Forskningspropositionen ska omfatta också forskningsbaserad innovation
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) vill att Sveriges investeringar i FoU successivt ökar till minst 4 procent av BNP, enligt akademiens inspel till regeringens kommande forskningsproposition. IVA anser också att forskningspropositionen inte ska begränsas till enbart forskning, utan bör även omfatta högre utbildning och forskningsbaserad innovation.
Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, ska hösten 2020 presentera regeringens nya forskningsproposition. IVA har även denna gång bjudits in för att lämna synpunkter på den kommande propositionen.
Svensk forskningspolitik bör enligt akademien ha två utgångspunkter: landets framtida konkurrenskraft och välstånd, samt de globala hållbarhetsmålen. Forskningspolitiken måste utformas i förhållande till samhällets långsiktiga behov. Sverige har som mål att vara ett av världens mest kunskapsintensiva och innovativa länder. Därför kan inte forskningspropositionen begränsas till enbart forskning utan bör även omfatta högre utbildning och forskningsbaserad innovation. De olika delarna av kunskapssystemet har mycket starka inbördes beroenden, befruktar varandra och bör ses som en helhet. Den statliga styrningen och finansieringen bör främja tydliga kopplingar mellan nyfikenhetsbaserad fri forskning och innovationsnära forskning.
Hela världen står idag inför stora utmaningar, en mycket snabb teknisk utveckling och behov av omfattande digital omställning inom i stort sett hela samhället. IVA anser därför att det är angeläget att prioritera kunskap och utbildning, hand i hand med industriell utveckling och entreprenörskap, samt samarbeten såväl inom som utanför landet.
Ett mål bör vara att de sammantagna offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation successivt höjs till minst 4 procent av BNP. På så sätt skulle Sverige befästa sin position som ett av de ledande FoU-länderna i världen.