Global utblick: Asien #2
Teknikutvecklingen och innovationen i Asien är omfattande, ultrasnabb och påverkar hela världen. Nu erbjuder IVA kvartalsvisa tematiska lägesrapporter om Asien. Nummer 2 handlar om teknik som nationalekonomi.
Teknik som ekonomisk strategi – lärdomar från Asien
Teknik har fått en alltmer central roll i den ekonomiska politiken världen över. Innovation betraktas som något som måste skyddas, och tillgången till strategiska teknologier – såsom avancerade halvledare – har blivit en fråga om internationell konkurrens. I väst innebär detta delvis ett brott med globaliseringens logik, där handel, ömsesidigt beroende och gemensamt välstånd har stått i centrum.
I Asiens snabbväxande ekonomier är kopplingen mellan teknik och nationell ekonomi däremot långt ifrån ny. I Kina, Sydkorea, Japan och Taiwan har teknikpolitik länge varit en integrerad del av den ekonomiska strategin. Att förstå detta perspektiv är värdefullt för Europa, inte minst i frågor som rör teknologisk planering, internationellt forskningssamarbete och relationer med asiatiska partners.
Industrialisering och teknikinhämtning
Den nära kopplingen mellan teknikpolitik och ekonomisk politik i dessa länder har sina rötter i den snabba industrialiseringen under efterkrigstiden. För ekonomier som startar från en låg utvecklingsnivå är teknologisk utveckling avgörande för att möjliggöra långsiktig tillväxt.
En marknadsekonomi kan i sig bidra till effektiv resursfördelning på kort sikt, men den skapar inte automatiskt den industriella uppgradering som krävs för att transformera en ekonomi. För att uppnå detta krävs tillgång till ny teknik.
Utmaningen för länder som industrialiserades sent handlade därför i stor utsträckning om att få tillgång till redan existerande teknologier. Kina behövde inte uppfinna den industriella revolutionen på nytt – det avgörande var att tillägna sig kunskap om hur fabriker byggs och drivs. Sydkorea behövde inte utveckla ny teknik för skeppsbyggnad eller bilproduktion från grunden, utan kunde hämta idéer och metoder från andra håll.
Teknikpolitik blev därmed ett centralt verktyg för ekonomisk utveckling.
Från teknikimport till innovationskapacitet
Teknologisk utveckling har tagit många olika former i dessa länder. I vissa fall har det handlat om att analysera och kopiera existerande produkter, ibland utan större hänsyn till immaterialrättsliga frågor. I andra fall har mer omfattande samordning krävts.
Under 1950-talet bidrog exempelvis USA med teknisk utbildning och expertstöd till Sydkorea. Samtidigt utvecklade planeringsmyndigheter i Japan och Sydkorea strategier för att identifiera och tillägna sig de teknologier som bedömdes vara avgörande för tillväxten. Med tiden byggdes också inhemsk forsknings- och utvecklingskapacitet upp.
Jämfört med Europa är dessa erfarenheter relativt färska och lever kvar i institutionernas minne. Fokus i den ekonomiska politiken ligger därför mindre på traditionella principer om frihandel och marknadsneutralitet, och mer på hur teknologier kan förvärvas, utvecklas och användas strategiskt.
I detta avseende påminner utvecklingen om tidigare industrialiseringsfaser i exempelvis Tyskland och USA, där teknikinhämtning också var en central del av den ekonomiska strategin.
Internationellt samarbete som teknikstrategi
I dagens ökande globala konkurrens om teknik har denna grundsyn i Asien i stor utsträckning bestått. Amerikanska tullar och störningar i globala värdekedjor har visserligen skapat frustration, men för asiatiska beslutsfattare är huvudmålet detsamma: teknologisk uppgradering.
Samtidigt ses internationellt samarbete som en förutsättning för att lyckas. Till skillnad från den mer självförsörjningsorienterade retorik som vuxit fram i USA har flera asiatiska länder tvärtom förstärkt sina internationella samarbeten inom forskning och teknik.
Kina är ett tydligt exempel. Landet expanderar sitt vetenskapliga samarbete inom flera områden och har, i takt med minskat samarbete med USA, stärkt banden med Afrika och andra delar av världen.
Även i Sydkorea präglas den tekniska strategin av insikten att konkurrensen om teknik hårdnar. Men lösningen är inte minskat samarbete – tvärtom lyfter strategiska planer fram riktade internationella partnerskap som avgörande för att utveckla nationellt prioriterade teknologier. Arbetet drivs gemensamt av både industriministeriet och forskningsdepartementet.
Japan följer en liknande linje. Trots restriktioner mot samarbete med Kina inom vissa känsliga områden har landet samtidigt fördjupat sitt internationella forskningsutbyte. Flera bilaterala partnerskap, bland annat med Sverige, har etablerats de senaste åren, och Japan för diskussioner om ett närmare samarbete med europeiska forskningsprogram.
Lärdomar för Europa
Erfarenheterna från Asien visar att nationell teknologisk planering inte står i motsats till internationellt samarbete. Nationella intressen sätts tydligt i första rummet, men detta utesluter inte omfattande internationellt kunskapsutbyte. Tvärtom kan internationellt samarbete vara ett verktyg för att stärka nationell konkurrenskraft.
Denna form av internationalism är strategisk och pragmatisk, men den är fortfarande internationalism.
För Europa är detta en viktig lärdom. Konkurrensen från Kina, USA och andra aktörer skapar ett behov av att utveckla mer strategiska planer för teknik och innovation. Säkerhetsfrågor behöver få större utrymme i forsknings- och innovationspolitiken. Men detta behöver inte ske på bekostnad av internationellt vetenskapligt samarbete.
De asiatiska exemplen visar att internationellt samarbete inte måste minska i takt med ökad geopolitisk konkurrens – det kan omformas och riktas mer strategiskt.
Det är en viktig insikt för Europa i arbetet med att stärka både konkurrenskraft och resiliens i en allt mer teknikdriven värld.
Det här en översättning av den engelska originalversionen som du kan läsa här nedan.
/Hyejin Kim och Erik Mobrand för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Hyejin Kim är forskare vid Institutionen för ekonomisk historia, Lunds universitet, samt biträdande professor vid Institutionen för statsvetenskap och programmet för globala studier, National University of Singapore. Hon har skrivit fem böcker och hennes forskning fokuserar på utbildning, globalisering och vetenskapspolitik.
Om Global utblick: Asien
Teknikutvecklingen och innovationen i Asien är omfattande, extremt snabb och påverkar hela världen. För att öka kunskapen erbjuder IVA nu kvartalsvisa tematiska lägesrapporter om Asien, författade av sakkunniga forskare med omfattande regional erfarenhet, under rubriken "Global Outlook: Asia".
Originalspråket för utblickarna är engelska.
