Ny uppskjutningsplats gör Sverige till betydande rymdnation
Nu är Europas första uppskjutningsplats för satelliter invigd - och den är svensk. Lagom till att Sverige tar över ordförandeskapet i EU klipptes på fredagen den 13 januari snöret till den nya uppskjutningsplatsen på Spaceport Esrange utanför Kiruna. Det är den första i sitt slag i Europa och det är ett stort steg mot att göra Sverige till en mer betydande rymdnation i världen. Det säger Anna Rathsman generaldirektör på Rymdstyrelsen ochIVA-ledamot.
Att Sverige nu har en anläggning som kan skjuta upp egna satelliter är stort. Det är inte så många länder i världen som har den förmågan.
- Och nu när vi har det så blir Sverige en aktör som är mer intressant för andra rymdnationer att samarbeta med, säger Anna Rathsman som även är ordförande i ESA Council, det högsta rådet inom den europeiska rymdstyrelsen ESA.
Rymden är ett utvecklingsfält som har fått allt större strategisk och praktisk betydelse under de senaste decennierna. Det gäller inte minst satelliter som idag till exempel används för att bedriva forskning, övervaka väder och observera klimatförändringar. De utgör också en viktig länk för den kommunikation som krävs för att upprätthålla samhällskritisk infrastruktur; som internet och världens finansiella system.
Få uppskjutningsplatser utgör flaskhals
Den svenska rymdbasen Esrange, nyligen omdöpt till Spaceport Esrange, har funnits sedan 60-talet - men den har hitttills inte tillhört till de anläggningar med kapacitet att skjuta upp raketer stora nog att bära de mesta avancerade satelliterna. Sverige och övriga länder inom den europeiska rymdorganisationen ESA har därför varit beroende av uppskjutningsplatser utanför Europa. Sedan många år används bland annat Frankrikes uppskjutningsbas i Kourou i Franska Guyana, men flera europeiska satelliter har även skjutits upp från rysk mark. Sedan kriget i Ukraina inleddes har de ryska baserna inte varit tillgängliga, vilket fått konsekvenser för det internationella rymdsamarbetet, konstaterar Anna Rathsman.
– För svensk del har det bland annat inneburit att den svenska klimatsatelliten MATS blev försenad och fick skjutas upp från Nya Zeeland i stället
Esranges nysatsning ökar Sveriges konkurrenskraft
Beslutet att bygga ut Spaceport Esrange med en infrastruktur som är kapabel att skjuta upp satelliter fattades år 2020 av den dåvarande regeringen. Att Sverige nu blivit det första landet i Europa med den förmågan kan öppna många nya möjligheter och öka sveriges konkurrenskraft, spår Anna Rathsman. En pågående Nato-ansökan och en europeisk strävan efter självständiggörande från ryska rymdbaser innebär att Sverige kan få ett betydande inflytande i det internationella rymdsamarbetet, tror hon.
– Det skulle uppmuntra företag att komma hit, och redan nu har det satt i gång en slags positiv spiral i Kiruna. Det skapar goda utvecklingsmöjligheter för vår svenska kompetens, som redan är väldigt utvecklad i dessa områden. Dessutom öppnar det också upp Sverige för nya, kommersiella aktöre som kan skapa många nya arbetstillfällen. Det institutionella är otroligt viktigt som en slags basplattform och teknikutvecklingsplattform så att man blir konkurrenskraftig. Sedan kan det, i sin tur, göra att man kan få in andra pengar och affärer kommersiellt utifrån.
Ökad trängsel i rymden kräver tydligare lagar och regler
Att Sverige hänger med i rymdutvecklingen är inte bara viktigt för forskarvärlden och det civila samhället. Det har också blivit av allt större militärt intresse. På senare år - inte minst sedan Rysslands invasion i Ukraina - har det blivit tydligt att en nations försvar inte bör begränsas till land, till havs och cybersfären. Nu väljer allt fler länder att komplettera med utökade satsningar i rymden; något som bland annat möjliggör för en mer sofistikerad övervakning och insamling av underrättelser. I och med att rymden har blivit en arena för allt flera intressen, där nya aktörer tar plats, uppstår behovet av en uppdaterad lagstiftning som reglerar den svenska rymdverksamheten.
– Den nuvarande svenska rymdlagen skrevs på åttitalet och ryms på en halv A4-sida, konstaterar Anna Rathsman, som menar att den har fungerat bra hittills men att den inte täcker allt som kommit att ingå i det komplexa landskap som rymden utgör idag.
– Det finns inte tillräckligt med plats för alla. Många vill ha tillträde, och det finns samtidigt ingen egen ägare. Därför behövs tydliga restriktioner och lagar som reglerar hur rymden används. Behovet av en ny lag har funnits länge, och utredare har nu lämnat in ett betänkande till riksdagen. Det är exempelvis helt avgörande för att veta hur vi ska kunna vidareutveckla Esrange. Att få till en ny rymdlag är en av mina stora önskningar under 2023.
Fler satsningar krävs om Sverige ska hänga med
Öppnandet av den nya uppskjutningsplatsen på Spaceport Esrange är ett stort framsteg för Sverige som rymdnation, men för att fortsätta hänga med kommer det att krävas fler och större satsningar. Här är framtida regeringars finansiering och uppmuntran av central betydelse, och än så länge har inga tydliga signaler kommit från den nya regeringen, menar Anna Rathsman, som har förhoppningar om fler initiativ nu när man börjat bli lite mer varm i kläderna.
– Rymden måste placeras högre upp på prioriteringslistan i Sverige. Mycket har gjorts under de senaste åren, när Regeringskansliet bland annat har ökat rymdstyrelsens budget, men mycket arbete återstår. Vi börjar från en lägre nivå än resten av Europa, och många av våra grannländer satsar fortfarande väldigt mycket mer. Rymden är ett oerhört viktigt, strategiskt område som måste börja ses mer som en infrastruktur till nytta för jorden.
Fakta
Vad är Spaceport Esrange?
Det är en svensk anläggning för rymdforskning, satellitövervakning och uppskjutning av forskningsballonger och raketer som ligger 40 kilometer öster om Kiruna. Spaceport Esrange ägs och drivs av det svenska rymdteknikföretaget Swedish Space Corporation, som bland annat har samarbetsavtal med ESS och NASA.
Vad är Rymdstyrelsen?
Rymdstyrelsen är en svensk myndighet som ansvarar för all statligt finansierad svensk rymdverksamhet som bedrivs i Sverige och internationellt. Rymdstyrelsen ligger under utbildningsdepartement och har som huvuduppgift är att tillse utvecklingen av svensk forskning och utveckling (FoU) inom rymd- och fjärranalysverksamhet.
Vad är ESA?
European Space Agency är den europeiska rymdstyrelsen. Den styrs av 22 medlemsländer, däribland Sverige. ESA bedriver en rad olika rymduppdrag och har flera anläggningar för rymdforskning och uppskjutning av raketer runt om i världen. En av dessa är Spaceport Esrange utanför Kiruna.
Vad är Guiana Space centre?
Centre spatial guyanais, som den också heter, en uppskjutningsbas för raketer som Frankrike byggt i Kourou, Franska Guyana, i Sydamerika. Den används bland annat av ESA för att skjuta upp satelliter och Ariane 5-raketer som transporterar astronauter och förnödenheter till den Internationella rymdstationen ISS.
Om Anna Rathsman
Anna Rathsman är sedan 2018 generaldirektör för Rymdstyrelsen och parallellt även ordförande i ESA council, den europeiska rymdstyrelen ESAs högsta råd. Anna Rathsman är i grunden ingenjör i elektroteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan och idag en av Sveriges ledande experter inom svensk och internationell rymdverksamhet. Sedan 2021 är Anna Rathsman också ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).
