Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

Förutsättningar för ny kärnkraft

Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft för att nå klimatmålen och ställa om till ett fossilfritt samhälle. Men hur ser förutsättningarna ut för att bygga nya reaktorer i Sverige inom en snar framtid? Vad finns det för tekniska möjligheter och vad krävs för att få någon att våga satsa pengarna? Här behövs mer fakta och mindre tyckande för att fatta kloka beslut, säger IVA-ledamoten och före detta vd:n för Vattenfall Lars G Josefsson.

Kontrollpanel i kärnkraftverk 1900-tal
Foto. Dan Meyers på Unsplash
citat tecken

Hittills har debatten mest kretsat kring vem som är för eller emot ny kärnkraft. Det har inte varit en faktabaserad energidiskussion, utan mer handlat om tyckande och känslomässiga argument, nästan som religion.

- Det har ju präglat den här frågan i årtionden, säger Lars G Josefsson som arbetat med kärnkraftens roll i energisystemet i över 20 år.

Precis som de flesta länder står Sverige inför utmaningen att ställa om till ett fossilfritt samhälle – och det måste gå snabbt. I sin senaste rapport varnar FNs klimatpanel för att världen är på väg att missa målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Insatserna för att fasa ut fossila bränslen kommer bland annat innebära att behovet av fossilfri el kommer att öka lavinartat. I Sverige uppskattas att det nationella elbehovet kommer att fördubblas de kommande 20 åren. De flesta forskare och experter är överens om det enda sättet att ta sig an den utmaningen är att satsa på flera olika fossilfria energilösningar parallellt. Kärnkraft är, vid sidan av till exempel sol-och vindkraft, vätgas och batterilagring, ett av de alternativ som står till buds.

Kärnkraft - en omtvistad lösning

Kärnkraften har varit en bärande kugge i det svenska energisystemet sedan början av 70-talet. År 2021 stod den för drygt 30 procent av den svenska elproduktionen, näst störst efter vattenkraften. Tekniken har dock varit omtvistad i decennier. Kritiker har bland annat varnat för säkerhetsrisker och påpekat att kärnkraften inte är förnybar, medan förespråkarna pekat på kärnkraftens roll som garant för en fossilfri, stabil och styrbar elproduktion. Efter att ha stått och stampat i många år har nu intresset för att bygga ny kärnkraft växt på många håll i världen, konstaterar Anna Nordling som är director energy på konsultfirman WSP, som bland annat jobbar med utredningar av nya kärnkraftverk runt om i världen.

- Kriget i Ukraina och problemen med naturgasförsörjningen till Europa har gett kärnkraften en renässans, och nu är det många länder som tittar på möjligheten att bygga ny kärnkraft.

En annan faktor som bidragit till det ökade intresset för ny kärnkraft, är att man under de senaste åren kommit längre i utvecklingen av småskalig kärnkraftsteknik som skulle kunna bli ett alternativ till dagens konventionella storskaliga reaktorer.

- Det finns ju en massa olika alternativ på bordet, och här är det ju viktigt att samhället och de som ska fatta beslut om hur framtidens energisystem ska se ut skaffar sig en aktuell bild av läget. Och här tror jag att det behövs en kunskapshöjning både bland politiker och i branschen i stort, säger Anna Nordling.

IVA vill bidra till att höja kunskapsläget

För att bidra till ett förbättrat kunskapsläge har Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valt att arrangera två seminarier med målet att sätta en eventuell satsning på ny kärnkraft i Sverige i en faktagrundad kontext.

- Det handlar inte om huruvida man ska vara för eller emot en satsning på ny kärnkraft. Det vi kommer fokusera på är att om nu den nya regeringen säger att de vill satsa 400 miljarder på att bygga ny kärnkraft i Sverige så måste vi ju ha koll på de förutsättningar som råder, säger Lars G Josefsson som är en av medarrangörerna.

I det första seminariet ligger fokus på de tekniska alternativ som finns tillgängliga idag, och hur de skiljer sig från den teknik som sitter i dagens svenska kärnkraftverk. Hur lång tid skulle det ta att bygga nytt och vad skulle det kosta?

- Vi vill ge en bred översikt av vilka tekniska lösningar som finns på marknaden idag. Vi vill också ge en bild av hur mogna de olika tekniska alternativen är, vem som har kunnandet och kapaciteten att bygga, och var i världen man redan har gjort det och hur har det gått, säger Karl Bergman som är forsknings- och utvecklingschef på Vattenfall.

Det andra seminariet handlar om att ge en bild av de förutsättningar som råder idag för finansiärer som kan vara intresserade av att investera i att bygga nya rektorer i Sverige. Hur ser rådande lagar, regler och ramverk ut? Och vilka förändringar skulle behöva göras för att det ens skulle vara möjligt att bygga nytt? 

- Vi har ju inte byggt kärnkraft i Sverige på snart 40 år och vi har inga aktuella lagar och ramverk. I dagsläget finns ju inte ens ett regelverk för hur man skulle göra för att ansöka om att bygga ett nytt kärnkraftverk, konstaterar Karl Bergman.

Underlag för klokare beslut

Klimatfrågan är kanske den största utmaningen som mänskligheten stått inför. Enligt FNs klimatpanel är det av avgörande betydelse att det snabbt vidtas kraftfulla åtgärder för att ställa om dagens energisystem till mer hållbara lösningar. Syftet med IVAs seminarium är att bidra till att besluten om vilken roll kärnkraften skulle kunna spela i den ekvationen ska vila på en god kunskapsgrund.

- Landet är ju fullt av opinionsbildare, journalister och experter, självutnämnda och verkliga, som alla har uppfattningar. Och ju mer information de har och ju mer man har fått vara med och diskutera dom här frågorna, desto större är ju chansen att det uppstår en förståelse och en konsensus kring vad man ska göra och satsa på, säger Lars G Josefsson.

Om de intervjuade

Lars G Josefsson är f.d. vd för Vattenfall. Han har också varit klimat- och energirådgivare åt tyska förbundskanslern Angela Merkel och är sedan 2006 ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).

Anna Nordling är Director Energy på konsultfirman WSP. Hon är civilingenjör i maskinteknik och har jobbat med energifrågor i snart 20 år, bland annat på kärnkraftverk i Sydafrika.

Karl Bergman är Vice President Research and Development på Vattenfall AB. Han är doktor i halvledarfysik, ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) sedan 2011 och ordförande i IVAs Temaråd Klimat, resurser och energi.

Vill du få vårt nyhetsbrev?

Aktuellt från IVA mailas varannan tisdag och ger dig senaste nytt om vad vi gör - och inbjudningar till alla våra evenemang.