation."
Ledare av svenskt deeptech-bolag
IVAs Studentråd har undersökt denna paradox genom anonyma intervjuer med några framstående entreprenörer och företagsledare inom svensk deeptech. Med deeptech avses här företag vars produkt kräver omfattande utveckling och forskning innan den når marknaden.
Vi har fokuserat på uppskalning, fasen där ett bolag går från en fungerande prototyp till produktion och försäljning i storskala, och de största problemen kopplat till det.
Friktion i uppskalningen
I intervjuerna framträder återkommande teman som pekar på gemensamma utmaningar i uppskalningsfasen. En intervjuad sammanfattar:
"Sverige har fantastiska möjligheter för startup men för scaleup är det en annan sak."
Ledare av svenskt deeptech-bolag
Risk eller möjlighet?
Ett återkommande tema är att deeptech-bolagens kapitalbehov och tidshorisont krockar med svenska investerares risktolerans. I flera intervjuer beskrivs svenska investerare som försiktiga och pekar på hur ordvalet riskkapital färgar samtalet negativt och sänker toleransen för osäkerhet. Konsekvensen blir utdragna investeringsrundor, lågt kapital och ökad risk att bolagen riktar blicken utomlands - för snabbare beslut och större investeringar.
Samtidigt upplevs delar av den offentliga finansieringen som administrativt tung och med för liten utväxling: ansökningsarbete och ledtider står inte alltid i proportion till beloppen. Några pekar på att den tekniska förståelsen och medvetenheten om hur mycket tid och pengar som faktiskt behövs i uppskalning brister hos både privata och offentliga finansiärer.
"Orimligt att någon som inte kan grejerna ska utvärdera bolaget och avgöra om det ska få investering."
Ledare av svenskt deeptech-bolag
Andra framhåller att stödsystem och acceleratorer fungerar väl i tidig fas, men att steget därifrån till industriell skala saknar motsvarande kapitaldjup.
Kompetensförsörjning
Vi hör även om svårigheter att rekrytera spetskompetens inom smala teknikområden. Den svenska talangpoolen räcker inte alltid, och regelverket kring arbetskraftsinvandring lyfts som ett konkret hinder som fördröjer kritiska rekryteringar.
"Migrationspolitiken är ett problem för rekrytering från utlandet. Det gör att konkurrenter utomlands kan växa snabbare."
Ledare av svenskt deeptech-bolag
Konsekvensen blir att utvecklingshastigheten bromsas, och utländska konkurrenter hinner ikapp.
Styrning
Flera personer vi intervjuat beskriver hur bristande teknisk och domänspecifik kompetens i styrelser och bland nya ägare efter investeringar leder till felaktiga strategiska beslut. När styrelseledamöter och operativa beslutsfattare saknar ingenjörskompetens eller teknisk förståelse för det specifika området, riskerar mål och tidsplaner att sättas utifrån orealistiska förväntningar, vilket inte speglar teknikens faktiska mognad.
"Det finns en övertro på kapitalets förmåga att leda innovation."
Ledare av svenskt deeptech-bolag
Detta resulterar ofta i felaktiga prioriteringar, kortsiktiga lösningar och ofokuserade produkt- och IP-strategier.
Väg framåt
Intervjuerna belyser inte endast hinder, utan framhåller även en vision för förändring. Denna förändring är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta vara ett framstående innovationsland.
Kapital och styrning måste anpassas efter teknikens utvecklingstakt. Längre tidsperspektiv och snabbare beslutsprocesser inom offentliga stöd bör kombineras med privat finansiering på en skala som faktiskt räcker till innovation och utveckling.
Vi måste även säkerställa att internationell talang kan rekryteras effektivt och att villkoren för att bosätta sig och verka i Sverige är attraktiva och smidiga. Inom Sverige behöver utbildningen anpassas för att utbilda fler specialister där det just nu råder brist.
Kanske viktigast av allt är att attityden förändras från att investeringar är riskfyllda till att de är en möjlighet. Här krävs en större förståelse och acceptans av att deeptech tar tid och kräver stora investeringar, men i gengäld erbjuder en chans att revolutionera branscher och forma framtidens samhälle.
Genomförande av intervjuer
Som grund för studien valde vi ut ledare för fyra olika svenska deeptech-bolag för enskilda intervjuer. Ledarna valdes strategiskt för att spegla olika uppskalningsfaser: ett bolag som redan skalat upp, ett som är mitt i uppskalningen och två som är i början av sina uppskalningsfaser. Samtliga uppfyller artikelns definition av deeptech.
Vi valde att hålla intervjuerna anonyma för att skydda intervjupersonernas identitet och underlätta en öppen och ofiltrerad diskussion. Intervjuerna genomfördes som fria diskussioner, med fokus på förutsättningarna för deeptech-bolag i Sverige.
/ Teo Bergkvist, Lunds universitet (korresponderande författare), Oliver Larsson, Umeå universitet, Lukas Dust, Mälardalens universitet, Eric Nystrand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Diana Saleh, KTH – samtliga medlemmar i IVAs Studentråd.
