Trygghet i en föränderlig värld
Hur skapar vi hopp och tilltro till Sverige och vår framtid, trots att vi lever i en osäker tid präglad av stora och snabba förändringar? Essä skriven för IVA inom ramen för Svenska framtider - en vision för teknik- och innovationslandet Sverige år 2035 - av Jens Henriksson, IVA-ledamot avd. Ekonomi.
Trygghet i en föränderlig värld
Jens Henriksson, IVA-ledamot
Inom ramen för IVAs visionsprojekt Svenska Framtider har jag blivit ombedd att skriva en essä. Jag gör det med stort hopp och tilltro till Sverige och vår framtid, trots att vi lever i en osäker tid präglad av stora och snabba förändringar. Geopolitik, klimat, tullar, generativ AI, gäng- och cyberkriminalitet är idag vardagsord, vid såväl varje svenskt köks- som styrelsebord.
Sveriges utveckling under två sekel präglas av tekniska framsteg, demokrati och förbättrade levnadsvillkor. Svenska företag är världsledande, och den svenska ingenjören en hjälte. Vår gemensamma resa är fantastisk, från fattigt jordbruksland till innovativ välfärdsstat.
Men förändringar i vår omvärld ändrar förutsättningarna. Den regelbaserade världsordning som växte fram efter andra världskriget monteras ned. Sveriges framtid som industri- och handelsnation och välfärdsstat utmanas.
En ny självkörande bil i Kina kostar under 100 000 kronor. De amerikanska teknologigiganterna lägger var för sig mer pengar på utveckling än vad Sverige lägger på universitet och högskolor. Drönarutveckling, robotik och AI-tjänster tar stormsteg. Vad som igår var modernt och innovativt kan idag vara gammalt och utkonkurrerat. Sverige riskerar att halka efter.
I dessa tider, och med en ny spelplan, är det viktigare än någonsin att vara överens om vägen framåt - om Sveriges strategiska riktning. Inte näringslivets. Inte den offentliga förvaltningens. Inte politikens. Utan Sveriges.
Omvärlden först. Handelsrestriktioner och regionalisering gör att den internationella valutafonden, IMF, ser negativt på världsekonomin. I stället för att handel och utbyte ses som något bra för bägge parter, präglas vår samtid alltmer av ett förmodat nollsummespel.
USA tar steg som bara för något år sedan sågs som otänkbara. Autokratiska länder flyttar fram sina positioner. Europa halkar efter. Den tidigare ECB chefen Mario Draghi ser det som en existentiell kris för Europa. Och enligt McKinsey har Sverige tappat fart trots stora investeringar.
Utmaningarna som världen, Europa och Sverige står inför är enorma.
Vad kan då ett litet och öppet land som Sverige göra? I Nationernas välstånd från 1776 lyfte Adam Smith fram att det viktigaste man som individ och företag kan göra, är att göra det som är bra för ens egenintresse.
Precis detta skall Sverige göra, men utifrån ett evighetsperspektiv. Som land måste vi förbättra förutsättningarna för vårt eget välståndsskapande. Formulera en tankeram för hur Sverige kan driva innovation och växa. Allt för att fortsätta att utvecklas. Nu. Och i framtiden.
På så sätt kan vi bidra till positiv utveckling för Sverige och svenskarna, men också för Europa, världen och mänskligheten i stort. Genom handel, internationellt engagemang, teknisk utveckling, konkurrens och ledarskap. Genom att kontinuerligt arbeta för ett gott och hållbart samhälle. Ekonomi är inte ett nollsummespel.
Säkerhet och trygghet skapar förutsättningarna. Sverige måste tillsammans med våra allierade kunna försvara vårt sätt att leva. Fred och frihet vilar på ett starkt försvar och en god inre säkerhet. Vår infrastruktur måste vara stabil och resilient.
Det är bråttom. Sverige har traditionellt haft låg acceptans för risk och snedsteg. När vikten av hastighet ökar måste vi våga ta kalkylerade risker. Tillståndsprocesser och upphandlingar avseende vår nationella säkerhet måste under en tid ha större fokus på snabbhet än att varje liten detalj blir rätt.
Det makroekonomiska ramverket tjänar Sverige väl. Budgetdisciplin, låg statsskuld, balansmål och prisstabilitet skapar grogrund för ekonomisk utveckling och ökat välstånd. Slarva inte med detta. Våra institutioner är en stark konkurrensfaktor för Sverige.
