Hård konkurrens om kompetens till forskning och utveckling

Företag uppger att de har allt svårare att hitta personal till forskning och utveckling (FoU). Särskilt utmanande är det att hitta mjukvaruutvecklare och ingenjörer inom elektrifiering. Men på det stora hela har Sverige ett bra klimat för att bedriva forskning och utveckling. Det visar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) FoU-barometer 2022.

Läs FoU-Barometern som pdf

 

Mer än hälften av FoU-cheferna på Sveriges mest FoU-tunga företag anser att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att rekrytera personal till forskning och utveckling. Det är en ökning med nära tio procentenheter jämfört med förra året visar 2022 års FoU-barometer från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

En viktig förklaring är den snabba omställningen mot ökad digitalisering och elektrifiering som pågår i nästan alla branscher. Det leder till stor konkurrens om kompetens inom dessa områden. Svårigheterna att få tag i rätt personer hämmar, enligt flera intervjuade FoU-chefer, företagens tillväxt. Det gör det också svårare att genomföra utvecklingsprojekt.

Digitaliseringen, som skyndats på av pandemin, ökar samtidigt sårbarheten. Flera företag rapporterar om ett ökat behov av kompetens inom cybersäkerhet. För att möta efterfrågan efterlyser FoU-cheferna fler kurser och utbildningar inom cybersäkerhet på högskolor och universitet.

FoU-barometern bygger på en enkät om det svenska klimatet för forskning och utveckling, FoU, som varje år skickas ut till 200 utvalda FoU-intensiva företag varav 50 små och medelstora. Årets enkät har besvarats av 77 FoU-chefer eller personer på motsvarande position. Tio har även djup-intervjuats.

Företagen som svarat representerar en stor andel av det svenska näringslivets FoU. Tillsammans har de cirka 54 500 FoU-anställda i Sverige. Det motsvarar 72 procent av alla FoU-anställda i företagssektorn enligt de senaste siffrorna från SCB.

Generellt har företagen en ganska positiv bild av det svenska innovationsklimatet. Sju av tio FoU-chefer svarar att förhållanden för att bedriva FoU är ”bra” eller ”mycket bra”. Det är en liten ökning med två procentenheter jämfört med 2021.

Positiva faktorer som lyfts fram är bland annat bra samverkan mellan företag, akademi och myndigheter och att Sverige ligger långt fram inom digitalisering. Även familjepolitiken och ett stabilt juridiskt system bidrar till att göra Sverige till ett bra land för FoU.

Däremot är det bara 4 av 77 FoU-chefer som ger Sverige högsta betyg på det som de anser vara den allra viktigaste faktorn för FoU-verksamheten: kompetenstillgången. Tillgång på kompetens kommer på överlägset första plats bland totalt 17 faktorer som påverkar var företagen väljer att satsa på FoU.

Snittbetyget för hur bra kompetenstillgången är i Sverige hamnar på 3,6 på en femgradig skala, vilket är oförändrat jämfört med både 2021 och 2020. Det är därmed fortsatt den faktor med störst ”gap” mellan hur viktig den anses vara och betyget för förhållandena i Sverige. För att -säkra en långsiktig tillgång på personal anser FoU-cheferna att Sverige behöver fortsätta arbetet med att tidigt väcka intresse för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. Högskolan bör också bli -bättre på att matcha utbildningarna mot industrins behov.

FoU-cheferna betonar också hur viktig skattepolitiken är för var de väljer att satsa på FoU. Skatterna i Sverige får lägst betyg av alla undersökta faktorer. Företagen vill se skattemässiga incitament riktade mot forskning och utveckling och en förlängd expertskatt. Särskilt de mindre företagen efterlyser också enklare och mer förmånliga regler för personaloptioner eftersom det är ett viktigt verktyg för att locka och behålla nyckelpersoner.

Även ”möjligheten att rekrytera FoU-personal från utlandet” har ett stort ”gap” mellan betydelse och betyget för -Sverige. Enligt FoU-cheferna är det den fjärde viktigaste faktorn för att få tag i FoU-personal. Betydelsen har dessutom ökat jämfört med förra året, från 4,0 i betydelse till 4,2. Betyget för förhållandena i Sverige ligger däremot kvar på 3,1 i genomsnitt. Hinder som FoU-cheferna tar upp är bland annat hög inkomstskatt, möjligheten att hitta bostäder, tillgång till internationella skolor och myndighetsadministration.

