Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

Sveriges globala klimatavtryck

IVAs yttrande avseende delbetänkandet ”Sveriges globala klimatavtryck” (SOU 2022:15) från Miljömålsberedningen.

IVAs ställningstagande

IVAs remissvar begränsar sig till två av miljömålsberedningens förslag. Det rör förslagen som terfinns i avsnitt 10.3 på sidorna 403-404 i betänkandet:

  • att riksdagen beslutar om ett långsiktigt klimatmål för Sveriges klimatpåverkan från konsumtion – ett mål inom ramen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan – om att nå nettonoll utsläpp till 2045.
  • att riksdagen beslutar om två målbanor för Sveriges klimatpåverkan från konsumtion fram till 2045 – inom ramen förmiljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan – där huvudmålbanan baseras på att Sverige och EU når sina respektive territoriella klimatmål samt att övriga länder ställer om i linje med sina klimatbidrag (NDC) och långsiktiga klimatstrategier (LTS) till Parisavtalet. Sverige ska sträva efter en alternativ målbana för klimatpåverkan från konsumtion som är i linje med IPCC:s 1,5-gradersscenario.

IVA anser att dessa två förslag inte bör genomföras (vilket också innebär att de kompletterande förslag som återfinns i samma avsnitt inte blir relevanta). 

Underlag för IVAs ställningstagande

Skälen till IVAs avrådan från att genomföra förslagen hänför sig huvudsakligen till fyra huvudargument:

  • Avsaknad av en analys (kvantitativ eller åtminstone kvalitativ) angående vilka reella effekter som ett genomförande av förslagen skulle kunna få.
  • Beredningen konstaterar att förslagen kan vara i konflikt med förändringar av EUs klimatpolitik som är under implementering. Denna fråga måste givetvis utredas innan förslagen implementeras. Det har inte gjorts.
  • Merparten av Sveriges import kommer från länder som omfattas EUs utsläppshandelssystem som nu stramas åt ytterligare. IVAs bedömning är att ett klimatmål för svensk konsumtion därför endast kommer att marginell effekt (om någon) på utsläppen.
  • För att nå maximal effekt bör klimatmål som rör utsläpp hanteras på så hög nivå som möjligt och att sätta nationella mål samtidigt som EU implementerar utsläppsgränser i nivå med Parisavtalet riskerar att bli suboptimalt. Vidare är en enhetlig klimatpolitik inom EU ett egenvärde i sig, som stärker EUs förutsättningar att påverka andra länders klimatpolitik. En utveckling mot mer nationella mål inom EU vore därför olyckligt. Andra föreslagna åtgärder, t.ex. Carbon Border Adjustments, kan förväntas att fungera bättre för att åstadkomma globala utsläppsminskningar än de i betänkandet lämnade förslagen.

Akademiens beredning av ärendet

Ärendet har handlagts av Johan Weigelt, vice vd och akademisekreterare. I ärendets beredning har deltagit ledamöter från IVAs avdelning IX Ekonomi. Beslut i ärendet har fattats av verkställande direktör Tuula Teeri.

Remissvar: SOU 2022:15