IVAs vd - Vad kan vi lära av en romersk kejsare?

Kära IVA‑vänner,

När världen känns överväldigande hittar jag värdefulla perspektiv i historien. Denna gång vände jag mig till den romerska kejsaren Marcus Aurelius och hans ”Självbetraktelser”.  Kan stoicismen hjälpa oss att förstå vad som händer, varför det händer och hjälpa oss att navigera framåt? Kanske.

Det finns sådant vi kan kontrollera och sådant vi inte kan kontrollera. Kinas tempo i teknikutvecklingen och USA:s politiska svängningar kan vi inte göra något åt. Men Sverige och Europa kan i allra högsta grad kontrollera sitt eget öde. Vägvalen vi gör idag avgör vårt välstånd i framtiden. Att acceptera sanningen handlar inte om att ge upp eller bli passiv, utan att se verkligheten som den är och sedan handla pragmatiskt utifrån det. Eller som Deng Xiaopeng formulerade det på 1970-talet, när han inledde Kinas ekonomiska reformer som har förändrat historien och världen: ”Jag bryr mig inte om ifall katten är vit eller svart så länge den fångar möss”.

Jag har nyligen tillbringat en dryg vecka i Kina i samband med att jag var inbjuden att tala på en konferens i Hong Kong. Det var några år sedan jag var där, så det var en helt nödvändig resa. Kinesiska beslutsfattare har, som ingen annan, förstått vilken otroligt viktig roll tekniken spelar för ett lands globala maktposition. Ett uttryck för detta är att den kinesiska regeringen avsätter en eftermiddag i månaden till att bli briefad av forskare och andra experter om viktiga utvecklingar i vetenskap och teknik. Det sker på nationell, regional och lokal nivå. Som en tidigare kinesisk minister sa till mig: “Om ett land vill röra sig framåt måste det noggrant studera andra länder.” Det är precis vad Kina har gjort de senaste 40 åren.

Att briefa beslutsfattare handlar inte om prestige eller om att visa upp resultat, utan om att pröva forskningens relevans och forskarens förmåga att sätta den i sitt sammanhang. Det yttersta provet är att göra forskningen begriplig och meningsfull och att förmedla något användbart till beslutsfattare som varken har detaljkunskap eller tid att fördjupa sig. Lyckas man med det, har man nått fram. Det är för övrigt något som jag anser är en av IVAs viktigaste uppgifter.

Kina är idag ett självsäkert Kina. Jag uppfattar en känsla av återupprättelse och en vilja att projicera framgång, både ekonomiskt och teknologiskt, men också i form av idéer och system. Jag uppfattar tonläget som mindre om mindre driven av en personkult kring Xi Jinping än tidigare och mer trygg i att man har ett system som kan konkurrera med och till och med slå västvärlden. Man känner att Kina står sig stabilt och allt starkare medan västvärlden famlar och lägger krokben för sig själv.

Tempot i utvecklingen är förstås slående. Förändring sker snabbt – och det tas för givet att det ska gå snabbt. Det gäller teknologiskt, kommersiellt och ekonomiskt.

Jag imponerades också över spänstigheten i diskussionerna, planerna och aktiviteten i Kina när det gäller AI:s betydelse för utbildning. I enlighet med Kinas utvecklingsmodell – som uppmuntrar kommuner, provinser och andra aktörer att testa nya instrument och angreppssätt – går några universitet och institutioner i bräschen för att förnya utbildning. Ett exempel är ett av toppuniversiteten och Xi Jinpings Alma Mater, Tsinghua University, som nu ökar mång- och interdisciplinaritet genom att bredda sina ingenjörsutbildningar i ett nytt ”Engineering College” på campus i Shenzhen.

Hong Kong är i färd med att återuppfinna sig själv som världens tredje viktigaste finanscentrum (efter New York och London), inte minst när det gäller IPOs, efter några kämpiga år.

Tillsammans utgör Hongkong, Shenzhen och Guangzhou motorn i Greater Bay Area, en av världens mest dynamiska tillväxtregioner där finansiell spjutspets och teknologisk innovationskraft smälter samman.

Förflyttningen från forskning och innovation till produktion är så mycket snabbare i Kina. Efter decennier av fokus på tillverkning satsar man nu alltmer på avancerad forskning med tydlig koppling till industriella och samhälleliga behov. Staten arbetar långsiktigt, med ambitioner, mål och investeringar som sträcker sig långt framåt i tiden. Näringslivet däremot, tycks i vissa avseenden agera mer kortsiktigt i ett system där man är under press att svara snabbt på en dynamisk marknad. Är det motsatt förhållande i Sverige?

Vi ska emellertid inte förenkla bilden. Kina står inför betydande utmaningar – med en åldrande befolkning, sviktande inhemsk privatkonsumtion, problematiska internationella relationer och stora ekonomiska obalanser. Det är också en auktoritär regim med tydliga inskränkningar i politisk frihet. Framtidstron och självsäkerheten som jag mötte hos de forskare, teknikföretag och statsapparaten gäller inte alla. Många yngre forskare och studenter möter en brutal konkurrens, press att leverera och en tuff arbetsmarknad. Det senare förklarar också delvis dramatiskt sjunkande födelsetal, inte minst i storstäderna och en åldrande befolkning, något som gör att Kina riskerar att bli gammalt innan det blir rikt. Hur Kina hanterar allt detta kommer att vara avgörande för den fortsatta utvecklingen.

Kina ser Europa som en i grunden pålitlig partner. Samtidigt är intresset och förståelsen för Europas utmaningar begränsad. I Kina anser man att Europa har sig självt att skylla, inte minst när det gäller problem kring energiförsörjning och bristande strategisk handlingskraft. Det är en syn som kan upplevas som förenklad, men som säger något om hur vi uppfattas utifrån.

Vad betyder då detta för oss? Sverige och Europa står i grunden starkt. Inte minst när vi talar om demokrati, hållbarhet (socialt och miljömässig), forskning, utbildning och avancerad industri. Men vi behöver i högre grad reflektera över hur vi stärker vår förmåga att agera snabbare och mer strategiskt.

Resor ger nyttiga insikter och perspektiv. Jag återvänder till Marcus Aurelius Självbetraktelser: ”Observe the stars in their courses as if you were running with them, and constantly consider the changes of the elements into one another; for such thoughts purge away the filth of life on earth”.

Vd-orden publiceras på svenska i IVAs nyhetsbrev, och på engelska på IVAs LinkedIn.