IVA fokuserar på: Matematikraset i PISA-undersökningen

Hur ser du på PISA-resultatet?

- Jag betraktar PISA-resultaten med oro, särskilt med tanke på den övergripande försämringen som observerats nästan överallt i Europa. Även om pandemin säkerligen har påverkat, är det viktigt att notera att den inte kan betraktas som den enda orsaken till denna nedgång. Vi behöver noggrant analysera och identifiera olika faktorer som kan ha bidragit för att implementera lämpliga åtgärder och förbättringar.

Vad kan resultatet få för konsekvenser för Sverige som teknik- och innovationsnation?

- En försämring av elevernas mattekunskaper kan få betydande konsekvenser för Sverige som teknik- och innovationsnation. Matematik utgör en grundläggande byggsten för teknisk kompetens och innovationsförmåga. Om elevernas matematiska färdigheter försämras kan det påverka den framtida arbetskraftens förmåga att möta de tekniska och innovativa krav som samhället ställer. Dessutom kan det försämra Sveriges konkurrenskraft på den globala arenan.

Vad tycker du behöver göras för att elever i svensk skola ska prestera bättre?

- För att upprätthålla och stärka vår position som teknik- och innovationsnation är det avgörande att investera i och främja högkvalitativ matematikundervisning för eleverna. Detta kommer inte bara att säkerställa en kvalificerad arbetskraft i framtiden utan också stödja en långsiktig hållbar utveckling och tillväxt för Sverige.

Hur skulle det gå till?

- Det finns ingen enkel lösning, men jag ser två avgörande faktorer som måste adresseras för att förbättra elevernas prestation i internationella jämförelser: förståelsen för ämnen, särskilt matematik, och förbättring av studietekniken. Matematik bör undervisas inte bara som en uppräkning av formler, utan som ett vackert språk nödvändigt för att förstå, beskriva och analysera vår komplexa omvärld.

- Det är också viktigt att elever tar den nödvändiga tiden för självstudier, reflektion för att själva komma fram till lösningar innan de diskuterar och tränar med andra. Jag har märkt att självstudiedelen har minskat avsevärt de senaste åren, och därför det är avgörande att åter prioritera och uppmuntra elever att aktivt delta i sin inlärningsprocess genom självständig reflektion och studier.

Många pratar om att öka undervisningstiden. Hur ser du på det?

- Ökad undervisningstid kan vara en åtgärd, men det kan inte vara den enda lösningen. Det är lika viktigt att fokusera på att förbättra undervisningsformen och främja en djupare förståelse för ämnet. Kvalitet i undervisningen och elevernas engagemang är avgörande faktorer för framgång, och därför bör vi även inrikta oss på dessa områden för att skapa en mer effektiv och meningsfull inlärningsmiljö.

PISA-undersökningen visar att resultatet skiljer sig stort beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund. Vad behöver göras för att vi ska få en mer likvärdig skola?

- Den svenska skolan har också blivit mer ojämlik. Eleverna från socioekonomiskt utsatta hem har drabbats hårdare av pandemin än elever från mer välbärgade hem. Detta har lett till att skillnaderna i kunskap mellan elever från olika bakgrunder har ökat. Det är svårt att komma med konkreta lösningar, men några förslag som skulle kunna införas är:

• Förstärka stödet till elever från socioekonomiskt utsatta hem. Detta kan göras genom att öka resurserna till skolor i dessa områden, satsa på tidiga insatser, ordna inspirationsföreläsningar. Dessa elever behöver också fler förebilder som de kan associera sig med.
• Skapa en mer likvärdig läroplan. Läroplanen bör vara tydlig och ambitiös, och den bör vara utformad så att den kan möta alla elevers behov.
• Förstärka lärarnas kompetens. Lärare behöver ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att möta elevernas behov.

Märker ni på KTH som en av Sveriges största tekniska högskolor att elevernas matematikkunskaper blivit sämre?

- Vi har noterat en viss variation i matematikkunskaperna hos studenterna här på KTH. Det är dock viktigt att påpeka att vi ännu inte har märkt en kraftig försämring som motsvarar de bekymrande resultaten från årets PISA-undersökning. Som en högt rankad teknisk högskola drar vi till oss studenter som tenderar att satsa på STEM-ämnen. Jag förväntar mig dock att PISA-resultatet kommer att indikera en mer påtaglig försämring framöver.

Ett resultat från PISA-undersökningen är att många elever upplever ”matematikängslan”. Vad kan man göra för att råda bot på detta?

- För att mildra matematikängslan som många elever upplever är det viktigt att förstå att ängslan ofta uppstår när ämnet associeras med förväntningar om att inte klara eller förstå det. I skolan är det därför viktigt att skapa en miljö där elever uppmuntras att se misstag som en naturlig del av lärandeprocessen och där prestation inte är det enda målet.

- Genom att erbjuda stöd och positiva exempel kan vi omvärdera uppfattningen om matematik och skapa en mer positiv och tillåtande inställning till ämnet. Jag tycker också det är viktigt att förmedla att matematik inte är en torr vetenskap utan kräver stor fantasi och kreativitet.

Om Sandra Di Rocco

Sandra Di Rocco är professor i matematik och skolchef för Skolan för teknikvetenskap vid KTH. Hennes forskningsämne är algebraisk geometri. Hon är också styrelseledamot i Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) forskningsgrupp AI/Matematik.

Sandra är ledamot av IVA sedan 2021.