Global utblick: Asien #4
Teknikutvecklingen och innovationen i Asien är omfattande, ultrasnabb och påverkar hela världen. Nu erbjuder IVA kvartalsvisa tematiska lägesrapporter om Asien. Nummer fyra handlar om Sydkorea, som tack vare sin halvledarindustri nu har en betydande förhandlingsstyrka i relation till de största AI-företagen.
All in: Sydkoreas flexibla AI-strategi
Sydkorea utmanar föreställningen att länder måste välja mellan att integreras i den globala AI-industrin eller att bygga ett helt oberoende ekosystem. I stället utvecklar landet en strategi som kombinerar båda ansatserna – med viktiga implikationer för teknikpolitik långt utanför regionen.
I oktober 2025 besökte Nvidias vd Jensen Huang Seoul, där han träffade ledare från Samsung Electronics och Hyundai Motor Group för en afterwork. Dagen därpå mötte han Sydkoreas president Lee Jae-myung, som i samband med besöket bekräftade ett omfattande köp av 260 000 grafikprocessorer (GPU:er) från Nvidia. Affären signalerade tydligt Sydkoreas ambition att ta en ledande position inom AI.
Samtidigt har landet fördjupat samarbetet med flera globala AI-aktörer. Under 2025 besökte OpenAIs vd Sam Altman Seoul och lade beställningar på avancerade chip från Samsung och SK Hynix. Dessa bolag planerar i sin tur datacenterinvesteringar i landet. I början av 2026 godkände regeringen dessutom Googles användning av detaljerad kartdata, delvis mot bakgrund av förväntad utveckling inom autonoma fordon.
Sammantaget framstår Sydkorea som ovanligt öppet för internationella teknikföretag – särskilt i en ekonomi som historiskt ofta värnat inhemska aktörer. Men bilden är mer komplex. Parallellt med integrationen driver regeringen en målmedveten satsning på så kallad sovereign AI, med syftet att stärka nationell kontroll över kritisk teknik.
Detta dubbla angreppssätt – att samtidigt integreras och bygga oberoende – gör Sydkorea till en intressant fallstudie i modern teknikpolitik. Erfarenheterna belyser centrala frågor om hur länder kan ta position i de mest kapitalkrävande delarna av AI-värdekedjan, och på vilka villkor samarbeten med globala teknikföretag sker.
Startups som utmanar etablerade strukturer
Sydkoreas tidigare industrialisering byggde i stor utsträckning på att imitera och sedan överträffa etablerade aktörer. En liknande strategi inom AI möter dock betydande hinder, inte minst kopplade till att kunna skala. Att konkurrera med aktörer som Nvidia inom chipdesign eller med företag som OpenAI, Microsoft, Meta och Google inom utvecklingen av avancerade AI-modeller kräver investeringar på nivåer som få länder kan mobilisera.
Mot denna bakgrund har flera koreanska AI-startups valt en mer nischad strategi. Bolag som FuriosaAI och Rebellions utvecklar neurala processorenheter (NPU:er) optimerade för inferens – det vill säga användning av redan tränade modeller – snarare än för själva träningen. Fokus ligger på energieffektivitet och kostnadseffektiv drift, vilket gör dem attraktiva för datacenter som söker lönsamhet i AI-tillämpningar.
Dessa startups verkar i ett ekosystem där Sydkorea redan har en stark position genom företag som Samsung Electronics och SK Hynix. Landets omfattande kompetensbas inom halvledare – från minnesproduktion till chipdesign – skapar goda förutsättningar för nya aktörer. Samtidigt spelar samarbeten med etablerade företag en avgörande roll. Telekomföretag, industrikoncerner och chipproducenter bidrar med både kapital, testmiljöer och marknadstillgång.
Staten som möjliggörare
Den sydkoreanska staten spelar en aktiv och strategisk roll i utvecklingen. Samtidigt som regeringen stödjer integration i globala värdekedjor investerar den i inhemsk kapacitet genom riktade insatser.
