”Många förväxlar samverkan med nyttiggörande av forskning”

Nyttiggörande är inte etablerat som ett självständigt begrepp. Det är skilt från utbildning och forskning. Många blandar ihop samverkan med nyttiggörande. Det hävdar Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.
fredrikH.jpg

– Forskning, utbildning och nyttiggörande är akademiska kärnverksamheter. Alla tre har en egen output, säger Fredrik Hörstedt.

Forskning leder till ny kunskap. Utbildning leder till utbildade studenter. Nyttiggörande leder till värdeskapande samhällsnytta via innovation eller på något annat sätt.

– Samverkan är en metod och ett förhållningssätt som är tillämpbart på hela lärosätets verksamhet. Alltså inklusive forskning, utbildning och nyttiggörande.

Samverkan driver kvaliteten i lärosätenas alla kärnverksamheter.

– Många förväxlar samverkan med nyttiggörande av forskning. Slarvig användning av ordet samverkan sker inte bara i den akademiska sektorn. Det är långt ifrån alla politiker och tjänstemän på myndigheter och i Regeringskansliet som ser skillnaderna.

För Fredrik Hörstedt är definitionen av nyttiggörande kristallklar. Det innebär kort och gott; aktiviteter för att forskningsresultat ska komma samhället till nytta.

– Startpunkten är ett forskningsresultat eller tillgång till kunskap. Men den kommer inte automatiskt till samhällsnytta. Vi måste genomföra aktiviteter för att det ska ske.

Det finns, hävdar Fredrik Hörstedt, många aspekter på nyttiggörande. En är strategisk.

– De första frågorna som ett lärosäte bör fundera igenom är vad nyttiggörande innebär. Och varför man ska ägna sig åt det. Det är absolut nyckelfrågorna för att man ska kunna se hur nyttiggörande ska kunna stärka lärosätet. Det har sektorn som helhet ägnat alldeles för lite tid åt.

Ett genomtänkt genomförande medför, förutom positiva effekter på samhället i stort, flera fördelar för lärosätet. Fredrik Hörstedt tar Chalmers som exempel.

– Chalmers ska vara det lärosäte som ger de starkaste bidragen till näringslivets konkurrenskraft och till omställningen till ett hållbart samhälle.

Upplevs Chalmers på det sättet så, hävdar Fredrik Hörstedt, blir det enklare att attrahera de målgrupper och de resurser som är avgörande för den egna konkurrenskraften.

– Kvaliteten i vår egen verksamhet blir bättre. Vi vill att de bästa unga ska komma till oss och studera. Det lyckas lättare om vi är kända för att ge starka samhällsbidrag via nyttiggörande.

Det blir också lättare att locka toppforskare och att behålla de talanger redan är på plats. Även de ekonomiska resurserna kan påverkas positivt om lärosätet bevisligen är i toppklass när det gäller nyttiggörande.

På Chalmers står nyttiggörandet på tre strategiska ben. Det ena är fakultetens och studenters förmåga att bidra till nyttiggörande och innovation. Det andra består av samspelet inom innovationsekosystemet och det tredje utgörs av lärosätets ansats för att stimulera, stödja och kvalitetssäkra nyttiggörande och innovation.

– Men på många lärosäten ägnar man sig på ledningsnivå alldeles för lite åt nyttiggörande. Jag tror att det på många håll återstår en hel del arbete innan de strategiska frågorna kring nyttiggörande är genomarbetade.

Fast det finns andra svenska lärosäten som också funderat ordentligt på nyttiggörande. Fredrik Hörstedt framhåller särskilt Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet.

– Vi har haft mycket utbyte av erfarenheter med båda två. Båda har utvecklat väl fungerande modeller i andra områden än vi. Så vi har lärt oss mycket av varandra. Ska vi utveckla svenska lärosätens förmåga att nyttiggöra forskning, så måste vi samarbeta betydligt mer över alla lärosätesgränser.

Men även initiativ startade utanför universitet och högskolor kan bidra till att mer forskning och kunskap blir nyttiggjord.

IVAs projekt Research2Business är, menar Fredrik Hörstedt, ett gott exempel.

– Där är minst två nyttor med projektet. Den ena är att ljuset sätts på en väldigt viktig fråga. Vad ger investeringar i forskning tillbaka för värde?

Den andra nyttan är, anser Fredrik Hörstedt, att goda exempel lyfts fram. Projektet visar för forskare att det är möjligt att kommersialisera.

– Och det skapar incitament. Det vet jag från Chalmers. Det är häftigt att vara med på projektets 100-lista. Projektet ska visserligen inte förhäva sig, men det har nog bidragit till att vi hade ett rekordstort intresse för nyttiggörande på Chalmers år 2020. Över 600 forskare har fått innovationsrådgivning. Research2Business är ett initiativ i tiden, säger Fredrik Hörstedt.

IVAs 100-lista sätter ljuset på aktuell forskning, och underlättar för forskare och företag att hitta varandra och tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Läs mer om 100-listan och projektet Research2Business.

Kontaktinformation

Malin Mohr
Projektledare
Telefon 073 - 635 93 50