En gemensam idé om framtiden

I en tid präglad av stora skiften står Sverige inför en rad avgörande val. Då krävs att många samhällskrafter krokar arm för att säkra en fortsatt utveckling mot välstånd och demokrati. Denna essä är den första i en samling essäer vars mål är att identifiera de viktiga linjerna och långa kurvorna.

Vi lever i en tid då starka krafter riskerar att dra isär samhällen och det internationella samfundet. Globalt präglas politiken och ekonomin av oförutsägbarhet. Den snabba tekniska utvecklingen har omvälvande effekter på marknad och arbetsliv. Skarpa konflikter i vår omvärld tvingar fram en ny syn på säkerhet, både som enskilt land och i skiftande allianser. Demokratin och sammanhållningen utmanas av polarisering och populism. För att säkra vårt välstånd även i framtiden måste vi behålla vårt fokus på hållbar utveckling. Listan på konfliktytor är inte bara lång, den är sammantaget enormt komplex.

Ställd inför alla dessa utmaningar är det lätt att känna uppgivenhet. Lika frestande är det att famla efter enkla lösningar. Det ser vi också ske runtom i världen. Enväldiga krafter och ”enkla” lösningar leder småningom till fördärv, i form av stagnation eller konflikt.

För några år sedan levde vi i en tillvaro av ökande välstånd och samspel i världen. En lång, uppåtgående kurva som hölls ihop av en tilltro till tillväxt, teknik och framtid. En utveckling som förenade olika sociala och politiska intressen. Många av oss tog denna tillvaro för given.

Under denna epok av global tillväxt och ökande demokrati saknades förvisso inte sprickor i vad som kallades den regelbaserade världsordningen, men i grund och botten rådde stabilitet. Så är det inte längre. De geopolitiska motsättningarna och ekonomiska spänningarna har slagit undan benen för den modell som format de senaste tre decennierna. Det syns i ökad ekonomisk och politisk instabilitet, samt i hot mot inre och yttre säkerhet.

För att komma ur denna återvändsgränd måste vi ånyo våga ställa oss frågan hur vi kan få ihop alla motstridiga krafter och intressen, och bana väg för ett rationellt och tryggt samhälle.

Vår förståelse av det goda samhället bygger på förmågan till kombinationer. Av grundläggande element å ena sidan och samhälleliga intressen å den andra sidan. De grundläggande elementen är rådighet, demokrati, hållbarhet, teknologi, jämlikhet och välstånd.

Rådighet – Självständighet och förmåga att formulera våra egna mål och ambitioner som land, och därmed ge samhället inre och yttre säkerhet, motståndskraft och resiliens.

Demokrati – Till synes självklart, men det behöver påpekas om och om igen: ett gott samhälle präglas av folkstyre, debatt och fri opinionsbildning.

Hållbarhet – Utveckling som ”tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”, som det uttrycktes av Gro Harlem Brundtland.

Teknologi – Avancerat kunnande och innovationskraft. En grundläggande förutsättning för värdeskapande, rådighet och påverkansförmåga.

Jämlikhet – Att skapa ett sammanhang där alla olika krafter finns, behövs, respekterar och drar nytta av varandra.

Välstånd – Att skapa värden som kan fördelas samt användas för att förädla och fördjupa ambitioner, idag och för framtiden.

Saknas något av dessa element i ett samhällsbygge uppstår skevhet.

Ett starkt och levande samhälle präglas inte bara av samsyn, utan också av pluralism. Det formas av många olika intressen: näringsliv, fackliga organisationer, civilsamhälle, akademi och politik. Var och en är de centrala byggstenar i ett samhälle. Men när deras vägar korsas, då de samlas kring en idé om samhällsomvandling, kan stora saker ske. Om de å andra sidan blockerar varandra med fundamentalt olika vision för framtiden, då låses samhället fast och drar långsamt men entydigt mot sönderfall.

Inom ramen för IVAs initiativ Svenska framtider görs nu en övergripande genomlysning av hur Sverige kan fortsätta att utvecklas i en föränderlig värld, och behålla sin position som ett av världens ledande teknik- och innovationsländer. Vi identifierar några helt centrala frågor för framtiden, som bygger på kombinationer av de grundläggande elementen:

Teknologi/hållbarhet/rådighet: Hur skapar vi ett genuint hållbart och uthålligt samhälle? Hur ser vi till att höga krav och förväntningar inte blir hämmande, utan en drivkraft för förnyelse och omvandling?

Jämlikhet/välstånd/teknologi: Hur skapar vi utrymme för lärande, utveckling och risktagande, samtidigt som samhället hålls ihop genom skatter, fördelning och inkludering? Hur investerar man i framtiden?

Hållbarhet/demokrati/välstånd: Hur kombinerar vi våra intressen lokalt här och nu med ansvarstagande över generationer och för naturen, mellan regioner och globalt? Hur ser verklig klimatdemokrati ut?

Rådighet/jämlikhet/demokrati: Hur skapar vi yttre och inre säkerhet och resiliens, samtidigt som vi värnar frihet och demokrati? Hur tar vi vara på samhällets alla kompetenser så att vi skapar ett tryggt innanförskap, i aktivt samspel med en värld utanför våra gränser?

Sverige har ställt om förut. Det skedde när Sverige industrialiserades och Europas fattigaste land blev hemvisten för snilleindustrier och storexportörer; det skedde i samband med de stora samhällskompromissernas 1930-tal när Sverige räddade demokrati, arbetsfred och samförstånd; det skedde i skördetidens 1950-tal när Sverige blev Europas rikaste land och välståndet växte och omfördelades; det skedde på 1990-talet när Sverige återskapade finansiell stabilitet och ekonomisk dynamik. Gemensamt för dessa omställningar var att de samlade många olika intressen i kompromisser och överenskommelser, med blicken tydligt riktad mot hållbara och framåtlutade framsteg.

Vår utgångspunkt är att teknisk och innovativ utveckling är grunden, men att den måste sättas i ett sammanhang av andra mål och många olika intressen. Sverige måste nu välja väg, men vi måste inte välja mellan välstånd och jämlikhet, rådighet och demokrati eller teknologi och hållbarhet. I stället måste vi skapa kreativa kombinationer av samhällets element att samlas kring.

Många olika intressen måste länkas samman om Sveriges framtidsbilder ska bli tydliga och hållbara.

Professor Mats Benner, Lunds universitet
Professor Sylvia Schwaag Serger, vd IVA

Om Mats Benner

Mats Benner är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och en ledande expert inom forskningens och högskolesystemets utveckling. Benner disputerade i sociologi 1997 och har haft flera framträdande akademiska uppdrag, däribland som föreståndare för Forskningspolitiska institutet och som rektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Mats Benner anlitas regelbundet i nationella och internationella sammanhang rörande forskningspolitik och universitetens strategiska utveckling, och har en omfattande vetenskaplig produktion inom forskningspolitik, universitetsstyrning och relationen mellan akademi, stat och näringsliv.

Mats Benner är ledamot av IVAs avdelning Utbildning och forskning sedan 2009.

Om Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger är professor vid Lunds universitet, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) sedan oktober 2024, och ledamot av IVAs avdelning Utbildning och forskning sedan 2019.

Schwaag Serger har tillbringat över 20 år med att utforma, implementera och studera innovationspolitik i Europa och Kina, och är idag ordförande för Formas forskarråd, vice ordförande för österrikiska rådet för vetenskap, teknik och innovation, medlem i styrelsen för Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter, och medlem i expertgruppen för halvtidsutvärderingen av Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation.