Remissvar: Produktivitetskommissionens betänkanden
IVA välkomnar kommissionens huvudsakliga analys och övergripande inriktning och instämmer i att produktivitetstillväxten är avgörande för Sveriges långsiktiga välstånd, konkurrenskraft och förmåga att möta stora samhällsomställningar.
IVA är en akademi inom teknik och ekonomi som har en systemsyn som grund för tänkande även i samhällsfrågor. Idag kräver allt fler frågor ett horisontellt angreppssätt och produktivitetskommissionen har tagit ett brett grepp på hela samhällsekonomin, vilket iVA välkomnar. De frågor kommissionen lagt förslag kring berör hela Regeringskansliet och ofta flera departement samtidigt för olika sakområden. IVA ser gärna en bred hantering av detta betänkande jämfört med en traditionell mer sakområdesinriktad hantering för helhetsgrepp och genomslag. En sådan hantering skulle även vara en signal till hela statsförvaltningen om systeminnovation i arbetssätt.
IVA ser ett stort värde i att kommissionen presenterar ett brett och långsiktigt perspektiv på produktivitetspolitiken, där produktivitetsutvecklingen kopplas till såväl teknisk utveckling som institutionella och strukturella förutsättningar. IVA vill samtidigt understryka vikten av att betänkandena nu omsätts i konkret reformarbete och inte stannar vid analys och övergripande policyrekommendationer.
IVA lämnar i detta remissvar synpunkter främst inom områden nära IVAs kärnuppdrag – forskning, innovation och utbildning – men även ur systemperspektiv på ramvillkor, offentlig sektors effektivitet samt EU:s roll för svensk produktivitet och skalbarhet.
Sammanfattning av IVAs huvudsakliga synpunkter
IVA tillstyrker i huvudsak Produktivitetskommissionens inriktning och vill särskilt framhålla följande prioriteringar:
- Färdigställandet av EU:s inre marknad är av grundläggande betydelse för svensk produktivitet och välstånd. Kommissionen understryker också den centrala roll som den inre marknaden spelar för Sveriges produktivitetsutveckling och pekar på starka skäl att fortsätta stärka dess funktionssätt. Ett sådant arbete bör i hög grad inriktas på att bryta ned kvarvarande hinder för fri rörlighet, särskilt inom tjänstesektorn och framväxande nya branscher, där betydande regulatoriska hinder fortfarande begränsar gränsöverskridande handel och konkurrens.
- Statens investeringar i FoU bör höjas till 1,2 procent av BNP till 2032 för att möta den starka globala utvecklingen och ökande konkurrensen inom forskning och innovation. Höjningen bör investeras med balans mellan nyfikenhetsinitierad och behovsmotiverad forskning, samt med prioritering på global forskningsspets och främjande av starka innovationskluster.
- Teknikforskning behöver särskilt prioriteras för att möta internationell utveckling och stärka Sveriges position inom möjliggörande nyckelteknologier och disruptiva teknologier som öppnar upp för nya branscher och företag, samt stärker konkurrenskraften för befintliga.
- Kompetensförsörjning är fundamental: insatser behövs från grundskola till högre utbildning, forskarutbildning, livslångt lärande och internationell rekrytering.
- Offentlig sektors produktivitet måste öka, särskilt genom digitalisering och användning av AI. Detta förutsätter samtidigt organisatorisk förnyelse, utvecklade styrformer och en minskad administrativ belastning. Därutöver behöver den offentliga sektorn bli väsentligt snabbare i att möta de nya behov som uppstår i näringslivet till följd av disruptiva teknologiska och sociala förändringar. Utan en sådan anpassningsförmåga riskerar den offentliga sektorn att hämma, snarare än understödja, produktivitetsutvecklingen.
- Regleringar, byråkrati och tillståndsprocesser bör förenklas och effektiviseras för att stödja investeringar, innovation och tillväxt.
- Samverkan och rörlighet mellan akademi, institut, näringsliv och offentlig sektor bör stärkas, inklusive genom karriärvägar och meritering.
- Entreprenörskap bör underlättas och stimuleras för att stärka produktivitetstillväxt och innovationskraft.
- Arbetstid bör inte lagstiftas utan fortsatt hanteras av arbetsmarknadens parter.
Beslut i ärendet har fattats av IVAs verkställande direktör Sylvia Schwaag Serger. Ärendet har handlagts av Michael Jacob, policychef. I ärendets beredning har IVA-ledamöter deltagit, särskilt Lars Stenqvist (avd. Elektroteknik), Fredrik Andersson (avd. Ekonomi), Peter Larsson (avd. Utbildning och forskning) och Åsa Zetterberg (avd. Informationsteknik).