Den största skillnaden mellan stora och mindre företag rör villkoren för options-program. För mindre företag är det den femte viktigaste faktorn för att kunna rekrytera FoU-personal. FoU-cheferna på storföretag ser däremot optionsprogram som den minst viktiga faktorn.

Storföretagen är å sin sida mindre nöjda med utbildningsystemets utbud och kvalitet. Mindre företag sätter högra betyg på samverkan med högskolan, patentsystemet, FoU-samverkan med myndigheter samt möjligheten till skatteavdrag för FoU.

Ökat fokus på cybersäkerhet

Pandemin har skyndat på en redan pågående utveckling mot ökad digitalisering och mer distansarbete. Samtidigt kopplas allt fler produkter till internet för att möjliggöra nya tjänster. Lagren i ett vindkraftverk kan till exempel rapportera när de börjar bli slitna. Fordon kan varna andra fordon för faror på vägen.

Digitaliseringen och fler uppkopplade prylar ökar samtidigt riskerna för hackerattacker vilket gör att företagen ser ett ökat behov av expertis inom cybersäkerhet. 

Kriget i Ukraina och Sveriges medlems-ansökan till Nato har dessutom fått flera myndigheter att varna för att både företag och myndigheter kan utsättas för fler cyberattacker.

Flera företag vittnar om att det är svårt att få tag på personer inom cybersäkerhet och efterlyser fler kurser och utbildningar inom högskolan. Alla som läser till dataingenjör -eller motsvarande bör läsa kurser inom cybersäkerhet menar flera av de intervjuade.

”Vi kanske inte behöver så många cybersäkerhetsspecialister, men alla som jobbar med mjukvara måste veta hur man bygger en säker produkt. Det får vi i dag jobba med internt”, säger en av de intervjuade FoU-cheferna.

Satsningar som KTH:s Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, CEDIS, välkomnas. Behovet av cybersäkerhetsexperter spås dock växa snabbare än antalet utbildade.

”Vi vill att alla våra utvecklare kan cybersäkerhet och det skulle behövas mycket, mycket mer utbildning. Cybersäkerhet är ett grundblock som fler behöver ha med sig”, säger en intervjuad FoU-chef.

FoU-barometern:
Kompetens i topp över viktigaste faktorerna för FoU

För fjärde året i rad har IVA undersökt klimatet för forskning och utveckling, FoU, bland företag i Sverige. I början av mars 2022 skickades en enkät med frågor om FoU-klimatet till 200 FoU-intensiva företag, varav 50 små och medelstora (SME) med upp till 250 anställda. Totalt svarade 77 forskning- och utvecklingsansvariga varav 16 från SME:er. Enkätundersökningen har kompletterats med tio djupintervjuer. Företagen som besvarat enkäten har tillsammans cirka 54 500 FoU-anställda i Sverige, vilket motsvarar 72 procent av alla FoU-anställda i företagssektorn i jämförelse med de senaste siffrorna från SCB. Bland deltagarna finns några av företagen med flest FoU-anställda i Sverige inklusive Ericsson, Saab, Volvo Cars, Scania, AB Volvo, och Astra Zeneca.

Bra förhållanden anser majoritet

Generellt är företagen ganska nöjda med det svenska innovationsklimatet. Sju av tio FoU-chefer svarar att förhållanden för att bedriva FoU är ”bra” eller ”mycket bra” -(Figur 2).

Det är en liten ökning med två procentenheter jämfört med 2021 och en procentenhet från 2020.

En fördel som lyfts fram av flera FoU-chefer är ett bra samarbete mellan företag, akademi och myndigheter. Sverige är också starkt inom digitalisering. Andra fördelar med att bedriva FoU i Sverige som tas upp är en bra familjepolitik, ett stabilt juridisk system och stabila samhällsfunktioner samt hög levnadsstandard.

Kompetenstillgång allt viktigare

I enkäten fick FoU-cheferna ranka totalt 17 faktorer efter hur viktiga det är för FoU-verksamheten. På överlägsen förstaplats kommer tillgång på kompetens. Denna faktor har legat i topp i samtliga FoU-barometrar. Jämfört med förra året har tillgång på kompetens ökat i betydelse från 4,7 till 4,8 på en femgradig skala (Figur 3).

