Sverige kan ta en ledarroll för hållbart välstånd

Sverige kan ta en ledarroll för hållbart välstånd

Lyssna på essän på spotify. 

Finns det hopp?

I en sång från förra året ropar rocklegenden Neil Young:

Big change is coming
Coming right home to you
Big change is coming
You know what you got to do
Big change is coming
Could be bad and it could be good

Världen står inför stora förändringar. Och för att förstå hur vår nation ska möta dem är det viktigt att förstå inte bara Sveriges plats i världen, utan också människans plats på jorden.

Sverige ingår i biosfären, det tunna skikt, omkring två mil vertikalt, där livet finns och utvecklas. En unik plats i ett ofantligt stort universum. Livet flödar i oss och igenom oss. Våra kroppar byggs kontinuerligt av cirka 20 grundämnen, vatten håller oss vid liv, mikroorganismer upprätthåller vår fysiska och mentala hälsa, och vårdar våra immunsystem. I våra tarmar finns bakterier som samverkar med vår hjärna, med ursprung från tiden innan jorden fick syre.

Vi är sammanvävda med allt liv i biosfären. Solen är vår lysande stjärna, växterna syresätter luften vi andas, skogarna minskar risken för översvämningar och vattnet som de avdunstar blir till regn för jordbruk världen över. Näringsrik mat skapas av livskraftiga jordar och friska hav. Vår mentala hälsa förbättras av grönområden. Hav, skog och jord fångar in hälften av människans koldioxidutsläpp, och den biologiska mångfalden fungerar som en försäkring mot extremhändelser och klimatrisker.

Biosfären upprätthåller våra mänskliga liv, liksom vår livskvalitet, och nya genombrott ökar vår förståelse för denna fascinerande dynamik. Vetenskapligt är det en spännande tid där ny teknologi för regenerativa metoder utvecklas inom områden som medicin, lantbruk, och industri. Innovation inom syntetisk biologi botar sjukdomar, förbättrar livsmedel och material, samt bryter ner föroreningar. Dessa framsteg fördjupar vår förundran, ödmjukhet och respekt inför livets komplexitet och möjligheter.

Efterkrigstidens imponerande acceleration var möjlig tack vare tillgången till billig energi, utvunnen från forna tiders växter och djur. Hans Roslings faktabaserade ”Gapminder” visade hur utveckling, hälsa, livslängd, samarbete, framsteg, välstånd och globalisering följdes åt. Sverige var ett föregångsland för välfärd, samförstånd, demokrati och innovation, i en värld som snabbt expanderat, subventionerad av en livskraftig biosfär med ett förutsägbart klimat.

Nu lämnar vi holocen, en ovanligt gynnsam tidsepok för mänskligheten, där jordbruk och civilisationer vuxit fram, och en globaliserad värld skapats. I snabb takt rusar vi in i antropocen, där människans värld eskalerat till att bli en kraft som dominerar och formar hela planeten jorden. Det innebär en radikalt förändrad spelplan för framsteg och utveckling, en ny komplex verklighet att förhålla sig till och skickligt navigera.

Antropocens stora utmaningar – med sammanfallande kriser, klimatförändringar och tänjande på planetära gränser – handlar inte om att rädda miljön, utan om att skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling och välstånd i en sammanflätad värld. Det handlar om kommande generationers framtid i den levande biosfären.

I antropocen inträffar kriser samtidigt och förstärker varandra: miljöförändringar, vattenbrist, humanitära konflikter, geopolitiska spänningar och ekonomisk sårbarhet. Mänskligheten har sällan existerat i en global medeltemperatur mer än två grader varmare än förindustriell nivå, och när planetära gränser överskrids utmanas det trygga manöverutrymme vi vant oss vid, där goda förutsättningar finns för framsteg, välstånd, och en livskraftig biosfär.

Resiliens – kapacitet att leva och vidareutvecklas med förändring och osäkerhet – är en oumbärlig förmåga i den strategiska systemförändring som antropocen kräver av oss. Decennier av forskning lyfter fram att resiliens kan vända kris till möjlighet. Resiliens ger flexibilitet att välja, gör anpassning möjlig, och skapar förutsättningar för att ställa om, mot en progressiv, innovativ och framgångsrik samhällsutveckling inom planetens ramar.

För ett litet och innovativt land som Sverige är det avgörande att ligga långt framme i den nödvändiga omställningen, där teknik, ekonomi och samhälle samverkar med biosfären för en ljus framtid. Den omställningen rymmer stora möjligheter och konkurrensfördelar, vilket många redan har insett. Därför pågår i full fart en transition mot fossilfria industriella processer, transporter och energisystem. Det forskas på innovativa material, regenerativ produktion och cirkulär ekonomi – teknologi och innovation som förbättrar snarare än urholkar, som förstärker och vitaliserar biosfären. Med sådan innovation kan vi möta de utmaningar och omfamna de möjligheter vi nu står inför.

Riktningen ligger fast. Sverige vill spela en ledande roll, och Sverige kan spela en ledande roll. Men då krävs en klar vision, en nationell strategi och tydliga, långsiktiga politiska signaler.

Samtidigt som vi går in i antropocen pågår nu AI-revolutionen, kanske den mest disruptiva teknologiska utvecklingen i mänsklighetens historia. Hur hänger dessa krafter ihop, och hur ska vi värdera deras risker och möjligheter? Ännu är det svårt att urskilja alla deras beröringspunkter och synergier, men tillsammans skapar de en omvälvande planetär spelplan.

