Digitaliseringen går snabbt inom de flesta branscher. Samtidigt pågår en omställning av industrin i grön riktning till exempel inom basindustrierna i norra Sverige. Förändringarna kräver ny kompetens och företagen är i stort behov av forsknings- och utvecklingspersonal inom områden som mjukvara, AI, batteriteknik och elektrifiering. Det visar IVAs FoU-barometer 2021 – som är den tredje i ordningen.
FoU-barometern bygger på en enkät om det svenska klimatet för forskning och utveckling, FoU, som besvarats av 100 FoU-chefer i svenskt näringsliv. Tio av dem har djupintervjuats. Tillsammans har företagen i undersökningen cirka 56 000 FoU-anställda, vilket motsvarar 74 procent av alla FoU-anställda i näringslivet enligt de senaste siffrorna från SCB.
Resultatet visar, på samma sätt som tidigare år, att tillgång på kompetens är den klart viktigaste faktorn för näringslivets FoU. Men bara tio procent av de tillfrågade FoU-cheferna ger Sverige högsta betyg när det gäller kompetenstillgång. Andelen företag som säger att det blivit ”svårare” eller ”mycket svårare” att hitta FoU-personal har samtidigt ökat med fem procentenheter till 43 procent jämfört med förra årets undersökning.
Majoriteten av FoU-cheferna – 68 procent – tycker att förhållandena för att bedriva FoU i Sverige är ”bra” eller ”mycket bra”. Det är i stort sett en lika stor andel som förra året. Men en oroande tendens är att omdömena gradvis blir mindre positiva. Jämfört med förra året har andelen som svarar att det svenska FoU-klimatet är ”mycket bra” sjunkit med 5 procentenheter och andelen som svarar ”dåligt” har ökat med 4 procentenheter. Förra året svarade 25 procent att förhållandena för att bedriva FoU i Sverige har blivit ”bättre” eller ”mycket bättre” under de senaste fem åren. I år har denna andel sjunkit till 15 procent.
FoU-cheferna vittnar om ökade svårigheter med att hitta rätt FoU-personal. Ett problem som tagits upp även i de tidigare undersökningarna är möjligheterna att locka utländska experter till Sverige. Ökat distansarbete kan underlätta. Pandemin har skyndat på den utvecklingen och företagen öppnar för större flexibilitet och mer tillåtande regelverk för distansarbete även efter pandemin. Det kan göra det lättare att attrahera ny personal även utanför Sverige. Flera intervjuade FoU-chefer befarar dock att personal på distans blir mindre lojal, vilket kan leda till högre personalomsättning.
Kontoren och fysiska möten är viktiga för företagskultur, kreativitet och samhörighet. Enligt FoU-cheferna kommer därför krav att ställas att personal är på plats under viss tid, exempelvis ett par dagar i veckan.
Inga stora förändringar syns i hur FoU-cheferna rankar de viktigaste faktorerna för placeringen av FoU-verksamhet. Efter kompetens rankas, precis som förra året, ”ett stabilt juridiskt system” och ”närhet till kunder och marknader”. Den faktor som klättrat mest på årets lista är ”forskningspolitik” som stigit från 9:e till 5:e plats. Betyget på den svenska forskningspolitiken ligger dock kvar på samma nivå som tidigare – 3,1 på en femgradig skala. FoU-cheferna anser bland annat att Sverige skulle behöva en tydligare strategi för hur vi ska behålla vår framskjutna position inom forskning och utveckling.
Även FoU-chefernas betyg på de olika faktorerna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Endast på tre punkter får Sverige en fyra eller högre på en femgradig skala: ”Ett öppet och demokratiskt samhällssystem”, ”ett stabilt juridiskt system” samt ”patentskydd”. Sämst betyg får skattesystemet och möjligheterna till skatteavdrag för FoU. Villkoren för optionsprogram för anställda får också lågt betyg, särskild bland mindre företag.
Corona: Mer distansarbete även efter pandemin
Pandemin har skyndat på en redan pågående utveckling mot ökad digitalisering och mer distansarbete. Enligt de intervjuade FoU-cheferna har det fungerat över förväntan och företagen kommer delvis behålla arbetssättet även efter pandemin. Många anställda uppskattar, enligt enkätsvaren, en mer flexibel arbetssituation.