Snittbetyget för Sverige ligger dock kvar på 3,6 vilket är samma betyg som både 2021 och 2020.

Av de 77 FoU-chefer som svarat på enkäten är det bara fyra som ger Sverige högsta betyg.

Kompetenstillgång är därmed den faktor med störst ”gap” mellan hur viktig den anses vara och betyget för förhållandena i Sverige. I år har dessutom gapet ökat något. Det finns också en tydlig skillnad mellan stora och mindre företag där de större ger ett lägre genomsnittsbetyg på kompetenstillgången i Sverige.

”Tillgången på ingenjörer är en enorm flaskhals. Det ringer fler rekryteringsfirmor än kandidater när vi sätter ut en jobbannons.”

Ericsson har flest FoU-anställda

Telekomföretaget Ericsson är det företag i Sverige som har flest anställda inom forskning och utveckling. Därefter följer försvarskoncernen Saab och biltillverkaren Volvo Cars enligt företagens egna uppgifter.

  1. Ericsson
  2. Saab AB
  3. Volvo Cars
  4. Scania
  5. AB Volvo
  6. Astra Zeneca
  7. Spotify
  8. Axis Communications
  9. Epiroc
  10. ABB/Tetra Pak

Svårare att hitta FoU-personal

Mer än hälften av de tillfrågade FoU-cheferna, 52 procent, svarar att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att rekrytera personal till forskning och utveckling, en ökning med nio procentenheter jämfört med 2021 (Figur 1). Brist på kompetens hämmar tillväxten och hindrar möjligheten att genom-föra vissa utvecklingsprojekt uppger flera företag.

När FoU-cheferna jämför situationen i dag med för fem år sedan svarar 54 procent att det blivit ”svårare” eller ”mycket svårare” (Figur 4). De områden där företagen uppger att det är störst brist är inom mjukvaruutveckling och elektrifiering. Bland annat saknas ingenjörer inom elkraftteknik. Även cybersäkerhet tas upp av flera företag som område som bedöms bli allt viktigare och där kompetensbristen riskerar att förvärras i takt med att behovet ökar.

Kompetensbrist är ett hinder för vår tillväxt. Vi har ett par projekt som ligger och väntar på grund av att vi inte kan rekrytera folk.”

Vi är i samma omställning som alla andra och behöver mycket kompetens inom mjukvara.”

Alla branscher elektrifieras och konkurrerar om samma personer. Nu skickar vi runt dem mellan oss och trissar upp lönerna.”

Inga förändringar i toppen

Efter ”kompetenstillgång” rankas ”ett stabilt juridiskt system” som viktigast för FoU-verksamheten. Därefter följer ”närhet till -kunder och marknader” samt ”patentskydd och andra immaterialrättsregler”. Samma faktorer låg i topp både 2021 och 2020.

Av de 17 faktorerna anser FoU-cheferna att ”tillgång till riskkapital” och ”möjligheten att delta i EU-finansierade FoU-program” är de minst viktiga.

Sverige får högst betyg för ”ett stabilt juridiskt system” samt ”patentskydd och andra immaterialrättsregler”. Dessa båda faktorer är de enda som får över fyra i genomsnittsbetyg på en femgradig -skala. Sämst betyg får det svenska skattesystemet.

Riskkapital viktigt för mindre företag

På några punkter finns tydliga skillnader mellan stora och små och medelstora företag med upp till 250 anställda. De mindre företagen rankar tillgång till riskkapital betydligt högre än storföretagen och ger samtidigt denna faktor lägre betyg. Småföretagen lägger även större vikt vid närhet till huvudkontoret.

Storföretag efterfrågar bättre utbildning

FoU-cheferna fick även ranka tio faktorer efter hur viktiga de är för rekryteringen av FoU-personal (Figur 5).

På första plats kommer, liksom 2021 och 2020, ”utbildningsystemets kvalitet och genomströmning”.

Här får Sverige dock förhållandevis lågt betyg, särskilt av de större företagen. Medan små och medelstora företag ger utbildningssystemet en fyra i snittbetyg på en femgradig skala får det bara 3,5 i snittbetyg av storföretagen.

