Bok om hur maskiningenjören gör världen bättre
I den här IVA-boken möter du åtta passionerade maskingenjörer som gör världen lite bättre. Du kan läsa om snillrika mekanister som Christopher Polhem och Nobelpristagaren Gustaf Dalén. I boken berättar vi också om programmen vid landets fem främsta tekniska lärosäten. Behovet av maskinkunnade är stort, även när världen digitaliseras.
Bokens förord
Maskiningenjören behövs mer än någonsin i en tid som präglas av stora samhällsutmaningar
Maskiningenjören gör världen bättre och tillvaron smartare. Varje dag, året runt. Maskinare är forskare, konstruktörer, produktutvecklare, produktionstekniker eller kanske chefer, lärare, och entreprenörer. Listan kan göras lång. Maskiningenjörer är verksamma i alla möjliga sektorer och branscher. Att många jobbar inom den svenska fordonsindustrin är något som blivit tydligt i arbetet med den här boken. Kanske är det en delförklaring till att vi har en så stark fordonsindustri. Och då pratar vi inte bara om personbilar och tunga lastbilar utan också om flyg, tåg och andra farkoster.
I vårt arbete inför IVAs 100-års jubileum 2019 tycker vi i IVA:s avdelning för maskinteknik, att det skulle vara spännande att lyfta fram maskinteknikens roll och historiska betydelse för svensk industri och samhällsutveckling. Vi vill visa att maskiningenjören behövs mer än någonsin i en tid som präglas av stora samhällsutmaningar, dramatiska förändringar och teknikskiften. Det är förmodligen också första gången i historien vi är medvetna om att vi är mitt uppe i en ny industriell revolution. Vi ser hur produkter, tjänster och samhället blir alltmer digitaliserat.
Klimatfrågan är vår verkligt stora samhällsutmaning. Vi är alla en del av problemet, men också en del av lösningen. Här har maskiningenjören en viktig roll. Det behövs fortsatt utveckling av ny klimatsmart teknik och produkter, det behövs även systemintegratörer som kan koppla ihop olika dellösningar till en produkt, eller ett fungerande system. Maskiningenjörer befinner sig ofta i sådana roller eller projekt där det är viktigt att jobba över gränser och knyta samman ny teknik, discipliner och kompetenser.
Typiskt för alla ingenjörer är träningen för att bli en professionell problemlösare. I boken du håller i din hand kan du läsa om lysande mekanister som Christopher Polhem och Gustav Dalén. De löste sin tids utmaningar. Nobelpristagaren Dalén har ledamotsnummer 1 i IVA, och var ledamot av avdelning I, vilket är extra roligt. I boken porträtterar vi åtta maskiningenjörer i en ny generation problemlösare. De tar hand om dagens utmaningar.
I början av industrialiseringen var det snillrika mekanister, ofta självlärda, som bidrog till den snabba tekniska utvecklingen. Men redan på 1870-talet började den högre utbildningen av maskiningenjörer, läs gärna mer om det på sidorna 94–105. I boken presenterar vi också fem tunga tekniska lärosäten. De är alla stora på teknikutbildning och har maskiningenjörsprogram. Sammantaget ger dessa lärosäten en bra bild av utvecklingen på utbildningsområdet. Det ändå bara ett axplock, många andra lärosäten har i dag program för utbildning till civilingenjör eller högskoleingenjör inom maskinteknik.
Maskiningenjörsprogrammet har genom åren också knoppat av nya inriktningar. Det har blivit många nya ingenjörsprogram med maskinteknik som bas. Vi kan konstatera att väldigt många ingenjörer har en examen som vilar på maskinteknisk grund även om man har en annan specialisering. Det visar på att behovet av maskinkompetens är stort.
Boken lanseras på vårt jubileumsseminarium på IVA den 21 januari 2019 som passande också har temat ”Människan, tekniken och affären i framtidens transportsystem”. Jag vill tacka alla som på olika sätt bidragit till boken. Ett särskilt varmt tack till vår redaktör Lars Nilsson och skribenterna. Det har blivit en bok och en spännande tidsmarkör som man gärna återkommer till.
Jag önskar dig god läsning.
Monica Bellgran
Ordförande 2016–2019 för avdelning I, Maskinteknik, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