Seedfinansiering, testbäddar och innovationsprogram har varit centrala verktyg. Ministeriet för vetenskap och IKT har exempelvis möjliggjort testning av AI-chip i realistiska miljöer, medan stödprogram för små och medelstora företag har riktats mot deep tech-startups.
Ett centralt initiativ är satsningen på att utveckla egna avancerade AI-modeller. Regeringen har etablerat en konkurrensbaserad modell där konsortier bestående av företag, universitet och forskningsinstitut tävlar om att utveckla modeller med hög prestanda och bred tillämpbarhet. Ambitionen är att nå minst 95 procent av prestandan hos de ledande globala modellerna.
Finalisterna i programmet kommer att få tillgång till betydande statliga kontrakt, inte minst kopplade till användning i offentlig verksamhet. Samtidigt ställs höga krav, bland annat på att modellerna ska utvecklas och tränas inom landet.
Geopolitik och strategiska avvägningar
Sydkoreas strategi formas i skärningspunkten mellan geopolitik och ekonomiska möjligheter. Genom att både samarbeta med globala teknikföretag och stödja inhemska alternativ försöker landet minska sårbarheter utan att gå miste om teknikutvecklingens fördelar.
Strategin innebär dock spänningar. Internationella aktörer har uttryckt oro över ambitionerna kring sovereign AI, samtidigt som de ser Sydkorea som en viktig partner i sin globala expansion.
För koreanska företag har geopolitik samtidigt blivit en affärsmöjlighet. Genom att positionera sig som ett alternativ till både USA och Kina kan de attrahera kunder och investeringar från länder som söker teknologisk diversifiering.
En viktig iakttagelse är att relationen till globala teknikföretag i Sydkorea i hög grad hanteras som en del av en bredare ekonomisk strategi, snarare än enbart genom reglering. Staten agerar proaktivt för att forma marknaden, inte bara reagera på den.
Slutsatser och implikationer
Sydkoreas erfarenheter illustrerar möjligheter – men också begränsningar – i ambitionen att bygga nationell kapacitet inom AI. Landets starka position inom halvledare ger ett betydande förhandlingsläge, men det återstår att se om detta kan omsättas i långsiktig konkurrenskraft inom hela AI-värdekedjan.
För Sverige och Europa är flera lärdomar särskilt relevanta:
- Ett flexibelt och parallellt angreppssätt kan möjliggöra både integration i globala ekosystem och utveckling av inhemsk kapacitet.
- Gränsen mellan statens och näringslivets roller i teknikpolitiken blir alltmer flytande, särskilt i frågor som rör geopolitik och strategiskt beroende.
- Befintliga industriella styrkor kan utgöra en plattform för avancemang i nya teknikområden, särskilt i samspel mellan etablerade företag och startups.
Sydkoreas strategi visar att teknikpolitik inte nödvändigtvis handlar om antingen eller, utan om att hantera komplexa avvägningar mellan integration, oberoende och konkurrenskraft.
/Hyejin Kim och Erik Mobrand för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Det här är en översättning av den engelska originalversionen som du kan läsa här nedan.
Hyejin Kim är forskare vid Institutionen för ekonomisk historia, Lunds universitet, samt biträdande professor vid Institutionen för statsvetenskap och programmet för globala studier, National University of Singapore. Hon har skrivit fem böcker och hennes forskning fokuserar på utbildning, globalisering och vetenskapspolitik.
Om Global utblick: Asien
Teknikutvecklingen och innovationen i Asien är omfattande, extremt snabb och påverkar hela världen. För att öka kunskapen erbjuder IVA nu kvartalsvisa tematiska lägesrapporter om Asien, författade av sakkunniga forskare med omfattande regional erfarenhet, under rubriken "Global Outlook: Asia".
Originalspråket för utblickarna är engelska.