Det är en spännande tid, ett systemskifte för mänskligheten, en storskalig kulturell evolution vidare från den industriella revolutionen till en ny situation, kanske en ny renässans, som vi ännu bara kan ana konturerna av. Som Neil Young sjunger:

Could be bad and it could be good

Historien lär oss att förändrad förståelse av verkligheten, världsbilder och systemskiften – en naturlig del av renässansperioder – skapar slitning mellan det gamla och det nya. Vetenskap är det bästa sätt vi har för att undersöka, tolka och förstå världen, vida överlägset tro och tyckande. I tider av desinformation och falska nyheter är empiri utan partisk agenda viktigare än någonsin för att kunna navigera en komplex värld.

Vetenskapen lyfter fram att människan inte bara lever på planeten utan är sammanvävd med livet i biosfären. Ett exempel på det är att läkarvetenskapen har skiftat från att se kroppen som en maskin till att betrakta den som ett komplext, adaptivt, levande system som kommunicerar via delikata signalsystem, nätverk och beteenden.

Insikten att en livskraftig levande planet utgör en grundförutsättning för civilisationers välbefinnande och fortlevnad genomsyrar i allt högre grad forskning och utveckling. Ekonomer räknar på värdet av det levande naturkapitalet, en alltmer knapp resurs för rikedom och välstånd, och klargör dess livsviktiga betydelse för framsteg och utveckling i antropocen.

Sverige har varit ledande, som värd för det första miljö- och utvecklingsmötet 1972 och för en lång rad starka, viktiga insatser i spåren därefter. Sverige har visat ledarskap, inte minst genom att bygga upp ett starkt förtroende och agera som en ”honest broker” i verkligheten. Världen har litat på att vi gör det vi säger. Det är hög tid att återigen axla den manteln, att ena forskning, näringsliv och politik i samverkan för ett starkt Sverige, i EU, i en bättre värld.

Trots att institutioner vacklar, och enstaka världsledare bygger sin politik kring förnekelse, har tåget redan startat. Det rullar snabbare och snabbare. Den gröna omställningen fortgår i Norden, i EU, i alla världsdelar, och den vidgas alltmer till att innefatta naturkapital och biosfärens dynamik.

Begrepp som nature positive, nature-based solutions, nature-related opportunities och a liveable planet tillhör inte en dogmatisk miljörörelse, utan har blivit ett fokus bland företag och finansmarknader. De multilaterala bankerna, som Världsbanken, Asian Development Bank och European Bank, ser naturkapital som en viktig faktor vid åtgärder för bland annat jobb, hälsa, matsäkerhet, ekonomisk tillväxt, luft- och vattenkvalitet samt resiliens.

Inte enbart naturens resurser, utan även dess tjänster beaktas i alltifrån stadsplanering inom länder och regioner till internationella samarbeten och konventioner. Kina har sedan 2020 beräknat bruttoekosystemprodukten (gross ecosystem product) parallellt med BNP, för att mäta det ekonomiska värdet av landets ekosystemtjänster nationellt och lokalt, samt hur det årligen förändras.

Världens centralbanker betraktar förändringar i klimat och naturkapital som riskfaktorer för makroekonomisk och finansiell stabilitet. I Storbritannien kopplas nationell säkerhet till globala förluster av biologisk mångfald och viktiga ekosystem, och aktuarier analyserar ekonomiska implikationer av tippningspunkter och tröskeleffekter i biosfären.

Företag och finansiella institutioner världen över agerar på antropocenrisker och naturrelaterade frågor för att rikta om finansiella flöden från biosfärnegativa till biosfärpositiva möjligheter och resultat. Vetenskap och företag samarbetar för att bli väktare av haven, inte minst för att främja hälsosam sjömat. Så kallat ocean stewardship ger nytt syfte, ny vision och ny motivation.

Turbulenta tider är inget nytt i människans historia. Vi vet att de kräver av oss att riktningen ligger fast och förankras i starka, inkluderande, demokratiska institutioner. Omställningen handlar om att inse att framtidens välstånd byggs när teknik, ekonomi och samhälle utvecklas i samspel med den levande planeten. Vi behöver en gemensam berättelse, där nya affärsmodeller, spelregler och marknader växer fram. Nya förhållningssätt där tillit, respekt, förtroende och samarbete lägger grunden och skapar mening.

Denna förändring är väsentlig för vårt välstånd i antropocen. Utmaningarna är stora, men möjligheterna är också enorma. Det är hög tid att accelerera den samverkan och mobilisering som skapar utrymme för nödvändig innovation som inte bara är kortsiktigt ekonomiskt lönsam, utan med omsorg, mänsklighet och långsiktighet vitaliserar den kulturella evolutionen i den biosfär vi lever i och av.

Sverige står väl förberett. Här finns grogrund för en hållbar framtid, men stunden kräver att vi vågar visa ledarskap, agera som en stark, sammanhållande aktör som främjar internationellt samarbete, och hålla kursen mot en hållbar utveckling.

Har vi modet att axla det ansvaret så går vi mot en ljusare framtid. För vårt land och för vår levande planet.

Det finns hopp.

Carl Folke

Om Carl Folke

Carl Folke är professor och tidigare chef för Beijerinstitutet. Carl Folke är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och the National Academy of Sciences, USA samt grundare och ordförande i styrelsen för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Sverige kan ta en ledarroll för hållbart välstånd

Lyssna på essän på Spotify