Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

Hur klarar svenska företag rekordinflation och krig?

Världen befinner sig i ett turbulent ekonomiskt läge. I Sverige är inflationen den högsta på över 30 år. Centralbanker chockhöjer styrräntan, samtidigt som krig och konflikter stryper tillgången på kritiska insatsvaror till industrin. Vi befinner oss i en situation som på flera sätt kan påverka svenska företag under lång tid framöver, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea och IVA-ledamot.

Tomma blå kundkorgar uppradade mot gul vägg
Foto: Fabio Bracht Unsplash
citat tecken

Svenska företag är i stor utsträckning globala idag, vilket gör dem känsliga för världskonjunkturen. I många länder pekar nu flera indikatorer på en avmattning.

- Hur djup den blir avgör i mångt och mycket centralbankerna. Ju mer räntan höjs desto djupare nedgång. Många svenska företag bör utgå ifrån att efterfrågan dämpas framöver, konstaterar Annika Winsth, som har arbetat i mer än 25 år med att analysera hur svängningar i den globala ekonomin påverkar Sverige.  

Rörelserna i världsekonomin har varit tydliga den senaste tiden. I Kina har ekonomin bromsat in, men även i Europa och i USA syns tendenser till att toppen är passerad sedan en tid. I USA lär den kraftigaste räntehöjningen på flera decennier dämpa tillväxten framöver. Och det som händer i den amerikanska ekonomin är avgörande för världskonjunkturen – och därmed också för Sverige, konstaterar Annika Winsth.

- Hur mycket den amerikanska centralbanken höjer styrräntan har stor betydelse för svenska företag – faktiskt mer än vad Riksbanken har. När USA trycker på den ekonomiska bromsen mattar det av världskonjunkturen. Men om de trycker för häftigt är risken att de knuffar in inte bara sig själva utan även oss i recession.

Svenska konkurrensfördelar i konfliktdrabbad konjunktur

En annan faktor som påverkat världskonjunkturen negativt är de konflikter och undantagstillstånd som pågått i världen den senaste tiden. Kriget i Ukraina och de sanktioner som västvärlden riktat mot Ryssland har lett till att svenska företag, precis som företag i många andra länder har drabbats av både höga energipriser och störda leveranskedjor.

De senaste två årens nedstängningar på grund av pandemin har dessutom skapat brist på halvledare, som en stor del av världens teknikföretag är beroende av för sin produktion. Och i Ryssland produceras flera insatsvaror som också är viktiga för teknikföretag i både Sverige och världen. Utbudet av dem har minskat kraftigt och bristen på dem är svåra att ersätta åtminstone på kort sikt, säger Annika Winsth.

- Batteritillverkaren Northvolt påverkas av brist på nickelsulfat och Ikea av brist på plywood och ek. De behöver nu hitta alternativ, men problemet är att resten av världen också måste göra det.

Det skakiga världsläget har skapat ett extra hårt konkurrensläge för företag i flera branscher globalt. Men Annika Winsth tycker att tidigare erfarenheter visar att svenska företag har förutsättningar att klara situationen bättre än många andra länder.

- Södra Europa påverkades till exempel mer av pandemin och restriktionerna. Fördelen med att komma från en liten, öppen ekonomi är att svenska företag alltid har behövt vara flexibla och snabbfotade. Det är de duktiga på och det tror jag att de kan dra nytta av även denna gång, säger hon.

Ekonomiskt stöd ökar inte nödvändigtvis konkurrenskraft

Det nuvarande ekonomiska läget i Sverige och världen har jämförts med det på 1970-talet, då konflikter i Mellanöstern ledde till höga oljepriser och skenande inflation. Då som nu går meningarna isär om vad staten bör göra – och om den borde göra någonting alls. Annika Winsth menar att politiker idag är för fokuserade på att stötta framförallt hushåll ekonomiskt, och att många faktiskt kan bära de kostnadsökningar som varit, och de som väntar.

- Det är slarvigt att använda skattebetalarnas pengar till att skicka ut breda stöd och bidrag. Riktade stöd till mycket utsatta grupper eller företag är betydligt bättre tillvägagångssätt, säger hon.

Politikens viktigaste roll, menar Annika Winsth, är att göra det attraktivt för entreprenörer, företagare, riskkapitalister och studenter att verka i Sverige. Framför allt ska företag vilja bedriva verksamhet här. För att de ska göra det anser hon att politiken behöver lösa flera viktiga utmaningar.

- Energitillförseln är en. Energiproduktionen måste vara hållbar och tillförlitlig i hela landet. Dessutom måste det finnas rätt kompetens, inte minst ingenjörer. I grunden är det politikernas uppgift att se till att försörja svensk arbetsmarknad med den kompetens som efterfrågas.

Om Annika Winsth

Annika Winsth är chefekonom på Nordea där hon arbetat i olika befattningar sedan 1994. Hon har tidigare arbetat på Finansdepartementet och sitter idag i styrelsen för bland annat utrikespolitiska institutet och för Lunds universitet, där hon dessutom är hedersdoktor i ekonomi. Sedan hösten 2021 är Annika Winsth ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Vill du få vårt nyhetsbrev?

Aktuellt från IVA mailas varannan tisdag och ger dig senaste nytt om vad vi gör - och inbjudningar till alla våra evenemang.