IVAs vd - om EU:s långtidsbudget

Kära IVA-vänner,

Mitt i den svenska industrisemestern presenterade Ursula von der Leyen EU-kommissionens förslag på ny långtidsbudget för 2028 – 2034. Budgeten ligger på 2 000 miljarder euro, alltså ungefär 22 000 miljarder svenska kronor. Det är mycket pengar, men som andel av EU-ländernas totala BNI, faktiskt bara omkring 1 procent.

Reaktionerna från medlemsländerna var förutsägbara. Den svenska regeringen, liksom de tyska och nederländska regeringarna, menar att volymen på kommissionens förslag är alldeles för stor och säger rakt av nej. Rent nominellt är kommissionens förslag på ny långtidsbudget större än den nuvarande budgeten – det är sant, men samtidigt inte så konstigt om man tar hänsyn till inflation och tillväxt. Ser vi till budgeten som andel av EU-blockets sammantagna BNI, ligger kommissionens förslag bara marginellt högre än innevarande budget.

En betydligt viktigare diskussion är hur pengarna ska investeras. Kommissionen lyfter fram säkerhet, konkurrenskraft samt forskning och innovation som sina prioriteringar och det är helt nödvändigt om EU ska kunna hävda sig globalt. Ett intressant förslag som jag särskilt vill lyfta är inrättandet av en ny europeisk konkurrenskraftsfond på 234 miljarder euro för bland annat investeringar i strategisk teknik, samt en föreslagen utökning av nästa ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) till 175 mdr euro. Konkurrenskraftsfonden kommer tillsammans med nästa ramprogram att bli viktiga i arbetet för att stärka EUs globala konkurrenskraft med sina föreslagna dryga 400 mdr euro. Men frågan är om detta räcker för att möta den eskalerande internationella konkurrensen om marknader, tekniskt ledarskap, resurser och inflytande?

Kommissionen föreslår också en europeisk försvarsunion, vars syfte är att EU ska kunna skydda sig själv och agera snabbt när det behövs. Mot bakgrund av den globala utvecklingen är detta en helt nödvändig och korrekt prioritering.

Nu väntar förhandlingar med medlemsländerna och EU-parlamentet och det återstår att se var allt landar. Om två år klubbas budgeten och mycket kan hända innan dess. Se bara på hur mycket som har förändrats i världen det senaste halvåret. Jag kommer att ha anledning att återkomma till ämnet framöver.

En annan nyhet från sommaren är att Sverige återigen är nummer ett bland EU-länder i 2025 års European Innovation Scoreboard. Det är förstås glädjande, men jag vill slå ett slag för en annan rankning, som inte har fått lika stor uppmärksamhet men som är väl så viktig. Sverige ligger på första plats i ”Technology Adoption Speed of Countries”, en studie gjord av forskare på University of Oxford som mäter spridningen och användningen av ny teknik i olika länder. Det har visat sig vara avgörande för ett lands konkurrenskraft och välstånd, något som också argumenteras väldigt övertygande i min sommarläsning “Technology and the Rise of Great Powers: How Diffusion Shapes Economic Competition” av Jeffrey Ding. Sveriges förnäma placering kan bero på att vi har ett väl utvecklat och fruktbart samarbete mellan lärosätena och näringslivet, att majoriteten av befolkningen är välutbildad och använder nya tekniker i vardagen samt att näringsliv, institutioner och myndigheter är snabba på att införa nya tekniker i relationer med medborgarna. Detta är något att bygga vidare på. Författarna pekar även på betydelsen av en politik som främjar teknikutveckling- och spridning.

Nu väntar en intensiv höst på IVA med många intressanta seminarier och flera nya rapporter i angelägna ämnen. Jag vill särskilt rekommendera en studie om hur Sverige står sig i den globala konkurrensen om viktiga tekniker som artificiell intelligens, autonoma system och material- och bioteknik. I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet, snabb teknikutveckling och global kapprustning är det avgörande för Sverige som forsknings- och innovationsnation att förstå våra styrkor – och svagheter. Vi har därför gett i uppdrag till den europeiska tankesmedjan CEPS att göra en kartläggning av Sveriges position som presenteras på ett seminarium på IVA den 29 september. Välkommen att delta!

Vd-orden publiceras på svenska i IVAs nyhetsbrev, och på engelska på IVAs LinkedIn.