IVAs vd - Vi behöver tala om det Kina förstod före oss

Kära IVA-vänner,

Förra veckan intervjuades jag av Svenska Dagbladet om Kinas roll i den gröna omställningen inför COP31. Det är lätt att förenkla klimatfrågan till en fråga om utsläpp och klimatmål. Men i dag handlar den minst lika mycket om teknikutveckling och geopolitik, och ingenstans blir det tydligare än i relation till Kina.

Bilden av EU och Sverige som förkämpar för hållbarhet har senaste tiden fått sig en törn. Det är därför glädjande att se Sveriges statsminister på plats i Turkiet för COP31, inte minst med tanke på hur få europeiska ledare som deltar jämfört med tidigare möten.

Kina är fortfarande världens största utsläppsland, men deras energiomställning går fort. Kinas fossila CO2-utsläpp minskade med 3,1 procent under tredje kvartalet 2026 jämfört med samma kvartal 2025. Med tanke på att Kina står för närmare 32 procent av dessa utsläpp globalt innebär det att världens utsläpp är en procent mindre än vad de annars hade varit. Att Kinas koldioxidutsläpp nu verkar plana ut, samtidigt som ekonomin fortsätter att växa, är ett exempel på vad långsiktig teknikpolitik kan åstadkomma. Kina insåg, kanske tidigare än något annat land, att teknik som bidrar till hållbar utveckling stärker konkurrenskraft, och kan minska beroendet av andra länders energikällor. Den kinesiska regeringen har också agerat på insikterna: långsiktigt, målmedvetet och systematiskt. Som en nyligen publicerat forskningsartikel visar, så har Kina framgångsrikt kombinerat klimat-, energi-, industri- och innovationspolitik för att gå om Europa och USA i miljöteknik, trots att Europa från början hade ett vetenskapligt försprång. Man kan ha många synpunkter på Kinas industripolitik, och på industripolitik i klassisk bemärkelse exempelvis när det gäller effektiv användning av offentliga medel, hur medlen fördelas (och till vem), hur de används och huruvida de bidrar till uthållig konkurrenskraft.

Men det som utmärker Kina är att man fokuserar på framtida och strategiska tekniker och branscher. De resurser som använts har också i större utsträckning gått till att stödja och skala tillverkning än i USA och EU som haft större fokus på utvecklingsinsatser. Slutligen kompletteras industripolitik med en stor inhemsk marknad där det råder brutal konkurrens. Det ser vi inte minst i det stora antalet kinesiska elbilsföretag. Det är samtidigt viktigt att förstå att Kina inte driver denna utveckling av altruism. Klimatnyttan sammanfaller med tydliga nationella intressen: stärkt konkurrenskraft, teknologiskt ledarskap och minskat beroende av omvärlden.

Forskningsartikelförfattaren förklarar Kinas förmåga att gå om Europa och USA i grön teknik med det han kallar för ’strategic capacity’.

Framtiden får utvisa hur framgångsrikt Kinas strategiska politik är i längden. Men just nu har Kinas strategiska förmåga lett till att landet blivit världsledande inom viktiga teknikområden samtidigt som kinesiska företag håller på att dra undan mattan för många av sina utländska konkurrenter, inte minst i Europa.

Hur ser det då ut i Sverige och på EU-nivå? Politikområden och insatser görs ofta i stuprör, och ibland jobbar de till och med mot i stället för med varandra. Dessutom finns tveksamheter kring uthålligheten (från statens och EUs sida), vilket riskerar att sakta ner eller stoppa viktiga näringslivsinvesteringar i grön omställning. Det är kontraproduktivt. Särskilt nu när det svenska näringslivet satsar stort och investerar i elektrifierade transporter och världsledande anläggningar för grönt stål. Sverige gynnas också av ett unikt initiativ: Fossilfritt Sverige, vars syfte är att kombinera klimatnytta med ekonomisk konkurrenskraft. Initiativet bygger på ett samarbete mellan näringsliv och politik och firar i år sitt 10-årsjubileum.

Men det räcker inte. Den internationella spelplanen har förändrats.

Sveriges internationellt konkurrenskraftiga företag har länge varit en garant för ekonomisk tillväxt. En öppen och fungerande global marknad har varit förutsättningen för framgången, tillsammans med världsledande teknik, kompetens och gynnsamma ramvillkor. Men nu undergrävs marknadskrafterna av stormakter, genom protektionism, genom industripolitik och genom att villkora tillgång till teknik, marknader och råvaror. Sverige måste i detta läge självklart stå upp för den långsiktiga visionen om frihandel och stabila globala spelregler som skapar likvärdig konkurrens mellan företag. Men vi måste samtidigt agera utifrån den verklighet som gäller nu.

I den nya spelplanen behöver Sverige och Europa en strategisk förmåga som bygger på långsiktighet och pålitliga politiska signaler: en politik som håller ihop över områden och över tid.

Ps. Samma frågor står i centrum när vi snart har nöjet att välkomna Kurt Vandenberghe, generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik till IVA för att diskutera Europas väg framåt i en grön omställning.

Sylvia Schwaag Serger halvfigur
citat tecken

Tack för att du är en del av IVAs nätverk!

/professor Sylvia Schwaag Serger, vd IVA

Vill du få vårt nyhetsbrev?

Aktuellt från IVA mailas varannan torsdag och ger dig senaste nytt: vd-ord om aktuella frågor som formar vår framtid, nya IVA-rapporter och andra nyheter - och inbjudningar till alla våra evenemang. Prenumerera för att inte missa något!