Kontoren anses dock viktiga för att bygga upp företagskultur, samhörighet mellan anställda och kreativitet. Krav kommer därför att ställas att FoU-personalen ska vara på plats under exempelvis ett par dagar i veckan. För att anpassa sig till mer distans-arbete överväger flera företag att minska kontorsytorna och gå över till aktivitets-baserade kontor utan fasta arbetsplatser.
”Vi kommer att prova oss fram till en lösning där vi får det bästa av båda världarna”, säger en FoU-chef.
Mer flexibla anställningsformer kan, menar vissa intervjuade, göra det lättare att attrahera ny personal. En expert måste inte flytta till Sverige för att jobba i ett svenskt team. Å andra sidan ökar konkurrensen om arbetskraften eftersom ökat distansarbete är en global trend. Några intervjuade oroar sig för att det blir lättare för anställda att byta jobb vilken kan leda till högre personal-omsättning.
”Det blir svårare att hålla kvar folk när du inte har samma sociala band. Att byta jobb är då ganska lätt. Det är bara att byta inloggningsuppgifter”, säger en FoU-chef.
Den största nackdelen med distansarbete är att kreativiteten blir lidande, menar nästan alla intervjuade.
”Det är svårt att ta ut svängarna under ett videomöte. Det är också svårare att ge kritik online”, säger en FoU-chef. ”Utvecklingsarbete är ett kreativt hantverk och bygger väldigt mycket på teamdynamik och att vi kan bolla kreativa idéer”, säger en annan.
Några vittnar också om att vissa anställda mått sämre under pandemin. En del har jobbat mer och fått en sämre balans mellan arbete och fritid. Även ergonomin kan vara sämre på hemmakontoret. En FoU-chef -säger att antalet möten ökat.
”Jag ser hur ganska enkla saker som man tidigare löste vid fikaautomaten genererar ett möte. Det blir till slut mycket tid som binds upp i videomöten, speciellt för cheferna.”
Samtidigt har pandemin gjort att företagen utvecklat nya arbetssätt. Ett företag har till exempel infört en ny anställningsform för experter i olika delar av världen som arbetar i globala virtuella team.
En av FoU-cheferna berättar att pandemin lett till nytänkande.
”Den har skakat om hela branschen och hjälpt oss att tänka nytt”.
Kompetensbrist hotar svensk FoU
För tredje året i rad har IVA undersökt klimatet för forskning och utveckling, FoU, bland företag i Sverige. I början av mars 2021 skickades en enkät med frågor om FoU-klimatet till 200 FoU-intensiva företag, varav 50 små och medelstora (SME) med upp till 250 anställda. Totalt svarade 100 forsknings- och utvecklingsansvariga varav 20 från SME:er – vilket ger en svarsfrekvens på 50 procent. Enkätundersökningen har dessutom kompletterats med tio djupintervjuer. Företagen som besvarat enkäten har tillsammans cirka 56 000 FoU-anställda i Sverige, vilket motsvarar 74 procent av alla FoU-anställda i företagssektorn jämfört med de senaste SCB-siffrorna som avser 2019. Bland deltagarna finns några av företagen med flest FoU-anställda i Sverige bland annat Astra Zeneca, Ericsson, Saab AB, AB Volvo och Volvo Cars.
Kompetenstillgång fortsatt viktigast
Precis som 2019 och 2020 toppar ”kompetenstillgång” listan över de viktigaste faktorerna för var företag väljer att placera sin FoU. Tillgång till kompetens får 4,7 i betydelse på en femgradig skala.
Men bara tio procent av de tillfrågade FoU-cheferna ger högsta betyg för tillgången på kompetens i Sverige. I snitt får kompetentillgången 3,6 i betyg, vilket är samma betyg som förra året. Kompetenstillgång är därmed fortsatt den faktor med störst ”gap” mellan hur viktig frågan anses vara och betyget för förhållandena i Sverige.
Bra FoU-klimat – men gradvis försämring
Majoriteten av de 100 FoU-chefer som svarat på enkäten anser att Sverige har ett bra klimat för att bedriva forskning och utveckling. Totalt svarar 68 procent att det svenska FoU-klimatet är ”bra” eller ”mycket bra”. Men jämfört med de tidigare undersökningarna har det skett en gradvis förskjutning åt det sämre hållet. Förra året svarade 13 procent att det svenska FoU-klimatet är ”mycket bra”. I årets undersökning har denna andel sjunkit till 8 procent. Här syns också en stor skillnad mellan små och stora företag. Medan 30 procent av de mindre företagen svarar ”mycket bra” så är samma andel bland storföretagen endast 2 procent.
