Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

Viktigt att stärka näringslivets roll i forskningsinfrastrukturer

Yttrande avseende betänkandet "Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur" (SOU 2021:65). IVA instämmer med regeringens utredare om att utvecklingsinsatser behövs vad gäller styrning och prioritering av forskningsinfrastrukturer för att säkra den samhälleliga relevansen och näringslivets deltagande. Men IVA anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående när det gäller att stärka näringslivets medverkan. IVA avstyrker också förslagen om att inrätta nya myndigheter.

Sammanfattningsvis ser IVA positivt på utredningens ställningstagande om att vidga perspektivet på forskningsinfrastruktur och öka näringslivets möjligheter att delta i både utveckling och användning. Men IVA anser att förslagen inte är tillräckligt långtgående för att stärka näringslivets medverkan. Dessutom avstyrker IVA förslaget att politisera forskningsberedningen genom att inkludera företrädare för riksdagens partier. IVA avstyrker även förslagen om att inrätta nya myndigheter.

Övergripande synpunkter

Utredningen är omfattande och innehåller en utförlig nulägesbild vad gäller forskningsinfrastrukturer i Sverige. Utredningen identifierar flera viktiga nyckelfrågor som behöver adresseras och lämnar förslag för att hantera desamma, medan vissa utmaningar (enligt vår mening) har utelämnats. Som utredningen konstaterar är frågeställningarna komplexa, och frågorna som rör forskning och forskningsinfrastruktur är starkt sammanlänkande. Behovet av ett långsiktigt perspektiv och en nationell strategi är tydligt, likaså vikten av att såväl långsiktigheten som strategin tydligt återspeglas i forskningspropositionen.

IVA ser positivt på utredningens ställningstagande att ett brett perspektiv på forskningsinfrastrukturer är nödvändigt. Den samhälleliga relevansen, näringslivets deltagande (gällande såväl användning, utveckling och för att bidra till nationella prioriteringar) kräver utvecklade former för styrning och prioritering. Utredningens förslag behöver dock utvecklas ytterligare för att säkra dessa perspektiv. Vetenskaplig excellens är en förutsättning och står inte i motsättning till näringslivets behov eller samhällsnytta. I anknytning till detta lämnar IVA nedan specifika synpunkter på några av förslagen rörande framtida former för styrning och prioritering.

I betänkandet saknas en diskussion om internationella forskningsinfrastrukturers betydelse i en nationell kontext. Detta är förklarligt då det inte ingick i utredningens direktiv att göra en sådan analys. Likväl är det ett perspektiv som måste beaktas. Nationella forskningsinfrastrukturer skapar länkar till internationella infrastrukturer och hur ’hela systemet’ fungerar, samt vilka förutsättningar det skapar för svensk forskning har stor betydelse.

Betänkandets resonemang gällande samverkan saknar enligt IVAs mening en viktig komponent. Det gäller humankapitalet, d.v.s. den personal som verkar vid och kring forskningsinfrastrukturer. Detta är en nyckelfråga som behöver hanteras. Forskningsinfrastrukturer är samverkansplattformar både för metodutveckling och för att svara på forskningsfrågor. ”Rätt” bemanning är en kritisk förutsättning både för kvalitet och möjligheter till samverkan, och här behövs karriärvägar och tjänster som är anpassade till de behov (inte minst näringslivets) som finns. ”Teknikparksfunktionen” behöver utvecklas kopplat till fler infrastrukturer än MAX-IV/ESS, bland annat för att säkerställa att det finns såväl beställar- som mottagarkompentens från de utanför universitetsvärlden som ska nyttja infrastrukturerna, och kompetens kopplad till infrastrukturerna för att bättre förstå de externa användarnas forskningsfrågor och behov. Detta driver forskning av hög kvalitet.

Betänkandet innehåller flera förslag på etablering av nya myndigheter för att hantera identifierade behov. IVA anser inte att nya myndigheter behövs, utan avstyrker dessa förslag. Istället bör detta lösas genom att befintliga myndigheter får utökade och delvis förändrade uppdrag. Vetenskapsrådet och VINNOVA har t.ex. redan ett gemensamt kansli för MAX-IV/ESS för att maximera Sveriges nytta av de bägge anläggningarna.

IVA instämmer med behovet av långsiktig planering, behovet av en nationell strategi och att forskningsinfrastrukturfrågorna blir en tydlig del av forskningspropositionen och att resurser öronmärks för ändamålet.

IVA avstyrker förslaget att politisera forskningsberedningen, genom att inkludera företrädare för riksdagens partier. Forskningsberedningen bör enligt IVAs bedömning inte fungera som ett organ för politisk förankring. Det måste ske inom det ordinarie
beredningsarbetet i Regeringskansliet och i överläggningar med berörda utskott i riksdagen. Forskningsberedningen bör utgå ifrån de vetenskapliga behoven, med fokus på forskare och forskningens förutsättningar, och det är viktigt att olika samhällssektorer finns
representerade. I sammanhanget, och kopplat till frågan om en långsiktig nationell strategi för forskningsinfrastrukturer, så är det viktigt att Horizon Europe också beaktas. En nationell strategi måste givetvis också innehålla planer för avveckling av infrastrukturer som inte längre är relevanta eller inte längre kan prioriteras.

Vad gäller de digitala infrastrukturerna delar IVA utredningens analys att här behövs skyndsamt insatser för att förbättra samordningen och förutsättningarna för svenska forskare. Även näringslivets roll bör beaktas. Likaså de internationella satsningarna, speciellt Digital Europe. Vi har inget utvecklat förslag på hur detta skulle kunna ske men anser att det bör ske inom ramen för utvecklade uppdrag inom existerande strukturer och inte genom att inrätta en ny myndighet. Flera viktiga komponenter i en sådan nationell struktur, t.ex. Sunet, Snic och SND finns redan och i ett första steg bör dessa samordnas och kompletteras med saknade funktioner.

Ärendet har handlagts av Johan Weigelt, vice vd och Martin Wikström, forsknings- och utbildningspolitisk expert. I ärendets beredning har följande IVA-ledamöter deltagit: Anna Nilsson-Ehle, Jan-Eric Sundgren, Lars Hultman, Anna Sandström, Karin Röding, Stefan Bengtsson, Maria Anvret, Lena Ek samt Kristina Edström.

Remissvar SOU 2021:65