EUs stöd till Ukraina otillräckligt
Ett år efter Rysslands invasion är Ukraina ett land med ett enormt behov av stöd från omvärlden, och inte bara militärt. Redan nu beräknas kostnaderna för att återuppbygga landet vara mångdubbelt högre än värdet på hela Ukrainas ekonomi. Och den hjälp som EU skjuter till idag är långt ifrån tillräcklig. Det säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm och IVA-ledamot.
Från min horisont är det verkligen hög tid för EU att steppa upp sitt stöd till Ukraina.
– Vi skulle kunna ha en mycket mer ambitiös plan, och vara mycket mer tillmötesgående när det gäller hur vi skulle kunna stödja Ukraina i det allvarliga läge de befinner sig i nu, säger Torbjörn Becker som i många år samarbetat med forskarkollegor i Ukraina.
Sedan kriget startade har forskare vid the Kyiv School och Economics kartlagt hur mycket pengar som omvärlden har skjutit till i form av stöd till Ukraina. Det handlar inte bara om militära resurser, utan även om humanitärt, budgetmässigt och finansiellt stöd. För EUs del handlar det så här långt om ungefär 50 miljarder dollar som öronmärkts till Ukraina. För att sätta den summan i perspektiv så motsvarar det ungefär 0,3 procent av EUs samlade BNP, eller 2,4 procent av vad EUs medlemsländer tillsammans planerar att lägga på att bygga upp sina egna försvar under de närmaste åren. Enligt forskarnas beräkningar motsvarar de 50 miljarderna till Ukraina inte heller mer än en tiondel av de summor som EU planerat att lägga på energisubventioner i sina medlemsländer.
– Det innebär att vi knappt skulle se det i vår skuldstatistik om vi lånade de här pengarna och gav dem till Ukraina rakt av. I stället får de en stor del i form av lån. Och en hel del är ju pengar som fortfarande inte är levererade till Ukraina. Dessutom utgör det bara en liten del av de summor som Ukraina skulle behöva för att kunna ersätta de skador som gått förlorade, säger Torbjörn Becker.
En bråkdel av kostnaderna för återuppbyggnad
På Kyiv School of economics har forskare räknat ut att bara de materiella värden som gått förlorade så här långt ligger på nästan 140 miljarder dollar. Det handlar redan nu om skador på infrastruktur och förlorad egendom i form av förstörda bostäder, arbetsplatser, bilar, skolor och sjukhus, vars sammanlagda värde snart kommer att motsvara hela den ukrainska ekonomin - så här långt 75 procent av BNP på den nivå den låg året innan kriget startade. Det är summor som är svåra att ta in, men som troligen måste mångdubblas flera gånger om för att även täcka in alla de andra värden som har gått förlorade i kriget och som någon måste betala för ersätta eller bygga upp igen, säger Torbjörn Becker.
– Det inkluderar till exempel inte värdet av alla de liv som gått förlorade, eller kostnaderna för alla de flyktingar som inte längre har några hem att bo i, eller värdet på alla uteblivna inkomster för de miljontals ukrainare som idag inte längre har några arbetsplatser att gå till. Och det räknar inte heller in kostnaderna för alla de förlorade skoltimmar som elever och lärare måste ägna år framöver för att jobba i kapp.
Vid en givarkonferens i Lugano i juli 2022 presenterade den ukrainska regeringen en siffra där man försökt sammanställa prislappen för alla de värden som vid den tidpunkten gått förlorade under kriget. Redan då landade den på 750 miljarder dollar, alltså femton gånger mer än den summa som EU-länderna tillsammans bestämt sig för att skjuta till så här långt.
– Så det vi behöver nu är ett massivt ekonomiskt stöd till Ukraina, både för att få slut på kriget och för att få slut på det humanitära lidandet och förstörelsen av egendom och infrastruktur. Det är den enda vettiga strategin för oss i EU just nu. Och lika viktigt kommer det bli att vi sedan fortsätter att pumpa in pengar i återuppbyggnaden av landet när väl kriget är slut. Det kommer att bli en viktig tillväxtmotor – inte bara för Ukraina utan för hela regionen runt omkring, säger Torbjörn Becker.
Historien ger hopp
I ett nutidsperspektiv kan det tyckas som en övermäktig uppgift att bygga upp ett land som till stora delar jämnats med marken. Men historien visar att det är fullt möjligt, menar Torbjörn Becker. Som jämförelse tar han den tyska staden Köln, som med hjälp från omvärlden byggdes upp från grunden igen efter att i princip ha utplånats under andra världskriget.
– Det liknar väldigt mycket den ödeläggelse som vi ser på flera platser i Ukraina idag. Så det finns sätt att bygga upp städer igen. Och det finns sätt att göra det så att det blir bättre än det var innan, med modernare teknik och grönare lösningar. Så jag tycker att det finns anledning att känna ett hopp för framtiden även i Ukraina!
Alla citat är hämtade från Torbjörn Beckers medverkan i IVAs seminarium Vad mer än vapen behöver Ukraina för att överleva som nation? den 13 februari 2023.
Se seminariet i efterhand
Fakta
Så stor är den materiella förödelsen i Ukraina
Sedan kriget började har skadorna på landets infrastruktur varit enorma. I december 2022 – efter tio månaders krigande – visade uppskattningar att minst 84 000 jordbruksmaskiner, 195 000 personbilar, 144 000 bussar, tåg och spårvagnar, 3000 affärer, 593 apotek, 330 sjukhus och 595 administrativa byggnader hade blivit förstörda, skadade eller beslagtagna av ryska trupper
Så dyra är de materiella förlusterna i Ukraina
Enligt beräkningar från Kyiv School of Economics uppgick kostnaderna för att återställa och ersätta infrastruktur, egendom och resurser som förstörts under krigets första 10 månader (december 2022) till följande siffror i miljarder dollar:
| Bostäder | 54 |
| Infrastruktur | 35,6 |
| Miljö & Klimat | 14 |
| Industribyggnader | 13 |
| Utbildningsystemet | 8,6 |
| Energi | 6,8 |
| Jordbruk, skog och naturtillgångar | 6,6 |
| Transporter | 2,9 |
| Handel | 2,4 |
| Samhällsservice | 2,3 |
| Kultur, sport & turism | 2,2 |
| Sjukvård | 1,7 |
| Administrativa byggnader | 0,8 |
| Elektronisk kommunikation | 0,6 |
| Sociala ytor | 0,2 |
| Finanssektorn | 0,1 |
| Summa: | 137,8 |
Om Torbjörn Becker
Torbjörn Becker är sedan 2006 chef för Östekonomiska Institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm, och är även styrelseledamot i flera ekonomiska forskningsinstitut i Östeuropa, bland annat Kyiv School of Economics (KSE). Han har en doktorsexamen från Handelshögskolan i Stockholm och har publicerats i ledande akademiska tidskrifter och bidragit till flera böcker och politiska rapporter med fokus på Ryssland och Östeuropa. Sedan 2022 är han också ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).