Totalt svarar 6 procent att förhållandena är ”dåliga”, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med förra året (se -Figur 1).
Bara 15 procent svarar att förhållandena blivit ”bättre” eller ”mycket bättre” under de senaste fem åren. Förra året var motsvarande siffra 25 procent (se Figur 2).
Forskningspolitiken klättrar mest
Den faktor som klättrat mest på årets lista är ”forskningspolitik” som gått från 9:e till 5:e plats i betydelse för var företagen väljer att placera sin FoU. Betyget på den svenska forskningspolitiken ligger dock kvar på samma nivå som förra året det vill säga 3,1 på en femgradig skala. Endast 1 av 100 FoU-chefer ger den svenska forskningspolitiken högsta betyg.
Listan över de viktigaste FoU-faktorerna uppvisar i övrigt få förändringar jämfört med förra året. Efter ”kompetenstillgång” kommer ”ett stabilt juridiskt system”, ”närhet till kunder och marknader” samt ”patentskydd och andra immaterialrättsregler”. Samma faktorer låg i topp även 2020.
På några punkter skiljer sig svaren mellan stora och små företag med upp till 250 anställda. De mindre företagen rankar tillgång till riskkapital betydligt högre än storföretagen och ger denna faktor sämre betyg. Stora företag rankar å sin sida möjligheterna till samverkan med högskolan och andra företag högre.
Skattesystemet får lägst betyg
Överlag är det små skillnader i FoU-chefernas betygsättning av förhållandena i Sverige för de olika faktorerna jämfört med 2020. Endast på två punkter får Sverige en fyra eller högre i genomsnitt på en femgradig skala: ”ett stabilt juridiskt system” samt ”patentskydd”.
Sämst betyg får skattesystemet och möjligheterna till skatteavdrag för FoU. Efter kompetenstillgång är skattesystemet den faktor med störst differens mellan vikt och betyg.
Jämfört med förra året får Sverige något högre betyg för möjligheterna att delta i EU:s forskningsprogram samt för närheten till kunder och marknader.
Efterlyser fler kvinnor inom data
Utbildningsystemets utbud, kvalitet och genomströmning anges som de viktigaste faktorerna för rekrytering av FoU-personal. Här får Sverige förhållandevis låga betyg, särskilt av de större företagen.
En vanlig kritik från FoU-cheferna är att lärosätena är för långsamma när det gäller att förändra utbildningsutbudet. Även om utbildningsplatserna inom datavetenskap och AI blir fler, så ökar samtidigt behovet kraftigt inom i stort sett alla branscher, påpekar flera FoU-chefer. För att bredda rekryteringsunderlaget och hitta nya talanger är det viktigt att fler kvinnor söker sig till IT-utbildningarna anser flera av de intervjuade.
Optioner viktigt för små företag
Villkoren för optionsprogram för anställda får lägst betyg bland alla faktorer för FoU-rekrytering i Sverige med ett snitt på 2,4. Frågan är särskilt viktig för de mindre företagen som både rankar möjligheterna till optioner betydligt högre än storföretagen och ger mycket lägre betyg. I snitt får optionsmöjligheterna bara 1,9 i betyg av de mindre företagen. Det är därmed den faktor som skiljer sig mest mellan små och stora företag.
Den enda punkt som får 4 eller högre i snittbetyg vad gäller rekryteringsmöjligheterna i Sverige är ”ett öppet och demokratiskt samhällsklimat”. Samtidigt är det den faktor som försämrat sitt betyg mest jämfört med 2020.
Underlätta rekrytering från utlandet
Liksom i FoU-barometern 2019 och 2020 anser FoU-cheferna att möjligheterna att rekrytera utländska experter behöver förbättras. Gapet mellan hur viktig denna faktor är (4,0) och betyget för Sverige (3,1) är oförändrat jämfört med förra året. Här finns också en tydlig skillnad mellan små och stora företag där frågan rankas högre bland storföretagen.
