IVAs vd - om osäkerhet

Kära IVA-vänner,

Kvalitet. Integritet. Mod. Detta är ledorden för världens första ingenjörsvetenskapsakademi, IVA. Dessa ord förpliktigar och utan att överdriva var det en av anledningarna som gjorde att jag tackade ja till jobbet som IVAs vd. Ett beslut jag inte ångrar. Om jag skulle lägga till något, skulle det i så fall vara ansvar. I en tid när kunskap och vetenskap är ifrågasatt och rent tyckande får lika stor betydelse som fakta har en akademi som IVA ett särskilt ansvar, nämligen att stå stadigt när det blåser och inte låta ”fake news” och polariserande tyckanden ta över. De råd och rekommendationer som IVA ger ska vila på vetenskaplig grund. Beslutsfattare ska känna sig trygga med att det som kommer från IVA håller hög nivå.

Nyligen publicerade Internationella valutafonden, Stanford-universitetet och den amerikanska forskningsorganisationen NBER (National Bureau of Economic Research) en intressant mätning kallad ”World Uncertainty Index” (WUI), som på svenska ungefär blir ”världsindex för osäkerhet”. WUI beräknas genom att räkna procentandelen av ordet ”uncertainty” (osäkerhet) eller dess varianter i de återkommande landrapporter som görs av Economist Intelligence Unit (en systerverksamhet till the Economist). WUI skalas sedan genom att multipliceras med 1 000 000. World Uncertainty Index har publicerats fyra gånger om året sedan 2008, och därmed har vi en ordentlig serie att blicka tillbaka på.

Indexet har legat på ett genomsnitt på 30 000 de senaste 17 åren, med en topp på 50 000 under pandemiåren. I oktober publicerades det senaste indexet, som visar den anmärkningsvärda siffran 122 000. Det säger något om den exceptionella tid vi lever i. Världen har nog sällan varit, eller känts, mer osäker än idag.

En osäker omvärld påverkar både företag och enskildas förutsättningar, men också länders oberoende och rådighet. Jag tror att den också ger större utrymme för spekulationer, konspirationsteorier och polariserande åsikter, men den kan också förklara varför även vetenskapligt grundade analyser kan resultera i olika, och ibland diametralt motsatta slutsatser och rekommendationer.

Jag har tidigare skrivit om ansvaret vi har för att äga vår egen framtid. Det är särskilt viktigt i tider där stor osäkerhet råder.

På temat ”äga sin egen framtid” vill jag lyfta det initiativ som IVA lanserade tidigare i höstas: ”Svenska framtider”, med syftet att staka ut en vision för Sverige som världsledande teknik- och innovationsland 2035. Jag är glad och tacksam över det stora gensvaret och engagemanget initiativet har rönt, inte minst från den stora skara finansiärer som har klivit in och stöttar projektet.

Som en utgångspunkt för vårt arbete med att bygga en vision för Sverige presenterade IVA tidigare i höst en nulägesanalys över Sveriges globala position kring strategiskt viktiga tekniker. Rapporten har rönt stort intresse och medialt genomslag och jag noterar att den diskuteras på styrelsemöten och i akademiska sammanhang, vilket är mycket glädjande och precis det vi hoppades uppnå.

Analysen ger inte alla svar och den kräver kontextualisering. Men den är en viktig början till ett mer upplyst och nyanserat samtal om var vi står idag när vi skapar en plan för framtiden. Framför allt bidrar den till en ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring vikten av teknologi för Sveriges framtida utveckling och rådighet. Senare i höst presenterar IVA en mer djuplodande analys över de åtgärder Sverige bör vidta för att inte tappa mark inom områden som är viktiga för Sverige i framtiden.

Vd-orden publiceras på svenska i IVAs nyhetsbrev, och på engelska på IVAs LinkedIn.