Sverige har en väl fungerande kapitalmarknad som är ett föredöme för Europa. Småsparares fond- och aktiesparande, affärsänglar, riskkapitalister, familjer och sfärer, fonderade pensionslösningar samt stabila och lönsamma banker utmärker Sverige. Finansmarknaden är blodomloppet i samhällsekonomin, som ser till att kapitalet allokeras dit där det gör som mest nytta. Slå vakt om detta.
Svensk arbetsmarknad fungerar väl. Löneökningar sker i takt med omvärlden. Men utbildningen har halkat efter. Allt för många går ut skolan utan godkända betyg. Låga krav underminerar Sveriges långsiktiga förmåga. Spets- och breddutbildning är lika viktiga. Både akademisk och yrkesutbildning behövs. Utbildning måste löna sig.
Marknaden för varor och tjänster i Sverige är en del av Europa. Den inre marknaden är en av våra största fördelar. Likabehandling och konkurrensneutralitet skall prägla vårt samhälle. Sverige skall alltid vara pådrivande för öppna marknader och frihandel. Snedvridande skatter och undantag kan kännas bra på kort sikt, men underminerar det långsiktiga värdeskapandet. Enkelhet, transparens och likabehandling skall prägla Sverige.
Väl fungerande kapital-, arbets- och produktmarknader i ett land med starkt ramverk skapar en dynamisk ekonomisk utveckling som gynnar tillväxt och välstånd. Men, i detta blir trycket på förändring stort. Den kreativa förstörelsen slår sönder strukturer, förmögenheter och gör gamla jobb obsoleta. Samtidigt skapas ännu mera välstånd och nya jobb. Detta är inget nytt, utan har präglat Sverige i sekler.
För att detta fortsatt skall accepteras och bejakas med en bred folklig förankring krävs trygghet i förändring.
Sverige är unikt som samhällsmodell. Offentligt finansierad sjukvård, gratis skola och universitet, föräldra- och sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och fonderade pensionssystem skapar trygghet. Därmed kan ny teknik och omvandling accepteras. Arbete och aktivitet måste alltid löna sig framför passivitet.
Samtidigt måste samhället ge fler chanser till omskolning och vidareutbildning. För, förändringstakten kommer att öka, inte minska. Den snabba utvecklingen på AI-området kan de kommande åren medföra kraftigt ökade behov av omställningsutbildning och arbetsmarknadspolitiska program.
Ett litet och öppet land som Sverige med en kompetent och välutbildad befolkning kan göra mycket. Men vi kan inte göra allt. På några viktiga områden är Sverige för litet. Här måste vi bygga strategiska samarbeten med våra allierade. Och även våga vara öppna för andra när alternativen är sämre. Genom ömsesidigt beroende byggs trygghet och förutsägbarhet.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har analyserat 48 strategiska teknikområden utifrån vetenskapliga publikationer, patent och offentliga riskkapitalinvesteringar. Utifrån den analysen måste Sverige våga välja och prioritera. Inte utifrån att välja vinnare, det skall marknaden göra. Utan ifrån att vi som litet land inte kan sprida våra resurser allt för tunt.
Låt detta bli en process som kännetecknas av konkurrens och öppen prövning. Vart detta landar vet jag inte. Men att våra råvaror lägger grunden, och att innovation, AI och teknisk utveckling spelar roll är ingen högoddsare. Att det sedan sker med omtanke om miljö och våra planetära gränser är självklart. Allt utifrån aspekten att det är lönsamt och produktivt att vara hållbar.
Jag tror på Sverige. Men Sverige behöver en tydlig strategisk riktning.
Basen är ett stabilt ramverk. Sverige skall ha flexibla och dynamiska marknader. Sverige skall ha fokus på utbildning och kompetens. Och våga prioritera. Trygghet i förändring med starka drivkrafter gör Sverige entreprenöriellt och innovativt.
På samma sätt som Svanensymbolen får mig att välja rätt diskmedel vill jag se ”Made with/by/in Sweden” som det som får alla att välja våra produkter och tjänster.
Sverigestämpeln skall vara ett uttryck för det moderna och hållbara Sverige. Väl förankrat i våra 200 år av tekniska framsteg, demokrati och förbättrade levnadsvillkor.
Ett bra land att leva och verka i.
Jens Henriksson, IVA-ledamot avd. Ekonomi
