IVAs vd - om att attrahera toppforskare

Kära IVA-vänner,

Den snabba och genomgripande förändring som sker i USA just nu får stora konsekvenser för Europa och Sverige. Förra veckans besked om höga importtullar skakar fundamentet i den världsordning som vi har levt med sedan andra världskriget och som har byggt vårt välstånd och säkrat vår demokrati. Effekterna kommer bli kännbara för både näringsliv och privatpersoner. Det återstår att se hur allt landar efter omvärldens svar, men klart är att det är nya tider.

En konsekvens av Trump-regeringens agerande är att många toppforskare – både de som redan finns i USA och de som vanligtvis skulle sökt sig dit - nu ser sina möjligheter inskränkas till följd av nedskärningar i forskningsfinansiering och begränsningar av den akademiska friheten och söker sig bort från USA.

Behovet av kompetens är stort över hela världen, så även i Europa och Sverige. Att söka talang utanför landets gränser har länge varit en viktig uppgift för Sveriges universitet. Forskarflykten från USA gör frågan än mer angelägen och skapar nya möjligheter för Europa och Sverige.

För ett par veckor sedan lanserade 12 europeiska länder ett initiativ för att locka till sig talanger som ”might suffer from research interference and ill-motivated and brutal funding cuts” och som vill eller behöver lämna USA. De 12 länderna – under ledning av Frankrike – uppmanade EU-kommissionen att ta initiativ till att locka till sig amerikanska forskare. Länderna presenterade en rad förslag på insatser; stärkt finansiering, ett uppdaterat migrationsramverk och stärkt partnerskap mellan europeiska och amerikanska lärosäten. Det är ett mycket lovvärt initiativ och jag hade gärna sett att Sverige var en del av det.

Parallellt pågår en rad spännande initiativ från enskilda universitet och forskningsorganisationer i Europa, om särskilda forskarplatser för ”scholars from the USA” och ”safe space for scientists” från Belgien och Frankrike, som exempel.

Här i Sverige tog Vetenskapsrådet ett viktigt initiativ i förra veckan genom en ny utlysning om bidrag på två miljoner för att möjliggöra för svenska lärosäten och andra forskningsorganisationer att rekrytera framstående forskare verksamma utanför Europa.

Bidraget kan finansiera kostnader relaterade till forskarens omlokalisering till Sverige, till exempel för flytt, bostad och kostnader för medföljande familjemedlemmar. Initiativen är allesammans lovvärda, men jag tror att vi även behöver se handling på en annan nivå.

För det första: ett gemensamt, skyndsamt och kraftfullt agerande där EU-kommissionen snabbt svarar upp mot förslagen från de 12 EU-länderna tror jag är viktigt.

Och för det andra: Att attrahera talang är en sak – men kapacitet att ta emot och behålla är något helt annat. Står Sverige och EU redo? Har vi det som krävs?

Europa har en akademisk kultur som värdesätter och skyddar den akademiska friheten och Sverige har en stark tradition av att värna forskning och innovation. Det är en god grund. Men för att vara framgångsrika måste Europa visa att man verkligen satsar på forskning, teknik och innovation så som Draghi-, Letta - och Heitorrapporterna föreslår.

Erbjudandet behöver också vara attraktivt när det gäller tillvaron för enskilda forskare och deras familjer. Jag talar inte enbart om tillgång till bra bostäder, förskola och skola, jobb till medföljande och så vidare. Sverige måste också på allvar adressera den tunga kriminaliteten. Den utveckling som vi har sett de senaste åren skadar vårt land på många sätt. Inte bara de som faller offer för kriminaliteten – bilden av Sverige utomlands är påverkad och gör att åtminstone några framgångsrika forskare tänker ett varv till innan de tar sin familj till Sverige.

En instans kan inte lösa allt – tillvaron är komplex. Vi behöver jobba ihop: EU, regeringen, lärosätena, kommunerna, enskilda företag, arbetsmarknadens parter, de akademiska organisationerna. Och vi behöver agera skyndsamt.

Europa stresstestas just nu på många sätt. Vi har ett gott utgångsläge, men för att möta utmaningarna krävs ett starkt, handlingskraftigt och visionärt ledarskap både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Vi behöver nu agera på ett helt nytt sätt, i en brytningstid där snabbhet är av yttersta vikt.

Vd-orden publiceras på svenska i IVAs nyhetsbrev, och på engelska på IVAs LinkedIn.