Mäter effekterna av kemikalie-cocktail i dricksvatten

Tiotusentals kemiska ämnen kan leta sig in i vårt dricksvatten. Med en ny analysmetod, utvecklad på Sveriges lantbruksuniversitet, kan den samlade toxiska effekten av både kända och okända ämnen mätas. Nu utvecklas tekniken vidare i företaget BioCell Analytica som fanns med på IVAs 100-lista 2022.

Industrisatsningarna i norra Sverige - vad säger forskningen?

De stora industrisatsningarna på fossilfri produktion i norra Sverige saknar motsvarighet i modern svensk industrihistoria. Nu publicerar IVA ett kunskapsunderlag för att bidra till debatten om dess betydelse med kunskap och insikter baserade på forskning. Vid seminariet presenterar delar av arbetsgruppen, bestående av IVA-ledamöter, sitt arbete och analys.

Hållbar nystart för Sverige

Projektet drevs under våren 2020 mot bakgrund av coronakrisen, med fokus på att ta fram förslag på åtgärder som på lång sikt bidrar till ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt, och därmed lägger grunden till ett fortsatt högt välstånd.

Nyfikenhet nyckeln till en intraprenöriell kultur

Genom att vara nyfikna, öppna för nya idéer och kontinuerligt utveckla sig skapar företag en intraprenöriell kultur. Ett förhållningssätt som också ökar chanserna till företagets långsiktiga överlevnad, menar Anna Selander, Vice CEO & Group People & Performance Director på Academic Work.

Mot en svensk strategi för immaterialrätt

Välkommen till ett frukostseminarium där IVA presenterar resultatet av en förstudie till en svensk strategi för immaterialrätt.

Hur ska Sverige hantera forskning som används civilt och militärt?

Forskning som kan användas för både fredliga och militära syften kallas för dual use forskning. Det ställer stora krav på etik, lagstiftning och samverkan mellan olika aktörer. Hur ska Sverige hantera dual use forskning inom flygteknik och andra områden?

OECDs Science, Technology and Innovation Outlook: Hur ska Sverige möta den ökande globala konkurrensen?

Under seminariet kommer OECD göra ett antal relevanta nedslag ur sin rapport STI Outlook, med fokus på de den ökande internationella konkurrensen och investeringshöjningarna som görs på flera håll globalt.

Prisutdelning: Chester Carlsons forskningspris 2023

Hur mår Sveriges FoU – vad behöver förbättras?

AI-baserad riskanalys väg mot hållbart samhälle

Skillnaden är hårfin mellan skadligt och tolerabelt för människor och miljö. Kunskap parad med AI och maskininlärning ger moderna och bättre analyser av risker. Möt Per-Erik Olsson, professor vid Örebro universitet och grundare till Bioimpakt som var ett av forskningsprojekten på IVAs 100-lista 2020.

FoU-barometern 2021

Kompetensbrist är fortsatt det största hotet mot företagens forskning och utveckling i Sverige. Omställningen mot digitalisering och hållbarhet kräver fler utbildade inom områden som mjukvaruutveckling och grön teknik. Ökade möjligheter till distans­arbete kan underlätta rekryteringen, visar IVAs FoU-barometer för 2021.

FoU-barometern 2020

Färre FoU-chefer ger det svenska FoU-klimatet högsta betyg. Andelen som anser att det är ”bra eller ”mycket bra” har minskat med drygt tio procentenheter jämfört med 2019, visar IVAs andra FoU-barometer. Kompetens inom viktiga framtidsområden är fortsatt en bristvara.

Forskning är en otroligt outnyttjad resurs

Sverige satsar rejält på forskning utan att ta vara på resultaten fullt ut. Universitetens holdingbolag kan förändra läget. Om de får tillräckliga resurser. Det menar Anna Ragén, vd för Örebro universitet Holding AB.

Namntung urvalskommitté till IVAs 100-lista 2022

Ansökan till IVAs fjärde 100-lista, som uppmärksammar aktuell forskning med potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan nytta, är öppen och årets urvalskommitté står redo att ta sig an bidragen. Urvalskommittén består av drygt 40 kvalificerade personer ur IVAs breda nätverk av representanter från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet.

Varför en svensk kvantagenda?

Det pågår en kapplöpning inom kvantteknologin, ett forsknings- och innovationsfält som spås kunna revolutionera utvecklingen av bland annat framtidens datorer, säker kommunikation och effektivare energiförsörjning. Nu har flera svenska forskningsaktörer tagit fram en agenda för hur Sverige ska hänga med på tekniktåget. Per Delsing har varit med i arbetet.

Forskningspropositionen ska omfatta också forskningsbaserad innovation

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) vill att Sveriges investeringar i FoU successivt ökar till minst 4 procent av BNP, enligt akademiens inspel till regeringens kommande forskningsproposition. IVA anser också att forskningspropositionen inte ska begränsas till enbart forskning, utan bör även omfatta högre utbildning och forskningsbaserad innovation.

Mobilisering för ökad regional attraktionskraft

Spetsområden, stödstystem, strategisk omvärldsanalys, samt samarbete och ledarskap har identifierats som fyra centrala områden – 4S – för att stärka attraktionskraften i Sveriges regioner. Dessa sätts i fokus i denna underlagsrapport från IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt.

Flera forskningsprojekt från IVAs 100-lista utvalda till Silicon Valley

Sex forskningsprojekt från IVAs 100-listor är utvalda till Vinnovas exklusiva inkubatorprogram REACH i Silicon Valley. Det är lika många som förra året och dubbelt så många jämfört med året innan. Alla projekten bedöms ha stor potential att kommersialiseras och komma till nytta.

IVAs 100-lista 2023: Svenska innovationer med stor potential

Ny miljövänlig ljuskälla som kan komplettera och i vissa fall ersätta LED-lampor, automatisk AI-övervakning av tågräls och en innovativ lösning för provtagning vid sepsis. Detta är exempel på några av de forskningsprojekt som är utvalda till årets 100-lista.

IVAs inspel till forsknings- och innovationspropositionen

IVAs förslag och rekommendationer till forskningspropositionen fokuserar på excellens, innovation, samverkan och nyttiggörande, där teknikvetenskap betonas ha en särskilt viktig roll. IVA rekommenderar bland annat att öka de statliga investeringarna i FoU till minst 1,0 % av BNP fram till 2028 och till 1,2 % av BNP till år 2032.