Missnöje med skattesystemet och rekrytering från utlandet

”Skattesystemets effekter för anställda”, får i genomsnitt bara 2,7 i genomsnittsbetyg. Det är därmed den faktor i hela undersökningen med störst skillnad mellan hur viktig den anses vara (3,9) och betyget för förhållandena i Sverige.

Nästa lika stort gap mellan betydelse och betyg gäller ”möjligheten att rekrytera FoU-personal från utlandet”.

Enligt FoU-cheferna är det den fjärde viktigaste faktorn för att få tag i FoU-personal. Betydelsen har dessutom ökat jämfört med förra året, från 4,0 i betydelse till 4,2. Betyget för förhållandena i Sverige ligger däremot kvar på 3,1 i genomsnitt.

Hinder som FoU-cheferna tar upp är bland annat hög inkomstskatt, möjligheten att hitta bostäder, tillgång till internationella skolor och myndighetsadministration.

”Vi är för få i Sverige. Som land behöver vi vara mer öppna och ta emot människor som vill komma hit och utbilda sig och jobba.”

Villkoren för optionsprogram viktigare för mindre företag än för stora företag

Den största skillnaden mellan stora och mindre företag rör villkoren för optionsprogram. För mindre företag är det den femte viktigaste faktorn för att kunna rekrytera FoU-personal. FoU-cheferna på storföretagen ser däremot optionsprogram som den minst viktiga faktorn.

Storföretagen ger generellt lägre betyg på förhållandena i Sverige för de olika rekryteringsfaktorerna. De minder företagen är mer nöjda särskilt med utbildningsystemets utbud och kvalitet.

FoU:n kommer öka mer utomlands än i Sverige

Enligt FoU-cheferna kommer FoU:n i deras företag att öka mer utomlands än i Sverige under de närmaste fem åren (Figur 6).

Samma mönster känns igen från tidigare FoU-barometrar. I år svarar 75 procent att den totala FoU:n kommer att öka under de närmaste fem åren, men 66 procent svarar att FoU:n kommer att öka i Sverige.

Inga företag svarar att den totala FoU:n kommer att minska de närmaste fem åren. Däremot svarar tre procent att FoU:n kommer att minska i Sverige under samma period.

Förslag från FoU-chefer: Så får Sverige ett bättre FoU-klimat

I enkäten och vid intervjuerna har de tillfrågade FoU-cheferna fått komma med egna förslag på hur Sverige kan bli mer attraktivt för FoU-investeringar. Här är några av FoU-chefernas förslag.

Prioritera forskning i samverkan

För att stärka samarbeten mellan framstående akademiska miljöer och företag krävs incitament som sänker trösklarna. ”För att stimulera samverkansforskning behövs därför öronmärkta statliga medel. Belöningen är förankring av forskningsintensiva företag, nästa generations exportintäkter och hållbara lösningar på samhällsutmaningar”, säger en FoU-chef. Samverkan och samarbeten är en viktig förutsättning för att Sveriges kunskaps-intensiva näringsliv ska kunna konkurrera i den allt snabbare internationella utvecklingen.

”Det finns en oroande negativ trend av minskade statliga medel för samverkansforskning”

”Samverkansforskning stärker konkurrenskraften, ökar FoU-investeringarna och leder till framtida export.”

Skapa tidigt intresse för teknik

Långsiktig tillgång på kompetens är den viktigaste frågan för FoU-cheferna. För att öka andelen elever med gymnasiebehörighet inom teknik och naturvetenskap behöver intresset väckas tidigt, särskilt bland tjejer. Detta är en fråga som Sverige behöver fortsätta att jobba med. Inom högskolan är det viktigt att matcha utbildningarna mot industrins behov och satsa både på kvantitet och på kvalitet, anser FoU-cheferna.

”Jag blir orolig när jag läser att ungdomar blir mindre intresserade av teknik. Vill man göra något för klimatet så borde man ju bli ingenjör.”

”Det hjälper inte att öka antalet platser på högskolan om de inte kan fyllas med motiverade och lämpliga personer.”

Ökat fokus på cybersäkerhet

Det är svårt att få tag på personer inom cyber-säkerhet och företagen efterlyser fler kurser och utbildningar inom högskolan. Satsningar som KTH:s Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, CEDIS, välkomnas. Behovet av cybersäkerhetsexperter spås dock växa snabbare än antalet utbildade.

