IVAs vd - om behovet av livslångt lärande

Kära IVA-vänner,

“Throw out the box and encourage brain circulation!” Så sammanfattar jag ett av ekonomipristagare Joel Mokyrs resonemang under vårt samtal på IVA förra söndagen. Joel Mokyr talade om hur små länder kan hävda sig i den globala konkurrensen: tänk inte utanför boxen, utan kasta ut boxen! Och uppmuntra till utbyte av idéer – till studier och arbete utomlands. Och våga vilja attrahera talanger!

Joel Mokyr talade också om hur progressiva samhällen ser teknologisk och vetenskaplig utveckling som något positivt och önskvärt för samhällets framsteg. En kultur där innovation, experiment och kunskap värderas högt, vilket i sin tur driver ekonomisk tillväxt och välstånd.

På frågan vad som karakteriserar vår samtid svarade Joel Mokyr att den snabba och disruptiva teknikutvecklingen som vi ser idag är fundamentalt annorlunda än allt vi tidigare upplevt. “On every dimension you can think of; life today, on this planet, is so radically different than what it has been in the past”.

Som ekonomhistoriker håller jag med. Det är alltid svårt att analysera sin egen samtid och sätta vår egen tid i ett perspektiv. Men ni som brukar läsa mina texter känner igen budskapet. Den ultrasnabba teknikutvecklingen omkullkastar allt vi tidigare har hållit för sant. Den tid vi lever i nu är unik och går inte att jämföra med något vi tidigare sett. Det ställer väldigt tuffa krav på beslutsfattare här och nu – inte bara politiker, utan även rektorer för lärosäten, företagsledare och myndighetschefer. 

​Se gärna samtalet i sin helhet här​. Förutom mina frågor om teknikens betydelse för stadig tillväxt och om Kinas roll i världen idag, fick några av våra gäster möjlighet att ställa frågor till Joel Mokyr. Tillväxtverkets generaldirektör Elisabeth Backteman frågade vad små länder som Sverige ska göra för att stärka sin innovationsvänliga kultur. LO:s ordförande Johan Lindholm frågade om skyddsnätens roll i ett samhälle som uppmuntrar innovation och tillväxt. 

Två intressanta frågor som är särskilt viktiga för Sverige, eftersom vårt land på flera sätt sticker ut både globalt och inom EU. Sverige är EU:s mest innovativa land, vi har flest enhörningar per capita efter Silicon Valley och vi har högt arbetskraftsdeltagande och väldigt låg statsskuld. Men vi har samtidigt svajande produktivitet, stora bekymmer i skolan, gängkriminalitet och en ökande arbetslöshet. Nu står valrörelsen för dörren och min förhoppning är att våra partier och politiker ser de långa linjerna och tar ansvar för Sveriges utveckling bortom den närmaste mandatperioden. 

I förra nyhetsbrevet ställde jag mig frågan om inte Sverige skulle ha en teknikminister. Av min mejlkorg att döma verkar det som att en del av er läsare håller med mig. Jag vet inte om just en teknikminister är det avgörande kortet, men jag skulle önska en större förståelse för teknikens otroligt viktiga roll i att skapa tillväxt och ett hållbart och säkert samhälle.

”Jag är mer rädd för gammal teknik än ny teknik” var det någon som sade. Jag håller självfallet med, men vi måste vara beredda på att när ny teknik introduceras skakas samhällen om. Yrken försvinner och andra tillkommer. Joel Mokyr pratade om hur ett helt yrke ('scribes' dvs de som transkriberade texter för hand) decimerades på kort tid när tryckpressen spred sig genom Europa på 1400-talet.

Numera talar man om ”AI-utsatta yrken”, exempelvis kodare och systemvetare. Stanfordekonomen Erik Brynjolfsson talade om detta när han gästade IVA i augusti och i sin studie ”Canaries in the coal mine” skriver han att AI slår hårdast mot yngre och nyanställda. I USA har AI-utsatta yrken redan minskat de yngres anställningar med uppemot 20 procent.

I sammanhanget är det livslånga lärandet otroligt viktigt. Behovet av ständig fortbildning för yrkesverksamma personer - inte minst ingenjörer - ökar i takt med teknikomvandlingen och de stora samhällsförändringar som klimatomställningen och det försämrade säkerhetsläget. 

Idag är varken lärosätenas uppdrag eller struktur riggade för att möta dessa behov. Det saknas flexibilitet, tydliga processer och tillräcklig volym, och det är svårt för yrkesverksamma att hitta och delta i relevanta kurser. Det handlar också om bristande incitament för lärosätena, något som jag också brottades med under min tid som prorektor på Lunds universitet. KTH publicerade nyligen en rapport av professor Gunnar Karlsson som lyfter vikten av ett livslångt lärande. Rapporten föreslår en rad intressanta förändringar hos lärosätena för att bryta dödläget. Bland annat att hela kursutbudet ska göras tillgängligt för yrkesverksamma, nu direkt. IVA välkomnar detta förslag och hoppas på fullt i de digitala bänkraderna kommande terminer. 

Nu står en längre ledighet för dörren och jag önskar er alla en god avslutning på året. 

Vd-orden publiceras på svenska i IVAs nyhetsbrev, och på engelska på IVAs LinkedIn.