Svårare att hitta FoU-personal
Andelen företag som anser att det blivit ”svårare” eller ”mycket svårare” att hitta FoU-personal har ökat till 43 procent i årets undersökning jämfört med 38 procent förra året och 35 procent 2019. De områden som pekas ut där det är särskilt svårt att hitta personal är: mjukvaruutveckling, AI samt ”elektrifiering” inklusive batteriteknik. Även IT-säkerhet och ”hållbar mobilitet” är områden där företagen uppger att det riskerar att bli allt svårare att hitta kompetens.
Fler företag ökar FoU utomlands
Under de närmaste fem åren planerar 65 procent av företagen i undersökningen att öka sin FoU. Men alla kommer inte att öka i Sverige. Här ligger andelen som kommer att öka sin FoU på 56 procent. Mönstret känns igen från tidigare undersökningar.
I år svarar även tre procent att den totala FoU:n kommer att minska de närmaste fem åren. Dubbelt så många – sex procent – säger att FoU:n kommer att minska i Sverige under samma period.
FoU-chefer: Så får Sverige ett bättre FoU-klimat
I enkät och intervjuer har FoU-chefer fått föreslå åtgärder för att göra Sverige mer attraktivt för FoU-investeringar. Här är några av förslagen.
Stärk samarbetet med lärosätena
Framför allt större företag understryker vikten av långsiktiga forskningssamarbeten med lärosätena. För att sänka trösklarna och möjliggöra dessa samarbeten krävs mer offentlig medfinansiering anser FoU-cheferna vid flera svenska storföretag. På områden där Sverige ligger i framkant kan mer pengar till samverkansforskning bidra till innovationer som sedan kan ge nya jobb.
Flera FoU-chefer efterlyser också mer satsning på kommersialisering genom att exempelvis förenkla uppskalning från pilotskala genom förmånliga lån. Offentliga aktörer inom exempelvis vården bör i ökad utsträckning efterfråga och testa innovativa idéer.
Förläng expertskatten
Sverige kan bli bättre på att ta hand om utländska talanger anser FoU-cheferna. Expertskatten pekas ut som ett mycket viktigt instrument och flera företag vill se en ytterligare förlängning. Ett alternativ som föreslås är sänkt arbetsgivaravgift för FoU-anställda. Även andra former av ”FoU-rabatt” välkomnas liksom en ”one-stop-shop” för utländska studenter och experter för allt praktiskt inklusive personnummer, arbetstillstånd, internationell skola för barnen.
»Inrätta en CTO för Sverige«
Flera FoU-chefer anser att ”landet Sverige” skulle behöva en tydligare strategi för hur vi ska behålla vår framskjutna position inom forskning och utveckling. De efterlyser till exempel en ”nationell målbild”, och en ”mer aktiv och framåtlutad attityd från myndigheterna”. Flera FoU-chefer lyfter fram 1990-talets hem-pc-reform och skulle gärna se en liknande statlig satsning inom exempelvis digitalisering. En FoU-chef säger att: ”vi skulle behöva en CTO för Sverige”, det vill säga en pådrivande kraft för att göra Sverige världsledande inom utvalda framtidsområden.
Så har vi gjort
- I början av mars skickades IVAs årliga FoU-enkät till forsknings- och teknikchefer på 200 företag med omfattande FoU i Sverige. Av de tillfrågade företagen var 50 små- och medelstora med upp till 250 anställda.
- Totalt svarade 100 företag vilket motsvarar 50 procent. Svarsfrekvensen var något högre bland de större företagen, 53 procent, jämfört med de mindre där den låg på 40 procent.
- De svarande företagen representerar olika branscher med högst andel inom: IT/telekom, medicin/lifescience samt verkstadsindustri.
- Bland företagen som svarat finns de med flest FoU-anställda i Sverige bland annat Astra Zeneca, Ericsson, Saab AB, AB Volvo och Volvo Cars.
- Sammanlagt har de svarande företagen cirka 56 000 FoU-anställda i Sverige. Det motsvarar 74 procent av alla FoU-anställda i företagssektorn. (Enligt SCB:s senaste FoU-statistik som avser 2019 finns 76 000 FoU-anställda i näringslivet.)
- Djupintervjuer har gjorts med tio forsknings- och teknikchefer varav fyra på mindre företag. De intervjuade företagen är verksamma inom fordon, medicin, it, telekom, dataspel, verkstad, gruvindustri och energi.
- FoU-barometern presenteras årligen. Läs mer på iva.se/projekt/naringslivets-fou-investeringar