”Vi kanske inte behöver så många cybersäkerhetsspecialister, men alla som jobbar med mjukvara måste veta hur man bygger en säker produkt. Det får vi i dag jobba med internt”

”Cybersäkerhet är en samhällsfråga och viktigt för hela industrin”

”Ju mer saker vi kan styra digitalt, desto större skada gör en potentiell hackerattack.”

”Kan man slå ut Coop eller Bank-id, då stannar Sverige. Då behöver man inte skjuta ner flygplan.”

Satsa mer på vidareutbildning

Många företag efterlyser nya och bättre möjligheter till vidareutbildning för sina anställda i högskolans regi. Det kan till exempel handla om att öppna upp enstaka kurser i etablerade program eller att skapa nya typer av korta kurser som riktas till yrkesverksamma, till exempel inom AI. Staten borde här hjälpa till med incitament och hjälpa till att finansiera nya typer av utbildningar för yrkesverksamma så att det blir möjligt att studera till exempel som utbildad ingenjör.

”I dag är det svenska utbildnings-systemet inriktat på att: när du är klar är du klar, och du ska inte komma tillbaka.”

”Högskolan skulle kunna jobba mer med att höja kunskapen i samhället och skapa en miljö där du fortsätter att lära och inte slutar när du kommer in i arbetslivet.”

Skapa incitament för FoU

En låg bolagsskatt främjar investeringar i forskning, utveckling och produktion. Det säger flera FoU-chefer och uppmuntrar Sverige att fortsätta sänka bolagsskatten. De efterlyser också särskilda incitament riktade mot forskning och innovation för att locka FoU-investeringar och skapa jobb. Sverige bör till exempel titta på modellen med så kallade patent- eller innovationsboxar som finns i flera länder och som innebär lägre skatt på vinster från patent och FoU.

Enligt flera företag har expertskatten, som innebär lägre skatt för utländska nyckelpersoner under max fem år, förbättrat möjligheterna att anställa nyckelpersoner. Många vill därför både förlänga och förenkla den så kallade expertskatten och hänvisar bland annat till Danmark där motsvarande skatterabatt gäller i sju år.

Locka nyckelpersoner

Möjligheten att erbjuda personalen optioner är viktigt för att både attrahera och behålla personal, särskilt för nystartade före-tag som länge velat se enklare och mer attraktiva regler i Sverige. För ett nystartat företag som har ont om pengar är det svårt att betala marknadsmässiga löner. Optioner är då ett viktigt verktyg för att locka nyckel-personer. Företagen efterfrågar enklare och mer förmånliga regler.

”Bristen på skattemässigt attraktiva incitamentsmöjligeter driver upp lönekostnaderna något som är förödande för Sverige.”

Optionspaketen som vi kan erbjuda är inte konkurrenskraftiga. Det har bidragit till att vi har tappat många duktiga ingenjörer till Silicon Valley, men aldrig lyckats locka någon hit”.

Så har vi gjort

  • I början av mars 2022 skickades IVA:s årliga FoU-enkät till forsknings- och teknikchefer på 200 företag med omfattande FoU i Sverige. Av de tillfrågade företagen var 50 små- och medelstora med upp till 250 anställda.
  • Totalt svarade 77 företag vilket motsvarar 38 procent. Svarsfrekvensen var högre bland de större företagen, 41 procent, jämfört med de mindre där den låg på 32 procent.
  • De svarande företagen representerar många olika branscher med högst andel inom: IT/telekom, verkstad, medicin/life science, fordon samt energi.
  • Bland företagen som svarat finns de med flest FoU-anställda i Sverige: Ericsson, Saab, Volvo Cars, Scania AB Volvo och Astra Zeneca.
  • Totalt uppger företagen som svarat att de har 54 500 FoU-anställda i Sverige. Det motsvarar 72 procent av alla FoU-anställda i företagssektorn. (Enligt SCB:s senaste FoU-statistik som avser 2019 finns 76 000 FoU-anställda i näringslivet.)
  • Djupintervjuer har gjorts med tio forsknings- och teknikchefer varav fyra på mindre företag. De intervjuade företagen är verksamma inom fordon, medicin, försvar, finans, konsulttjänster, rymd och energi.
  • FoU-barometern presenteras årligen. Läs mer på iva.se/projekt/naringslivets-fou-investeringar/